Prenumerera på bloggen
  • Inget bakverk tycks uppmuntra den språkliga och kulinariska kreativiteten lika mycket som semlan. Varje år dyker det upp nyheter som – mer eller mindre tillfälligt – tar plats i butiksdiskarna och ordförrådet.

    Några av de nyheter som vi noterat inför denna fettisdag är saffranssemla (bullen är smaksatt med saffran – fyllningen varierar från traditionell till varianter med lingongrädde), adventla (en lussekatt fylld med grädde och mandelmassa), gyrossemla (fylld med gyros, tzatziki, sallad, pommes frites och vitlökssås), croissantsemla (en croissant fylld med bland annat vaniljkräm och grädde), kubsemla (bullen är en fyrkantig brioche), semmelgröt (havregrynsgröt smaksatt med kardemumma), semmelshake (som bland annat säljs av en semmelfoodtruck i Göteborg), burgarsemla (en semla som efterliknar en hamburgare), aptitsemla (semla lagom stor för en munsbit), pizzasemla (semla bakad i pizzastil) och falukorvssemla (en semla som efterliknar ugnsbakad falukorv med potatismos). Falukorvssemla finns också i en gissningsvis mer ironisk tappning.

    Hur många av dessa bakverk som överlever återstår att se. Men det är uppenbart att konditorer över hela landet fortsätter att försöka fånga kundernas intresse med hjälp just av språklig och kulinarisk uppfinningsrikedom. Några av de övriga typer av semlor som lanserats under de senaste åren är bagelsemla, chokladsemla, drottningsemla, elvissemla, falukorvssemla, freaksemla, french toast-semla (kallas även fattiga riddare-semla), guldsemla, hemla, karlsbadersemla, kebabsemla, korv med bröd-semla, lussesemla, långsemla (även semmellängd), marängsvissemla, muffla, nachosemla, nutellasemla, pirogsemla, prinsessemla, raw food-semla (även råsemla), regnbågssemla, räksemla, semmelbakelse, semmelburgare, semmelcrêpe, semmeléclair, semmelglass, semmelkladdkaka, semmelsmoothie (även semoothie), semmelpizza, semmelsoda, semmeltortilla, semmeltårta, smunkla, syltsemla, tacosemla, vaniljkrämssemla, vinsemla, våffelsemla, wienersemla och wrapsemla (även semmelwrap).

    Här kan du läsa terminologen Henrik Nilssons artikel om vad som egentligen kan sägas vara en semla.

    Anders

    1 kommentarer
  • I fredagskvisset sätter du din ordförståelse på prov. I kvisset möter du tolv svenska ord. Din uppgift är att lista ut vad de betyder. Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista.

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Unsplash

    0 kommentarer
  • Hälsoinriktade restauranger växer nu som svampar (eller snarare närodlade grönkålsknippen) ur jorden. Med namn som Green smile, Ecoism och Reload Superfood signalerar matställena att det som serveras är grönt, fräscht och näringsrikt.

    Men det finns fler saker än namnet att tänka på för den krögare som vill sätta sprätt på försäljningen av morotssoppa och sojanudlar. Ett knep är att helt enkelt skriva menyerna för hand.

    Om matsedeln är handtextad på till exempel en griffeltavla, ger det en känsla av en särskild omsorg om maten och om gästernas välmående.

    Forskare i konsumtionsvetenskap vid Ohio state university har prövat saken genom att låta nära 200 personer mellan 18 och 84 år – indelade i två grupper – titta på två olika menyer från den påhittade restaurangen Riley’s Kitchen. Den ena menyn var skriven med det vanliga typsnittet Helvetica, medan den andra såg ut att vara handskriven.

    Hälften av deltagarna fick också veta att Riley’s Kitchen serverade mat som var ”lokalt odlad, icke-genmodifierad och fri från antibiotika”. Den andra hälften fick inte veta något om restaurangens inriktning.

    Överlag bedömde de testpersoner som tittat på den handskrivna menyn att restaurangen hade en kärleksfull, engagerad och personlig inriktning, medan gruppen som fått se den andra menyn uppfattade krogen som mer distanserad, trots att menyerna hade samma innehåll.

    Men tricket med handskrivna menyer funkar inte på alla sorters restauranger. Snabbmatskedjor gynnas till exempel inte av att matsedeln mödosamt plitas ner med skrivstil – det krävs att restaurangen ska ha ett hälsokoncept för att det ska löna sig att greppa pennskaftet.

    Studien är publicerad i tidskriften Journal of business research.

    Här kan du läsa mer om språket på restaurangmenyer.

