Prenumerera på bloggen
  • En termosliga placerar sprängämnen i termosar. De hemmagjorda termosbomberna kan orsaka stor förödelse.

    I december förra året larmades polis och räddningstjänst till ett trapphus i Malmö. I trappen låg en svårt skadad 18-åring. Han hade förlorat en arm och ett öga. Dessutom hade han splitterskador på benen.

    Ett par dagar tidigare hade han köpt en ståltermos i en butik. Termosen fylldes med sprängmedel. Men 18-åringen hann inte undan när han skulle antända bomben.

    Nyligen väcktes åtal mot en termosliga, en grupp som vid flera tillfällen använt sig av termosbomber. De misstänks ha använt sig av bomberna för att driva in skulder och för att hämnas för oförrätter. Kvällsposten berättar att tio personer åtalas för inblandning i sprängdåden:

    Medlemmarna i termosligan misstänks ha försökt driva in skulder genom att placera ut sprängladdningar i termosar vid offrens dörrar.

    Aftonbladet rapporterar att metoden har dykt upp på flera håll i landet – senast i ett dåd i Stockholm:

    Enligt uppgifter till Aftonbladet hittades rester av en termos på platsen. En av polisens teorier är att en så kallad termosbomb användes vid attentatet. Det är inte första gången en termos har använts vid ett sprängattentat. I slutet av september hittade polisen i Gävle flera termosar fyllda med sprängmedel under en husrannsakan. Och polisen i Region syd har nyligen avslöjat en "termosliga" som har åtalats för flera allvarliga sprängattentat i Malmö.

    Ett skäl till att kriminella har börjat använda sig av termosbomber kan vara att termosar kan se till så att temperaturkänsliga sprängmedel förvaras kallt. Det uppges vara särskilt viktigt när det rör sig om hemmagjorda sprängmedel. Dessutom ser det inte misstänkt ut att gå omkring med en termos på allmän plats, skriver Aftonbladet.

    Både termosliga och termosbomb är belagda i svenskan sedan 2019.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • I fredagskvisset möter du tolv svenska ord. Ditt uppdrag är att lista ut vad de betyder. Som vanligt stöter du på en blandning av ganska vanliga och mer sällsynta ord. Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Vårt sätt att tala upprätthåller klasskillnaderna, menar forskare sociologi, beteendevetenskap och psykologi vid Yale university, USA. De har spelat in 20 arbetssökande som svarar på frågor inför en jobbintervju. Därefter har över 274 rekryterare fått lyssna till inspelningarna, utan att träffa personerna i fråga.

    De intervjuade kom från skilda bakgrunder och rekryterarna fick bedöma deras kompetens och lämplighet, ge förslag på rekryteringsbonus och ingångslön samt uppskatta deras sociala status. När forskarna sammanfattade bedömningarna, såg man att de jobbsökande som hade högst social status i genomsnitt också rankades högre av rekryterarna – i alla avseenden – medan de med lägst social status följaktligen hamnade längre ner på listan.

    Resultatet visar att talet är en klassmarkör, som hjälper till att bevara och förstärka de ekonomiska och sociala klasstrukturer som redan finns.

    Maria

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Hundvalpsögon är ett effektivt sätt att kommunicera. Och det är ingen slump att hundar använder ögonen för att få sin vilja fram på det här sättet. Egenskapen har utvecklats sedan vargen tämjdes.

    Det finns många teorier om när vargen tämjdes. Dagens hund kan härstamma från vargar som tämjdes av människan för över 30 000 år sedan. Även om tidpunkten är oklar har brittiska och amerikanska forskare identifierat ytterligare en skillnad mellan de två arterna. Hunden har en muskel i ögat som vargen saknar.

    Den här muskeln är förutsättningen för den blick som brukar kallas hundögon eller hundvalpsögon. Det rör sig om en underdånig och vädjande blick riktad mot en människa. Vargen har inte samma förutsättningar att ge samma blick.

    Muskeln har enligt forskarna utvecklats sedan vargen domesticerades. Det skulle till och med kunna vara så att hundar som haft denna egenskap har haft en evolutionär fördel gentemot andra hundar. Människan kan i ett tidigt stadium ha föredragit hundar som tittade mer på dem.

    Hundvalpsögon – när hunden höjer det inre ögonbrynet – tros vara effektiva eftersom ögat framstår som större. Det betyder i sin tur att hundarna framstår som ledsna och sårbara. Därför besvarar människan ofta hundvalpsögon med att ge hunden uppmärksamhet.

