Prenumerera på bloggen
  • Det var ingen spökskrivare som skrev Molières pjäser. I stället var det dramatikern själv som höll i pennan. Det fastslår franska forskare i en artikel publicerad i Science Advances.

    Med verk som Tartuffe, Den inbillade sjuke och Misantropen skrev den franske dramatikern Molière (1622–73) in sig i litteraturhistorien. Han var en av de främsta företrädarna för franskklassicismen. Ofta spelade han själv huvudrollen i sina pjäser.

    Men det har länge funnits rykten om att han inte ska ha skrivit pjäserna helt på egen hand. En rad teorier om olika spökskrivare har lanserats genom åren. Nu anser sig alltså två franska forskare i datorlingvistik kunna punktera dessa teorier.

    Forskarna har jämfört Molières verk med texter skrivna av personer som pekats ut som tänkbara spökskrivare. De har analyserat pjäserna på jakt efter de misstänkta spökskrivarnas typiska stildrag. De har bland annat studerat ordval, rim, grammatiska konstruktioner och förekomsten av olika uttryck.

    Slutsatsen är att det inte finns några tydliga avtryck från någon spökskrivare i Molières verk. De är skrivna på ett sätt som inte har några uppenbara likheter med någon av de potentiella spökskrivarna. Det finns enligt forskarna därför all anledning att tro att han faktiskt skrev alla pjäserna på egen hand – samtidigt som han stod på scen, regisserade och var teaterägare.

    Forskarna kan inte helt och hållet utesluta möjligheten att en spökskrivare kan ha varit inblandad. Spökskrivaren skulle i så fall med all sannolikhet finnas utanför den krets av kandidater som nu har undersökts. De anser dock att det inte finns något som talar för den teorin.

    Anders

    Illustration: Nicolas Mignard (beskuren)

    0 kommentarer
  • Tyskans vackraste ord är Gemütlichkeit (’trevnad, mys, gemytlighet’). Det röstades fram av drygt 850 tyskstudenter från hela världen. Omröstningen ordnades av Deutsch perfekt.

    För att kora tyska språkets vackraste ord vände sig Deutsch perfekt till tyskstudenter som fick skicka in sina förslag. En jury valde ut 25 kandidater till en omröstning. Över 850 personer röstade på sina favoriter.

    Vinnare blev alltså Gemütlichkeit. En av dem som röstade på ordet var Cora Rodríguez från Spanien. Hon motiverade valet med att det fick henne att tänka på ett glas vin vid brasan samtidigt som det snöade utanför. Det var hennes egen definition av Gemütlichkeit.

    Tvåa blev Schmetterling (’fjäril’) och trea Eichhörnchen (’ekorre’).

    Anders

    Foto: Unsplash

    0 kommentarer
  • Bruslådor blir allt vanligare på möten där toppar inom politik och näringsliv träffas. Syftet med bruslådor är att förhindra mobiltelefoner och annan elektronisk utrustning från att spela in samtal.

    En bruslåda är ett förvaringsutrymme för mobiltelefoner, surfplattor, datorer och annan elektronisk utrustning. Inför ett möte kan deltagare lägga sin utrustning i den. Bruslådan är inte bara ljudisolerad. Inuti spelas dessutom ett brusande ljud. Bruslådan ska alltså göra det omöjligt att avlyssna vad som sägs utanför lådan.

    Dagens Nyheter berättar om hur svenska partier försöker att skydda sig mot avlyssningsförsök i samband med möten:

    Både Moderaterna och Social­demokraterna lägger mobilerna i så kallade bruslådor av säker­hetsskäl.

    Det svenska företaget Link 22 har tillverkat en bruslåda. I Corren berättar Conny Ljungqvist om risker med att använda mobiltelefon under möten:

    Funktioner som Siri och Google Assistance är ju väldigt bra i vardagen. Men om de aktiveras under ett topphemligt möte är det inte lika bra. En utrikesdelegation kanske inte vill lämna sina telefoner utan uppsikt till främmande makt. Med bruslådan i mötesrummet kan alla ha koll på sin telefon.

    Ordet bruslåda är belagt i svenskan sedan 2016.

    Anders

    Foto: Unsplash

    0 kommentarer
  • I veckans kviss möter du tolv svenska ord. Din uppgift är att lista ut vad de betyder. Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Klimahysterie (’klimathysteri’) var ett ord som användes ofta i klimatdebatten i Tyskland under det gångna året. Men Klimahysterie syftade enligt juryn för Unwort des Jahres till att misskreditera insatser för att rädda klimatet. Därför utses ordet till 2019 års icke-ord.

    Sedan 1991 har det tyska nätverket Sprachkritische Aktion utsett Unwort des Jahres. Juryn väljer ut ett ord som anses olämpligt eftersom det har skapat förvirring i samhällsdebatten eller kränkt grundläggande mänskliga rättigheter. I juryn ingår fyra språkvetare, en journalist och en gästmedlem som byts från år till år.

    Klimahysterie utses alltså till 2019 års icke-ord. Juryn anser att ordet misskrediterar personer som är engagerade i klimatfrågan och åtgärder för att förbättra miljön. Vidare tycker juryn att Klimahysterie antyder att oron för klimatet skulle vara ett slags kollektiv psykos. Att använda ordet är enligt juryn oansvarigt och vetenskapsfientligt. Juryn skriver att Klimahysterie ofta används av politiker från Alternativ för Tyskland.

