Prenumerera på bloggen
  • Tolv svenska ord möter du i veckans kviss. Känner du till vad de betyder? Definitionerna är hämtade ur Svenska Akademiens ordlista.

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Grattis Hatice Zora, som just fått Svenska Akademiens Bernadottestipendium för sin ”banbrytande forskning på det prosodiska området”.

    Prosodi, eller språkmelodi, finns på olika nivåer i språket, bland annat för att särskilja ord som har samma form men olika betydelse, säger Hatice Zora, som är språkvetare med inriktning mot fonetik och neurovetenskap vid Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet.

    Det svenska ordet tomten kan till exempel både syfta på den figur som dyker upp på julafton och på den avgränsade yta som omger ett hus. Och anden kan både finnas i flaskan och i sjön. Allt beroende på ordton.
    Språkmelodin spelar alltså stor roll för att vi ska förstå de ord vi hör. Men prosodi kan också användas för att förmedla känslor.

    – Om två människor inte förstår varandras språk, så kan de ändå visa till exempel ilska, sorg eller glädje med hjälp av språkmelodin, säger Hatice Zora.

    Prosodin innefattar olika akustiska egenskaper, som längd, tonhöjd, betoning, och tempo. När vi lyssnar på någon annan som talar, flödar denna akustiska information in i hjärnan, där prosodin matchas mot våra mentala lexikon, som innehåller ”minnesspår” av tidigare tal. Och i hjärnan kan de akustiska egenskaperna alltså också kopplas till både språk och känslor.

    – Men språket och känslorna tolkas på olika ställen i hjärnan. Språket avkodas i hjärnbarken, den yttre, kortikala delen av hjärnan. Känslorna finns däremot längre in, i den subkortikala delen – under hjärnbarken.

    Så när vi hör någon säga ett ord aktiveras både den yttre och den inre delen av hjärnan. Hatice Zora är speciellt intresserad av samspelet mellan dessa två delar; hur vi samtidigt kan uppfatta ett ords språkliga och emotionella betydelse. Hon använder EEG, små elektroder som placeras på skallen, för att undersöka hjärnaktiviteten exakt i det ögonblick som vi hör någon tala.

    – EEG har bra tidsupplösning, så man kan se att något händer i hjärnan i realtid. Men man kan inte se var i hjärnan det händer, så därför använder jag också hjärnavbildning, så kallad fMRI. Då får vi bilder där man kan exakt lokalisera aktiviteten, säger Hatice Zora.

    Just nu planerar hon för detta projekt, som kan ge goda insikter i hur vår språkliga och känslomässiga förståelse hänger samman. Och Bernadottestipendiet är förstås en sporre i det arbetet.

    Maria

    0 kommentarer
  • Det är ingen skillnad i kvaliteten på analyserna. Men det är skillnad på hur analyserna får finansmarknaden i USA att reagera. Och det är analytiker med namn som förknippas med Mellanöstern som tas på mindre allvar.

    Det är fyra forskare i olika ekonomiska ämnen som har studerat hur den amerikanska finansmarknaden svarar på börsanalyser. I studien ingår totalt 762 780 analyser signerade 5 516 olika analytiker mellan 1996 och 2014. Bland analytikerna fanns 3 983 olika efternamn representerade.

    Forskarna har identifierat efternamn som anses vara typiska för olika språk, som tyska, franska och arabiska. De hittade ingen koppling mellan efternamnen och analysernas kvalitet. Däremot fanns det alltså en stark koppling mellan efternamnen och marknadens reaktion.

    Efter terrordåden mot USA den 11 september 2001 var det allt färre som tog notis om analyser från analytiker med efternamn som uppfattades som förknippade med Mellanöstern. Förklaringen var enligt forskarna att namnens förmodade ursprung urholkade trovärdigheten i analyserna.

    En liknande – men inte riktigt lika stark – utveckling noterades i samband med USA:s invasion av Irak. Både Tyskland och Frankrike motsatte sig invasionen. Efter det beslutet sjönk trovärdigheten i börsanalyser signerade personer med efternamn som betraktades som tyska eller franska.

    Studien är publicerad i tidskriften Journal of Accounting and Economics.

    Anders

    Foto: Pixabay

    1 kommentarer
  • Språkforum närmar sig! Vi vill gärna fylla Hilton Slussen i Stockholm torsdagen den 11 april och ger dig nu chansen att boka biljett till sista minuten-pris. Använd rabattkoden sistaminuten i kassan för 20 procents rabatt på ordinarie pris. Erbjudandet gäller till och med den 3 april. Välkommen!

