Prenumerera på bloggen
  • Vi tror alltid att vårt eget uttal av ord på ett främmande språk är det bästa. Det konstaterar språkforskare efter att ha låtit tyskspråkiga studenter betygsätta sig själva när de talar engelska. De tror sig också veta varför vi tenderar att överskatta våra kunskaper.

    Språkforskare vid Ludwig-Maximilians-Universität München och University of Malta har undersökt hur 24 tyska kvinnor ser på det egna uttalet av engelska meningar. Gemensamt för deltagarna var att de hade tyska som modersmål och att de studerade engelska. I testet fick de läsa in meningar som They heard a funny noise och The jug is on the shelf. Några veckor senare kallades deltagarna till en ny testrunda. Då hade forskarna manipulerat inspelningarna till oigenkännlighet så att deltagarna inte skulle kunna identifiera rösterna. Dessutom hade experter bedömt deltagarnas engelska uttal.

    Testpersonerna fick lyssna på de manipulerade inspelningarna. De fick också betygsätta uttalet på en sexgradig skala, där en etta var lysande och en sexa uselt. Trots att de inte kände igen de egna rösterna gav deltagarna sig själva de bästa betygen. De delade ut toppbetyg till sig själva trots att hela gruppen gjorde ungefär samma fel och var ungefär lika duktiga.

    Deltagarna tyckte alltså att det egna uttalet var det i särklass bästa. Enligt forskarna är det ett typiskt exempel på hur vi tenderar att överskatta vårt eget uttal. Just den överskattningen är hämmande vid inlärningen av främmande språk.

    Forskarna tror att det finns flera orsaker till överskattningen. En faktor är att bekanta accenter är lättare att förstå. Och inget är så bekant som den egna accenten. Dessutom betraktar vi ofta bekanta accenter som angenämare att lyssna till. Även det kan bidra till överskattningen av den egna förmågan.

    Det bästa sättet att motverka överskattningen är återkoppling från andra personer. Annars finns det enligt forskarna en risk att vi tar vår egen förträfflighet för given och slutar att förbättra vårt uttal.

    Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE.

    Anders

    Illustration: Pixabay

    1 kommentarer
  • Språktidningen är en av vinnarna i European Publishing Awards 2020. Språktidningen får priset i kategorin special interest i konkurrens med titlar från både små och stora mediehus i hela Europa.

    – Det är oerhört glädjande att Språktidningen för första gången får en internationell utmärkelse. Dessutom känns det extra roligt att juryn väljer att uppmärksamma något så ovanligt som en populärvetenskaplig tidskrift om språk. Språktidningen är ju ganska ensam i sitt slag i Europa, säger Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen.

    Språktidningen ges ut av förlaget Vetenskapsmedia, som även står bakom tidskrifterna Modern Psykologi och Populär arkeologi. I samma koncern ingår också nyhetsmagasinet Fokus. På redaktionen arbetar chefredaktören Anders Svensson och redaktören Maria Arnstad. Agnes Dunder ansvarar för tidningens grafiska form.

    – Förra året bröt vi en långvarig trend med vikande upplaga och ökade antalet prenumeranter på den tryckta tidningen. Samtidigt fortsatte vi att växa digitalt. Vi har också haft en stark början på annonsförsäljningen i år. Det ser ut som att 2020 har alla förutsättningar att bli ännu ett riktigt bra år för Språktidningen, säger Anders Svensson.

    European Publishing Awards delas ut i Wien i april. Övriga pristagare i kategorin special interest är det nederländska resemagasinet Oostenrijk och den tyska sticktidningen Sabrina Strickjournal.

    Kontaktperson:
    Anders Svensson
    Chefredaktör och ansvarig utgivare
    anders@spraktidningen.se
    076-868 58 24

    1 kommentarer
  • I veckans kviss möter du tolv svenska ord. Känner du till vad de betyder? Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Unsplash

    0 kommentarer
  • En av våra mest kända runstenar, Rökstenen, har länge gäckat forskarna. Stenen restes i Östergötland någon gång på 800-talet, och är täckt av runor på alla sidor. Hur den långa texten ska tolkas är dock en fantasieggande gåta. I över hundra år har man försökt koppla runorna till krig och resor till fjärran land. Men nu har stenen fått en ny tolkning: som en besvärjelse mot att en tidigare klimatkatastrof ska upprepas.

    Det är ett tvärvetenskapligt projekt, med forskare i svenska, runologi, religionshistoria och arkeologi, som står bakom den nya teorin. Och kanske är kopplingen till krig inte helt fel, trots allt. Men det handlar inte om strider mellan människor, utan om kampen mellan ljus och mörker, värme och kyla, liv och död.

    Ny arkeologisk forskning visar hur hårt Skandinavien drabbades av en tidigare klimatkatastrof, med sänkt medeltemperatur, missväxt, svält och massdöd. Och Rökstenen skildrar rädslan för att klimatförändringen ska återkomma. ”Innan Rökstenen restes inträffade flera händelser som måste ha varit mycket olycksbådande: en kraftig solstorm färgade himlen i dramatiska röda färger, skördarna drabbades av en extremt kall sommar, och senare skedde en solförmörkelse precis efter soluppgången, säger Bo Gräslund, professor i arkeologi vid Uppsala universitet.

