Engelska lyfter bilmekanikers självbild

4 kommentarer

Att behärska engelska blir allt viktigare för personer som utbildar sig till bilmekaniker. Språkbytet har dessutom förändrat elevernas självbild. Det visar Janne Kontio i en avhandling vid Uppsala universitet.

Fordonsprogrammet är traditionellt en utbildning som inte lockat språkintresserade elever. I stället har det inte sällan av fordonselever betraktats som en fördel att kunna slippa språk. Men så är det inte längre. Engelskan blir allt viktigare – inte minst i klassrummet.

I de klasser som Janne Kontio studerat har engelska i stor utsträckning fungerat som undervisningsspråk. Även litteraturen har varit på engelska. Dessutom finns i dag manualer, databaser och datorprogram i regel bara på engelska. Inte ens tidigare svenska Volvo erbjuder längre manualer på svenska.

När de talar med varandra använder eleverna främst svenska, men många engelska ord förekommer i samtalen. I klassrummet talas mest engelska, men bara en av lärarna har engelska som modersmål. Ibland händer det att någon elev inte hittar rätt ord på engelska:

Yeah. I’ve ehh va fan heter svetsa?

Den bästa mekanikern har hög status i klassen. Men även kunskaperna i engelska diskuteras bland eleverna. Den som råkar begå ett misstag riskerar att anklagas för att tala svengelska.

Även engelskan i sig ger hög status. I dag krävs det betydligt högre betyg än tidigare för att komma in på fordonsprogrammet. De som söker sig till programmet har ofta höga betyg i engelska. Samtidigt betraktas fordonsprogrammet som en utbildning som med stor säkerhet leder till jobb. Efterfrågan på mekaniker är stor – i synnerhet om de talar god engelska.

Anders

Foto: Istockphoto

Tags: 

Kommentarerna är efterhandsmodererade. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren.

Kommentarer

Bra att de får lära sig ett främmande språk. Innan 68-kommunisterna förbjöd krav på ansträngande uppgifter för eleverna, krävdes det ytterligare två främmande språk, t.ex. tyska och franska, i realskolan (motsv. 5:e - 9:e klass i grundskolan).

Det hadlar dock om intellektuell slöhet, när man inte översätter teknisk nomenklatur till svenska.

När till och med fordonskillarna är malliga över sin engelska, är engelskan samtidigt helt körd som statussymbol. Jag tror snarare att vi går mot en utveckling där överdriven engelskanvändning – till exempel att inte kunna sitt yrkesområdes svenska facktermer – ses som en lågstatusmarkör.

Jag tror Papphammar har en poäng.

Dock är jag inte övertygad om att det är en alltför lycklig vändning att vi lyckats hitta en ny anledning att förakta arbetare/fordonsfolk.

Det är i min mening bra att folk förmår tala engelska. Men om bildat eller annat fint folk skall börja använda en mer 'ren' svenska som en nyfunnen statusmarkör får det gärna sippra in i alla klasser heller än att det blir ett nytt sätt att vara mossig. Om engelska är det nya sättet att vara obildad och töntig blir den nya statusmarkören bara ett sätt att vara bildad och mossig. Vari den förändringen nu kommer att bestå specifikt.

Nå, jag önskar engelska som statusmarkör en god bortgång hur som helst. Jag slipper det med behag.

Lägg till ny kommentar