    Muskeln är alltså viktig för kommunikationen mellan hund och människa. Och hunden använder den för att ge människan vädjande blickar som ofta resulterar i uppmärksamhet och att den får sin vilja fram.

    Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

    Anders

    Foto: Pixabay

    1 kommentarer
  • Att Neekerisaari (Negerön) i östra Finland är nedsättande räcker inte. En journalistförening i norra Karelen får därför inte byta namn på sin rekreationsö. Det fastslår Institutet för de inhemska språken, rapporterar Hufvudstadsbladet.

    Åtminstone sedan 1970-talet ska en ö i kommunen Libelits ha kallats Neekerisaari. Namnet är enligt Hufvudstadsbladet bildat till lehtineekeri, ’tidningsneger’, en nedsättande benämning på journalister, och saari, ’ö’. Ön ägs av en journalistförening och används för rekreation. Vid senaste årsmötet klubbades enligt Hufvudstadsbladet ett namnbyte till Uutiseksi, ’nyhet’.

    Institutet för de inhemska språken säger dock nej till namnbytet. Att ett namn är stötande är inte skäl nog för en ändring. Det formella beslutet tas visserligen av Lantmäteriverket – men myndigheten godkänner i regel bara namnbyten efter rekommendation från Institutet för de inhemska språken.

    Neekerisaari hade inte föreslagits som namn i dag. Men Institutet för de inhemska språken vill alltså inte riva upp ett etablerat namn. Enligt myndigheten ska sådana namn ses som barn av sin tid. Frågan är också om kraven på ett språkbruk som inte är nedsättande även ska gälla ortnamn, skriver Hufvudstadsbladet.

    Robin Harms, specialkunnig på Diskrimineringsombudsmannens byrå, säger i Hufvudstadsbladet att just det här ortnamnet är särskilt problematiskt eftersom myndigheter är skyldiga att praktisera likabehandling:

    Det är inte acceptabelt att använda neger. ... Vi kommer att vända oss till Kotus [Institutet för de inhemska språken] och Lantmäteriverket för att höra dem och se till att de har sina likabehandlingsprocesser i skick på alla plan.

    I Sverige har det tidigare i år beslutats om att byta namn på Negerbyn och Negerskallelandet just eftersom de var nedsättande.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 comment
  • Zonknäckeri är konsten att lyckas odla något på en plats där det inte egentligen borde vara möjligt. Det som ska knäckas är klimatzoner.

    Klimatet har en avgörande inverkan på vilka växter som kan odlas på en plats. På nordliga breddgrader – som i Sverige – kan det vara knepigt att odla växter som trivs bäst betydligt längre söderut. Men den som har riktigt gröna fingrar kan också ha knep för att lyckas ändå.

    Sverige har varm- och kalltempererat klimat samt polarklimat. Den som ägnar sig åt zonknäckeri behöver skapa ett annat mikroklimat, alltså andra förutsättningar inom ett visst område. Jessica Tyreskog berättar i Vetlanda-Posten hur hon tänker lyckas med sitt zonknäckeri:

    Ett bra läge i trädgården, bra jord och skydd under vintern samt täckning med gräsklipp är min plan.

    I Länstidningen Östersund skriver Jessica Lidenfeldt om hur hon i en skyddad sluttning planterat både fruktträd och bärbuskar som egentligen behöver ett lite varmare klimat:

    Zonknäckeri – vissa kallar det mikroklimat, gör det möjligt att odla känsligare växter än vad man annars hade kunnat. Ett viktigt redskap att ta till då man önskar en något större variation på växterna i trädgården.

    Zonknäckeri är belagt i svenskan sedan 2007. Ordet har sedan dess använts sporadiskt i pressen men blivit vanligare på senare år.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • I veckans kviss testar du din ordförståelse. Du möter tolv svenska ord. Ditt uppdrag är att lista ut vad de betyder. Vi har hämtat betydelserna till de korrekta svarsalternativen från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Illustration: Pixabay

    2 kommentarer
  • Efter sju sorger, åtta bedrövelser och en lång period av ovisshet har nu de två Nobelprisen i litteratur tillkännagivits. Trots att de senaste åren har solkat Svenska Akademiens rykte, känns det nog för många som en liten upprättelse – i alla fall för litteraturen i sig – att priset återigen delas ut, även om man kan diskutera om det skulle vara ett eller två pris. Men visst vill vi hylla skönlitteraturen och läsningen? Jo, det är alla rörande överens om – i teorin. Praktiken talar ett annat språk.