    Maria

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Det finns sju typer av samtal som kan få oss att njuta. Och välbehaget försvinner inte när ögonblicket är över. Minnen av god kommunikation kan plockas fram långt senare.

    Maggie Pitts är kommunikationsforskare vid University of Arizona, USA. Hon har undersökt vilka typer av samtal som betraktas som minnesvärda. Hon är ute efter samtal som på engelska kan beskrivas som savoring, där det alltså rör sig om njutbara samtal som dröjer kvar i minnet hos deltagarna. Maggie Pitts jämför sådan kommunikation med den utdragna njutning som vissa upplever av till exempel vin eller choklad.

    Men det går alltså att suga riktigt länge på karamellen även när det gäller samtal. Maggie Pitts har intervjuat 65 unga amerikaner om upplevelser kopplade till kommunikation. Hennes slutsats är att njutbara samtal gynnar välmåendet, livskvaliteten och relationen med den aktuella samtalspartnern.

    Maggie Pitts placerar den njutbara kommunikationen i sju olika kategorier. Det handlar om estetik (till exempel vältajmade eller vackra formuleringar), närvaro (upplevelsen av att vara så djupt engagerad i en konversation att inget annat tycks spela någon roll), icke-verbal kommunikation (kroppsspråk, gester och liknande som uppfattas som betydelsefulla), erkännande (situationer där något en person gjort hyllas), relationskommunikation (samtal som befäster och definierar ett förhållande), extraordinär kommunikation (sådant som sägs i samband med speciella händelser som bröllop, dop, med mera) och implicit kommunikation (upplevelsen av att underförstått dela något med en person utan att det behöver sägas rent ut).

    Studien är publicerad i Journal of Language and Social Psychology.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Tre av fyra svenskar säger ja till att införa språktester för medborgarskap. Bara en av tio ogillar förslaget. Det visar en opinionsundersökning utförd av You Gov på uppdrag av Metro.

    I överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna fick Liberalerna igenom kravet på språktester i svenska för medborgarskap. Exakt hur provet ska utformas är inte klart. Inte heller är det klart när det kommer att tas i bruk.

    Många forskare är kritiska till förslaget. Det finns nämligen inga vetenskapliga belägg för att språktester i sig skulle gynna integrationen. Politiker som vill införa språktester talar i stället ofta om kunskaper i svenska som ett sätt att uppvärdera medborgarskapet.

    Planerna på språktest för medborgarskap har ett brett stöd. Hela 52,48 procent är mycket positiva till förslaget. Ytterligare 22,77 procent är ganska positiva. Tre av fyra gillar alltså punkten om språktester i januariavtalet.

    Bara 2,97 procent uppger att de är mycket negativa till förslaget medan 5,94 procent svarar att de är ganska negativa.

    Vidare är det 11,88 procent som säger att de varken är positiva eller negativa till språktester. Resterande 3,96 procent har ingen åsikt i frågan.

    Anders

    Foto: Pixabay

    1 kommentarer
  • 2018 var året då pet nat hamnade i allt fler vinglas i Sverige. Benämningen på det trendiga vinet kommer från Frankrike – men pet nat produceras i en rad olika länder.

    Pet nat, som ibland skrivs pét nat, är en förkortning av franskans pétillant naturel. Det är under den sista jäsningen i försluten flaska som bubblorna utvecklas så att vinet blir naturligt mousserande. Tekniken är gammal – men trenden med pet nat-viner är ny i Sverige.

    I somras blev alltså pet nat något av ett trendvin. Dagens Industri rapporterade då om ”pet nat-bristen” som följde på försäljningsökningen. Många tyckte att pet nat var ett prisvärt alternativ till champagne. I Café beskrevs pet nat som ”ett mousserande vin för coola”.

    Pet nat är belagt i svenskan sedan 2014, men användningen ökade kraftigt förra året. Svenska Dagbladet berättar vad som skiljer pet nat och champagne:

    Metoden att tillverka ett pet nat-vin kallas ancestrale där sista delen av vinets jäsning sker på försluten flaska. Vinet skiljer sig med andra ord från en champagne, eller annat bubbel som tillverkas på den så kallade traditionella metoden, där vinet jäser en andra gång i flaska. Teoretiskt känns metoden för pet nat en smula mer osäker då det gäller för producenten att ha koll på produktionen.

    På franska kallas den teknik som används vid framställning av pet nat för méthode ancestrale. Metoden är äldre än den som används vid framställning av champagne.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Det är dags för ett nytt ordprov! I fredagskvisset prövar du din ordförståelse. Du möter tolv svenska ord. Din uppgift är att lista ut vad de betyder. Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista.