    Ristningen på Rökstenen inleds konventionellt med att nämna den som hedras och den som ristat. Men därefter börjar det märkliga: nio gåtor. Den första kan översättas med ’Låt oss säga detta som ett minne för Oden, vilka krigsbyten som tolv gånger båda tillsammans togs som krigsbyte mellan den ena och den andra?’ Svaret på gåtan är solen och månen, och striden mellan solen och månen om månens ljus. På ytterligare fyra av gåtorna är svaret solen och fyra gåtor handlar om Oden och hans krigare.

    Per Holmberg är professor i svenska språket med inriktning mot språkbruksforskning vid Göteborgs universitet. Han är den som satte igång projektet efter att först ha gjort upptäckten att ett av stenens teman var ljuset, skriver Populär arkeologi. Men då anade han inte att ljuset faktiskt var det enda temat, och ett direkt eller indirekt svar på alla stenens gåtor.

    En av de frågor som återstår är dock varför vissa partier på stenen är skrivna i chiffer, så kallade lönnrunor.

    Maria

    Den vetenskapliga artikeln finns att ladda ner här. (Futhark: International Journal of Runic Studies)

    Foto: Bengt Olof Åradsson, Riksantikvarieämbetet, Wikipedia

    0 kommentarer
  • Synen på rätt och fel i svenska språket är ämnet för det sjunde avsnittet av Språktidningens podd. Språktidningens chefredaktör Anders Svensson samtalar med språkvetaren Lena Lind Palicki om synen på rätt och fel i svenska språket. Kommer vi att skilja på var och vart i framtiden? Hur påverkas vårt skriftspråk av talspråket? Är uttrycket komma till bukt med på väg att bli accepterat? Och varför behövs pedagogiska lögner i skolan?

    Du hittar podden hos Apple, Spotify, Acast, Soundcloud och Youtube.

    Om du vill stödja podden ekonomiskt kan du skicka ett bidrag genom Swish till 123 157 9937.

    Anders

    1 kommentarer
  • En svensk accent förknippas med trovärdighet och intelligens. En fransk accent rankas däremot som sexigast och mest sofistikerad. Det visar en undersökning gjord på uppdrag av språkföretaget Babbel.

    I samarbete med Alex Baratta, språkforskare vid University of Manchester, har Babbel undersökt 7 500 personers attityder till accenter. Frågorna handlade om hur de såg på personer som talade ett främmande språk. Det är enligt Travel and Leisure amerikaner, britter, fransmän, tyskar, spanjorer, kanadensare, polacker och italienare som har intervjuats.

    En svensk accent ligger i topp både när det gäller intelligens och förtroende. Hela 24 procent av deltagarna rankar en svensk accent som den som främst för tankarna till intelligens. Och 15 procent svarar att den är mest förtroendeingivande.

    Sexigast är en fransk accent. Det är 37 procent som anser att den är mest förförisk. Ytterligare 30 procent uppger att en fransk accent är mest sofistikerad.

    Vänligast är en spansk accent som anges som nummer ett av 39 procent av deltagarna. Mest bestämd, rakt på sak och professionell är en tysk accent med 33, 29 respektive 26 procent.

    En amerikansk accent är den som uppfattas som mest outbildad. Det är 16 procent som förknippar den med bristande bildning. Mest ovänlig är – enligt 18 procent – en rysk accent.

    Anders

    Foto: Pixabay

    1 kommentarer
  • En spårbytare är en person som har fått avslag på ansökan om asyl. I stället ansöker personen om arbetstillstånd för att kunna stanna i Sverige. Det kallas spårbyte.

    Det senaste året har det i migrationsdebatten i Sverige allt mer talats om spårbytare. Personer som inte har beviljats asyl kan genom ett spårbyte få en möjlighet att stanna i landet genom att i stället ansöka om arbetstillstånd. Den här möjligheten att byta spår infördes redan 2008. Ansökningarna har dock ökat kraftigt sedan kravet på att ansökan ska ske från utlandet slopades.

    Erik Holmgren, enhetschef på Migrationsverket, säger till TT att det finns tecken på att vissa utnyttjar systemet. Personer från länder där det inte förekommer förföljelser eller krig söker ändå asyl i Sverige. Möjligheterna att få stanna är mycket små. Erik Holmgren tror att syftet egentligen är att kunna ansöka om arbetstillstånd på plats. TT rapporterar att vissa länder utmärker sig i statistiken:

    Två länder som sticker ut med ett stort antal spårbytare på senare år är Georgien och Mongoliet.

    I Expressen skriver Anna Dahlberg att hon vill att Sverige ska strama åt arbetskraftsinvandringen. Hon vill bland annat minska antalet spårbyten:

    Antalet ”spårbytare” från asylsystemet har ökat med flera hundra procent de senaste åren. Det är orimligt att ett nej inte betyder ett nej.

    Spårbytare är belagt i svenskan sedan 2018 i den här betydelsen. Spårbyte är i den här betydelsen belagt sedan 2009.