    Skolverkets förslag om en förändrad kursplan i historia, där antiken skulle strykas, har nu dragits tillbaka. Men ett annat förslag till ändrad kursplan har flugit under radarn. I Skolverkets reviderade förslag för i ämnet svenska, åk 7-9, ska formuleringen ”lyrik, dramatik, sagor och myter” strykas, berättar läraren Filippa Mannerheim på sin blogg. ”I stället ska dessa genrer rymmas inom formuleringen ’Skönlitteraturens huvudgenrer samt några undergenrer och hur de stilistiskt och innehållsligt skiljer sig ifrån varandra.’” Skillnaden i formulering är viktig, poängterar Dagens Nyheters Jonas Thente, som ofta får förfrågningar på elevläsning från lärare. Det som efterfrågas är korta och lättlästa texter med mycket specifik inriktning: ”tjejer som mobbas i skolan för att de är långa; unga homosexuella hockeyspelare (…)” Samtalen om skrivandets och läsandets lust uteblir. Filippa Mannerheim kallar det värdegrundslitteratur, full av pekpinnar som fungerar dåligt.

    En annan DN-skribent, Lotta Olsson, tycker att vi borde sluta hyckla – sluta låtsas att vi tycker att det är viktigt att barn läser. ”Barn gör som vuxna gör: de tittar på skärmar för att de vuxna tittar på skärmar, de väljer bort böcker för att vuxna väljer bort böcker.”

    Alfred Nobel specificerade i sitt testamente att Nobelpriset i litteratur skulle gå till den som under det gångna året ”inom litteraturen har producerat det utmärktaste i idealisk rigtning”. Gott så. Frågan är dock hur länge författare ska orka fortsätta producera det utmärktaste i idealisk rigtning, i det fall få eller ingen är intresserad av att ta del av, eller betala, för deras verk.

    Maria

    Fotnot: Polska Olga Tokarczuk får Nobelpriset i litteratur 2018 med motiveringen: ”För en berättarkonst som med encyklopedisk lust gestaltar gränsöverskridandet som livsform.” Den österrikiska författaren Peter Handke är årets pristagare med motiveringen: ”För ett inflytelserikt författarskap som med stor språkkonst har utforskat periferin och människans konkreta erfarenhet.”

    Foto: I stockphoto

     

    1 kommentarer
  • Påståenden i alfabetisk ordning har större trovärdighet. Skälet är att hjärnan strävar efter att hantera information enligt bekanta mönster. Det hävdar forskare i psykologi i en studie publicerad i Journal of Consumer Psychology.

    Aspen moisturizes skin och Befferil eases pain är några av de påståenden som ansågs ha hög trovärdighet. Lite mindre pålitliga var Vaspen moisturizes skin och Vufferil eases pain. På en sjugradig skala fick de första påståendena i snitt 4,38 poäng medan de senare fick 3,95 poäng.

    Det var 172 vuxna amerikaner som fick ranka trovärdigheten i olika påståenden. Att de gav högre betyg till Aspen moisturizes skin och Befferil eases pain berodde enligt forskarna på att dessa påståenden bestod av ord i alfabetisk ordning. Att Vaspen moisturizes skin och Vufferil eases pain sågs som mindre pålitliga ska ha berott på att orden inte var i alfabetisk ordning. Deltagarna själva kunde inte förklara skillnaderna som föranledde olika betyg.

    Anledningen är att hjärnan föredrar bekanta mönster. Alfabetet är ett sådant mönster. Det är enligt forskarna därför som människor föredrar påståenden där orden kommer i alfabetisk ordning. Påståenden som inte passar in i detta mönster skapar ett slags kognitiv disharmoni och ses därför som mindre trovärdiga.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Till våren är det dags för en ny språkresa till Island! Under resan möter vi författare och språkvetare, utforskar några av landets främsta museer, besöker naturpärlor som Þingvellir, Gullfoss och Geysir och smakar på något av det bästa det isländska köket har att erbjuda. Programmet är fullt av språk, kultur, historia och naturupplevelser.

    Språktidningens läsarresor till Island är mycket uppskattade. Med världens nordligaste huvudstad Reykjavík som bas färdas vi i historiens spår för att lära känna mytomspunna platser från islänningasagornas tid. På plats i Hafnir får vi genom en av landets främsta arkeologer dessutom lära oss om hur nya fynd utmanar bilden av Islands tidiga historia.

    Guide under hela resan är Språktidningens chefredaktör Anders Svensson. Han är en mycket uppskattad reseledare som tidigare har varit bosatt på Island. Nästa års resa är 10 till 15 maj med avgångar från Stockholm och Köpenhamn.

    Läs mer och boka genom Islandia.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer

Sidor

Prenumerera på Blogg