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Illustration: Pixabay

    0 kommentarer
  • Den danska kaféägaren räknar ihop summan för fikat: ”Halvtreds”, säger han. Eller snarare ett snabbt ”hälträs”. Jag rotar tvekande i börsen med danska mynt. Ägaren iakttar mig roat, spricker upp i ett brett leende (inte utan hånfullhet) och utbrister med utpräglat Stockholmsuttal: ”Feeemti spenn!”

    Denna scen utspelar sig i Helsingör, där de bofasta är ytterst vana vid horder av svenskar som dagligen tar färjan över sundet från Helsingborg. Ett visst mått av hälsosam språksarkasm är då inte att förvånas över, inte bara när det gäller de skilda räknesystemen. Vad som däremot är en aning märkligt är att det ofta är så svårt för svenskar att kommunicera med danskar, åtminstone i tal, och att det bara verkar bli svårare och svårare. Samma sak upplever många norrmän. Detta faktum har inte minst Språktidningen tagit upp vid flera tillfällen, bland annat här och här.

    Men det är inte bara svenskar och norrmän som har svårt att förstå danska. Även danskarna själva kämpar med att förstå varandra. Det konstaterar den danska lingvistikprofessorn Ocke-Schwen Bohn vid Aarhus universitet, som citeras i en artikel på norska forskning.no.

    Och det är just uttalet av språkljuden som sätter danskarna på pottan. Såväl svenska som danska och norska har nio vokaler. Det är relativt många om man jämför med andra språk i världen. På norska och svenska har dessa vokaler dessutom både ett långt och ett kort uttal, och skilda uttal beroende på vilka ljud som kommer före och efter vokalerna. Men danskarna är ändå i en helt annan liga när det gäller att variera sina nio vokaler, menar forskning.no: i praktiken kan de danska vokalerna uttalas på uppemot 30 olika sätt. Och som det inte vore nog, många danska vokalljud låter också mycket lika varandra; de produceras på nästan samma ställen i munnen.

    Till detta vokaltöcken kommer att de danska konsonanterna kan vara så ”mjuka” i uttalet att de nästan försvinner, som när kage, ’kaka’, uttalas som ”kae”. Och på toppen av ljudanrättningen, framhåller Ocke-Schwen Bohn, har danskan ofta vad som kallas schwa-assimilation, vilket innebär att slutet på vissa ord smälter samman med de vokalljud som kommer före, som när læge, ’läkare’, ofta blir ”lä-ä”.

    En annan språkforskare, Lars Brink, har följt unga danskar för att försöka få fatt i det ”danska mumlandet”. Men än har ingen språkforskare något rakt svar på varför danskan fortsätter att bli mer och mer otydlig och svårbegriplig, även för modersmålstalare. Det mumlas förvisso mycket även i svenska och norska; säg den medelåldring som inte har klagat över ungdomars otydliga språk. Men i svenska och norska är åtminstone konsonanterna fortfarande mer distinkta än i danska.

    Maria

    Ännu fler Språktidningsartiklar om danska, svenska och norska:
    Norska är danska med svenskt uttal

    Skåningarna bytte aldrig språk

    Stackars danska barn

    Att läsa danska eller norska är viktigt för svenskar

    Danska är vår tids tyska – i Skåne

    Se upp med maskrosen

    När stenarna började tala svenska

    Foto: Pixabay

     

    1 kommentarer
  • Att skriva tal med siffror kan vara knepigt. Hur siffror ska grupperas och vilka skiljetecken som ska användas är sådant som kan ställa till problem. I det här kvisset kan du pröva dina kunskaper just när det gäller att skriva tal med siffror. De rätta svaren är de skrivsätt som rekommenderas i Svenska skrivregler. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Oops! Små och spontana utrop kan uttrycka minst 24 olika känslor från förvåning till rädsla. Det visar en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften American Psychologist.

    Det är forskare i psykologi som har samlat in och studerat över 2 000 spontana utrop från engelsktalande i USA, Kenya, Singapore och Indien. Därefter fick deltagarna i studien klassificera utropen – bland annat utifrån vilka känslor som de tyckte att utropen förmedlade.

    I det känsloregister som kunde uttryckas med utropen fanns lättnad (woohoo), förlägenhet (oops), intresse (ah?), förvirring (huh?) och insikt (ohhh). Den repertoar av känslor som rymdes var något av en förvåning för forskarna. Tidigare har liknande studier stannat vid tretton lätt identifierbara känslor.

    Eftersom det rör sig om spontana och omedelbara känslouttryck är de svåra att fejka. Forskarna betraktar därför utropen som en vägvisare till människors ofiltrerade känslor.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer

Sidor

Prenumerera på Blogg