    Anders

    0 comment
  • Flera dödsfall i menshyddor har uppmärksammats internationellt de senaste månaderna. Det är kvinnor och barn i Nepal som rökförgiftats när de tänt eldar inne i hyddorna.

    I Nepal finns en tradition som kallas chhaupadi. Den går ut på att kvinnor som menstruerar eller nyligen har fött barn betraktas som orena. Därför tvingas de sova i separata hyddor. De får heller inte komma i fysisk kontakt med livsmedel, män, boskap och religiösa föremål under en period.

    Denna sedvänja är numera olaglig. Ändå praktiseras den fortfarande i delar av landet. Kvinnor och barn tvingas under perioder övernatta i menshyddor.

    På nätterna kan det bli mycket kallt i hyddorna. För att inte frysa är det många som gör upp eldar. De senaste månaderna har flera personer rökförgiftats i sömnen. TT berättade i februari i år om en kvinna som nyligen miste livet under en natt i en menshydda:

    En 21-årig kvinna har hittats död i en så kallad menshydda i distriktet Doti i Nepal. Hon hittades i den rökfyllda hyddan i torsdags i morse och misstänks ha kvävts av rökångor.

    I januari rapporterade TT om en liknande händelse där tre personer miste livet:

    En kvinna och hennes två söner har hittats döda i en så kallad menshydda i Nepal. Enligt myndigheterna kvävdes de tre av rökångor efter att de gjort upp eld för att värma sig i den fönsterlösa hyddan.

    I samband med internationella kvinnodagen den 8 mars i år tog en insändarskribent upp menshyddor i en insändare i Örnsköldsviks Allehanda:

    Kvinnodagen är och har alltid varit på blodigt allvar, vi måste fortsätta prata om vad denna dag faktiskt innebär. Den här dagen finns för att kvinnor världen över lider, vi är vapen i krig, allt sexuellt våld, kvinnor som inte vågar röra sig ute när det är mörkt, kvinnor som sitter i menshyddor och kvinnor som fått sitt liv begränsat av kontrollerande män.

    Menshydda är belagt i svenskan sedan 2013. Användningen har ökat kraftigt under 2019.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • I det här kvisset får du en chans att testa din ordförståelse. Du möter tolv svenska ord. Har du koll på vad de betyder? Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista.

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Ordet cringe betyder ’pinsam’, och har lånats in i svenskan från engelskan. Ordet förekom i blygsam omfattning i svenska sammanhang fram till 2017, då det ökade drastiskt – och kom med på Språktidningens och Språkrådets nyordslista.

    Anledningen till denna plötsliga cringe-explosion kan stå att finna i installationen av en viss president på andra sidan Atlanten. Forskare i marknadsföring har konstaterat att olika uttryck för embarrassment, ’pinsamhet’, har ökat med 45 procent i det amerikanska Twitterflödet efter det att Donald Trump intog sitt ämbete 2017. Och eftersom svenskar gärna influeras av amerikanska medier – sociala och andra – är det inte omöjligt att det är därför som cringe har fått ordentligt fäste i svenskan under motsvarande period.

    Kopplingen mellan uttryck för pinsamhet på Twitter och Donald Trump gjordes av forskare från amerikanska Michigan State University och de tyska Universität zu Lübeck och Goethe Universität. Dessa kunde urskilja tidpunkter mellan 2015 och 2017 då folk gav ovanligt mycket utlopp för sina pinsamhetskänslor. Forskarna samlade in inläggen i sin helhet, och gjorde ordmoln av innehållet, för att kolla vilka ord som oftast associerades med bland annat cringe och embarrassment.

    Ett överväldigande resultat var att ökningen av pinsamhetssköljningar på Twitter hängde tätt samman med Donald Trump, precis efter det att han hade kommit till makten.

    I engelskan förekommer cringe i vardagliga sammanhang, såväl som adjektiv, substantiv, verb och utropsord. Cringe är också beteckning för en speciell genre av pinsamma komedier. På svenska används dessutom adjektivformen cringeig och verbformen cringea, med betydelsen ’reagera med obehag för att något är väldigt pinsamt’.

    Maria

    Foto: Pixabay

    1 kommentarer
  • Inom kort väntas Storbritannien lämna EU. I skrivande stund är det oklart om utträdet som planerat sker den 29 mars eller om det senareläggs. Enligt CNN kommer premiärminister Theresa May begära en kortare frist för att Storbritannien inte ska behöva lämna unionen utan något avtal.

    I Språktidningen 3/2019, som delas ut till prenumeranter under denna vecka och finns i butik i nästa vecka, skriver Mats Almegård om hur engelskans status kan påverkas av brexit. Jean-Claude Juncker, ordförande för Europeiska kommissionen, sade tidigare att språkets ställning i Europa var på väg att försvagas. Senare hävdade han att han bara skämtat.