    Anders

    Foto: Unsplash

    0 kommentarer
  • I fredagskvisset möter du tolv svenska ord. Kan du lista ut vad de betyder? Som vanligt har vi blandat ord som vi tror är ganska lätta med några riktiga luringar. Betydelserna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Unsplash

    0 kommentarer
  • Nu vet vi mer om teckenspråkens släktförhållanden. Forskare i lingvistik och biologi har tittat på dussintals teckenspråk som används – och har använts – i Nord- och Sydamerika och Europa.

    Studierna visar att den europeiska upplysningstiden under 1700-talet har haft stort inflytande på många av dessa olika teckenspråk. Forskarna har identifierat fem evolutionära huvudfamiljer bland teckenspråken: en österrikisk, en brittisk, en fransk, en spansk – och en svensk. Dessa språkfamiljer har utvecklats oberoende av varandra från mitten av 1700-talet fram till mitten av 1800-talet.

    Forskarna har särskilt fokuserat på de handformer som representerar det skrivna språkets bokstäver – så kallade handalfabeten. Dessa används för att stava ord i sekvenser, till skillnad från de tecken som representerar hela ord. De har gått till väga på ungefär samma sätt som de genetiker som studerar dna för att spåra drag som förs vidare mellan generationer. När enskilda handformer har förts vidare, har de med tiden blivit utmärkande för en viss teckenspråksfamilj.

    För att söka reda på sådana utmärkande släktdrag – och försöka reda ut vilka teckenspråk som har samma ursprung – har forskarna byggt upp den hittills största tvärspråkliga databasen för jämförande teckenspråksforskning. Detta för att kunna kartlägga hur 40 nutida och 36 historiska handalfabeten hänger samman med varandra. Den här databasen har gjort det möjligt att analysera en mängd orsaker till att vissa länders teckenspråk liknar varandra – och till att vissa skiljer sig åt. ”Till exempel kan man se vilka gemensamma drag som kommer från en gemensam ’ursläkting’, vilka som är inlånade från ett orelaterat teckenspråk eller vilka likheter som har utvecklats samtidigt – men oberoende av släktskap”, säger Justin Power, från University of Texas at Austin i USA. På samma sätt har man länge identifierat språkfamiljer bland de talade språken.

    Tre av de språkfamiljer som har identifierats – den österrikiska, franska och spanska – visar sig alla ha influerats av tidiga spanska handalfabeten, som representerade de 22 latinska bokstäverna. Troligen har detta tidiga handalfabetet använts i begränsad omfattning av präster eller kringvandrande lärare för döva, antar forskarna. Senare har hela dövsamhällen själva lagt till handformer för att representera bokstäverna i sina skrivna alfabet. När sedan dövskolor inrättades i större skala, från 1800-talet och framåt, så började också ett större antal personer använda och utveckla dessa handalfabeten. Och det är vid denna tidpunkt som teckenspråken började spridas över världen, och flertalet av de fem släktlinjerna började ta form och få sin egen särart.

    Denna forskning ligger ännu i sin linda, till skillnad från forskningen om de talade språken i världen, men upptäckterna har ändå gett en klarare bild av viktiga tidpunkter i teckenspråkens historia. Studien visar också hur man kan använda evolutionsbiologiska metoder för att få värdefulla insikter om språkutveckling.

    Maria

    Foto. Wikipedia. Bilden visar en version av det amerikanska handalfabetet från 1886.

    0 kommentarer
  • Nu är hela programmet till Språkforum klart! På Hilton Slussen i Stockholm den 20 mars möter du bland annat Petter, Sara Lövestam och Birgitta från tv-serien Kjell. Här bokar du biljetter och läser mer om programmet.

    Språkforum firar tioårsjubileum i vår med ett program som förenar nytta och nöje. Vi utlovar en heldag fylld av praktiska råd som hjälper dig att vässa språket både i jobbet och privat.

    Du möter bland annat rapparen Petter i ett samtal om dyslexi, texthantverk samt litteraturens klassiker och andra inspirationskällor och författaren Sara Lövestam som talar om några av den svenska grammatikens fallgropar. Språkvårdaren Gabriella Sandström avslöjar vilka texter som faktiskt är lättlästa, journalisten Jonas Fredén berättar om hur du gör dig fri från din inre akademiker när du skriver, språkvetaren Kristy Beers Fägersten förklarar varför inlånade svordomar som fuck och shit är grövre på engelska, lingvisten Mikael Parkvall talar om spridningen av dialektord som ostbågar och ostkrokar, historikern Josefin Englund skildrar språket vi använt när vi sökt efter kärleken genom kontaktannonser och språkvårdaren Åsa Holmér tipsar om orden som ger rätt nivå på texten. Dessutom kommer Birgitta – känd från tv-serien Kjell – och ger med hjälp av Björn Carlberg sin högst personliga syn på svenska språket!

    Anders

    Foto: Privat, Olov Simonsson, Martin Stenmark, Hugo Thambert

    0 kommentarer

Sidor

Prenumerera på Blogg