Hen ännu vanligare i svenska medier

1 kommentarer

Hen blev ännu vanligare i svensk press under 2020. Användningen av det könsneutrala pronomenet har nu ökat tio år i följd.

I Upsala Nya Tidning diskuterade språkvårdaren Rolf Dunås 1966 behovet av ett könsneutralt pronomen i svenskan. Hans förslag var hen. Men i språkvetarkretsar hade frågan redan diskuterats i flera år. Språkforskaren Karl-Hampus Dahlstedt ska ha tagit upp hen under föreläsningar redan under 1950-talet.

Diskussionen dök upp i medierna då och då under de följande årtiondena. Men det var främst en debatt mellan språkvetare. Många efterlyste ett könsneutralt pronomen – men många var också skeptiska till att det över huvud taget skulle vara möjligt att införa ett nytt pronomen.

Kring millennieskiftet började hen etablera sig bortom den massmediala mittfåran. Hen blev under det tidiga 2000-talet allt vanligare som pronomen bland personer som inte ville omtalas som han eller hon. Ett antal feministiska skribenter och tidskrifter började också använda hen. I takt med att hen blev vanligare blev det också allt oftare föremål för debatt i etablerade medier.

Debatten kulminerade 2012 i samband med utgivningen av barnboken Kivi och monsterhund. Författaren Jesper Lundqvist använder genomgående hen om huvudpersonen och berättar inte om Kivi är man, kvinna eller icke-binär. Debatten handlade inte bara om hen i sig. Det könsneutrala pronomenet diskuterades ofta i relation till könsroller och barnuppfostran.

Debatten var bitvis oerhört intensiv. Men den tystnade 2015 när hen togs med i nya upplagan av Svenska Akademiens ordlista. Intåget i ordlistan tog död på argumenten om att hen inte skulle vara etablerat eller ett riktigt ord. Det sågs också som en bekräftelse på att det faktiskt var möjligt att införa nya pronomen i svenskan.

Sedan 2011 har hen från år till år blivit vanligare i svensk press. Då gick det drygt 13 000 han och hon på varje hen. Under 2020 gick det bara 114 han och hon på varje hen. Under 2019 var motsvarande siffra 122.

Hen har alltså blivit mer än hundra gånger vanligare inom loppet av tio år. Men han och hon är alltjämt mycket vanligare i medierna.

Dessutom verkar svensk press att fortsätta skriva mer om män än om kvinnor. Pronomenet han var förra året 84 procent vanligare än hon. Det gick 74 han på varje hen – men bara 40 hon på varje hen.

De exakta siffrorna ska tas med en nypa salt. I materialet – som är för stort för att kontrollera inom ramarna för den här undersökningen – ingår drygt 3,6 miljoner belägg på han, hen och hon. Alla träffar är dock inte äkta utan i underlaget ingår till exempel även avstavningar som han-, hen- och hon-.

Anders

Foto: Pixabay

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

Tags: 

Kommentarerna är efterhandsmodererade. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren.

Kommentarer

Varför inte erkänna att man lånat ordet hen från det finska språket, men
att man tyvärr inte stavar det med ä.
Hen blir ett feminint ord - och engelska kan ju alla !
På esperanto betyder heni att gnägga och heno ett gnägg.
Man försöker nu införa ri (som inte fanns 1887) som motsvarar hen
i språket esperanto.
När det gäller kampen mellan e och ä, så heter staden i Finland Helsingfors, medan en stad i Sverige kan stavas Hälsingborg.

Lägg till ny kommentar