    De språkvetare som Mats Almegård talat med tror dock inte på några dramatiska förändringar i direkt anslutning till utträdet. Däremot kan olika typer av förändringar ske på längre sikt.

    Hur tror du att engelskans status påverkas av brexit? Kommer språkets ställning att förstärkas, försämras eller förbli oförändrat? Rösta här intill!

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • ”I've had one desire since I was born; to see my body ripped and torn.” Så inleds texten till ”Eaten” på det svenska dödsmetallbandet Bloodbaths album ”Death made flesh”. Men våldsamma texter har inte gjort hårdrockare avtrubbade inför våld.

    I ett projekt studerar forskare i psykologi vid Macquarie university, Australien, bland annat hur musiklyssnare reagerar på texter. I ett försök fick deltagarna lyssna på Bloodbaths ”Eaten” och Pharrell Williams ”Happy”. Den första låten är en fantasi inspirerad av den tyske kannibalen Armin Meiwes och handlar om att bli uppäten levande. Den andra låten utgjorde enligt forskarna den totala motsatsen till den första.

    Samtidigt som deltagarna fick lyssna på ”Eaten” eller ”Happy” fick de också titta på bilder. Forskarna visade olika bilder för deltagarnas vänstra och högra ögon. En bild föreställde något våldsamt – som ett gatuslagsmål – medan en annan kunde föreställa samma plats med promenerande människor. I sådana situationer får i regel den våldsamma bilden mer uppmärksamhet. Skälet är troligen att situationen tolkas som ett potentiellt hot.

    Hårdrockarna i testet tolkade bilderna på samma sätt som de övriga deltagarna. De våldsamma bilderna väckte mer uppmärksamhet – och den ökade enligt samma mönster som hos dem som inte lyssnade på musik med våldsamma texter. Att lyssna på dödsmetall hade alltså inte gjort hårdrockarna avtrubbade inför våld.

    De som inte brukade lyssna på dödsmetall reagerade något starkare på våldsamma bilder när de hade ”Eaten” i hörlurarna. Men för hårdrockarna var det ingen skillnad mellan Bloodbath och Pharrell Williams. Deras reaktioner höll sig på samma nivå.

    Forskarna anser att studien visar att det inte finns något samband mellan låttexter och synen på våld. Därför finns det heller inga skäl att oroa sig för personer som lyssnar på musik med våldsamma texter. Texterna fungerar enligt forskarna som en ventil som ger utlopp för känslor. Dessutom kan de skapa en känsla av styrka.

    Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Royal Society Open Science.

    Anders

    Foto: Unsplash

    0 kommentarer
  • Unga gör upp om att slåss inför publik. Det kallas att manna. Nu försöker skolor, polis och socialtjänst att få stopp på slagsmålen.

    Tidningen Mitt i rapporterade i förra veckan om hur ett meddelande från polisen till föräldrar i Stockholmsområdet fick stor spridning. Polisen berättade om hur skolungdomar – pojkar i tonårsåldern – gjorde upp om att träffas på en viss plats för att slåss:

    Att manna innebär att en ungdom utmanar en annan till slagsmål. Om utmaningen accepteras bestäms en träff och ungdomarna slåss mot varandra framför publik.

    Syftet med brevet från polisen var att mana till vaksamhet bland föräldrarna. Polisen tror att deltagarna hetsas till att ställa upp. Och de hotas med stryk om de skulle backa ur. Expressen uppger att slagsmålen ofta filmas och publiceras i sociala medier:

    Att det finns en publik verkar vara en viktig del i att ”Manna” någon och vissa filmer som polisen tagit del av visar en ring åskådare runt de som slåss.

    Stockholm Direkt uppmärksammade fenomenet i december förra året:

    Företeelsen som har kommit till polisens, skolans och socialtjänstens kännedom kallas för ”mannas”. En mot en, eller två mot två, bestämmer högstadieelever en tid och plats för att mötas och slåss. Förfrågningarna skickas via sociala medier.

    Som substantiv används främst manning. Sveriges Television berättar att fenomenet sprider sig i Stockholmsområdet:

    Skolelever som gör upp i riggade slagsmål, så kallad ”manning” sprider sig i Stockholmsområdet. Tidigare har problemet varit känt på Södermalm. Nu har slagsmålstrenden upptäckts på fler skolområden, bland annat i Bromma och Vällingby.

    Anders

    Foto: Unsplash

    0 kommentarer

Sidor

Prenumerera på Blogg