    Dessutom väljer juryn att kritisera ytterligare två ord. Ett av dem, Umvolkung (’befolkningsutbyte’), är enligt juryn centralt i Alternativ för Tysklands ideologi. Ordet syftar på föreställningen att det skulle finnas en hemlig plan att ersätta befolkningen i bland annat Europa med muslimer. Det andra ordet är Ethikmauer (’etikmur’), ett ord som använts i debatten om etiska och moraliska aspekter på olika typer av utveckling.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Språkforum tioårsjubilerar! Den 20 mars är det dags för Språktidningens årliga heldag om språk. Du möter bland annat rapparen Petter och författaren Sara Lövestam.

    Den 20 mars är det alltså dags för Språkforum. Precis som förra året håller vi till på Sheraton vid Slussen i Stockholm. Vi utlovar en nyttig och rolig heldag där du lär dig saker som du har nytta av både i jobbet och privat.

    Du möter bland annat rapparen Petter i ett samtal om dyslexi, texthantverk samt litteraturens klassiker och andra inspirationskällor och författaren Sara Lövestam som talar om några av den svenska grammatikens fallgropar. Språkvårdaren Gabriella Sandström avslöjar vilka texter som faktiskt är lättlästa, språkvetaren Kristy Beers Fägersten förklarar varför inlånade svordomar som fuck och shit är grövre på engelska, lingvisten Mikael Parkvall talar om spridningen av dialektord som ostbågar och ostkrokar, historikern Josefin Englund berättar om språket vi använt när vi sökt efter kärleken genom kontaktannonser och språkvårdaren Åsa Holmér tipsar om orden som ger rätt nivå på texten. Fler programpunkter tillkommer!

    Här hittar du mer information om Språkforum!

    Anders

    Foto: Privat, Olov Simonsson, Martin Stenmark, Hugo Thambert

    0 kommentarer
  • Hamfarahlýnun (’katastrofuppvärmning’) är 2019 års ord på Island. Ordet fick flest röster i den omröstning som ordnades av public service-bolaget RÚV. Det myntades av geologen och miljöaktivisten Ari Trausti Guðmundsson.

    Ari Trausti Guðmundsson har länge varit känd som en av Islands främsta miljöaktivister. Han har länge skildrat natur och klimat i böcker, tidningsartiklar och tv-serier. I dag representerar han Vänstern de gröna i alltinget, den isländska riksdagen.

    Sommaren 2013 skrev han en debattartikel i dagstidningen Fréttablaðið om den globala uppvärmningen. Han varnade för hamfarahlýnun (’katastrofuppvärmning’). Ordet syftar på klimatförändringar orsakade av människan. Det är bildat till hamför (’katastrof’) och hlýnun (’uppvärmning’). Varningen gällde främst användningen av fossila bränslen.

    Ari Trausti Guðmundsson var den som först använde ordet i skrift. Men det skulle dröja innan användningen av hamfarahlýnun tog fart. Det skedde först under 2019 då klimatfrågan debatterades flitigt även på Island. Då sågs ordet ofta i tidningarna, det hördes i alltinget och det användes i sociala medier.

    Hamfarahlýnun var alltså det ord som fick flest röster i RÚV:s omröstning. Ytterligare ett klimatord, loftslagskvíði (’klimatångest’), slutade bland de tre främsta.

    Två andra nyord som ofta förekom i klimatdebatten på Island under det gångna året var flugskömm och flugviskubit. Bägge är översättningslån av svenskans flygskam. Flugskömm är bildat till flug (’flyg’) och skömm (’skam’). Flugviskubit är ett teleskopord bildat till flug och samviskubit (’dåligt samvete, samvetskval’).

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Först kom brexit, Storbritanniens utträde ur EU. Nu kommer Megxit, hertiginnan Meghan Markles och prins Harrys besked om att de drar sig tillbaka från det brittiska kungahuset.

    Den ekonomiska krisen gjorde 2012 att det började talas om grexit. Det spekulerades då i att Grekland skulle bli det första landet som lämnade EMU. VIssa trodde att steget var nödvändigt för att kunna få ordning på landets ekonomi.

    Samma år började det att talas om brexit, ett brittiskt utträde ur EU. Den debatten tog fart under 2013. Brexit och grexit gav i sin tur upphov till fler nyord med koppling till eventuella utträden ur EU. Motsvarande diskussioner i exempelvis Italien och Spanien kallades italexit och spexit. I Sverige drömmer alltjämt vissa om svexit eller swexit, ett svenskt utträde ur unionen. Och när det uppstod en debatt om Kaliforniens framtid som en av USA:s delstater myntades ordet calexit.

    Den här ordbildningsmönstret har alltså blivit mycket populärt. I förra veckan meddelade Meghan Markle, hertiginna av Sussex, och prins Harry, hertig av Sussex, oväntat att de drar sig tillbaka från det brittiska kungahuset. Brittiska medier talade om Megxit, ett ord bildat till Meghan och exit.

    Megxit snappades upp även av svenska medier. TT rapporterade både om ordet och om händelsen:

    I linje med de brittiska tidningarnas förmåga att hitta fyndiga epitet på rubrikvänliga nyheter har prinsparets annonserade separation från hovet redan fått ett namn: Megxit. Ironiskt nog har den i veckan nästan lyckats konkurrera ut en annan skilsmässa av allmänintresse, nämligen det brittiska EU-utträdet.

    Aftonbladet berättade att beskedet kom som en överraskning också för kungahuset:

    Beskedet om hertigparets så kallade ”Megxit” slog ner som en bomb bland britterna men även i kungahuset som inte hade någon aning om planerna.

    I mindre omfattning talas det även om Mexit.

    Anders

    Foto: New Zealand government

    0 kommentarer
  • I fredagskvisset möter du tolv svenska ord. Känner du till vad de betyder? Som vanligt blandar vi lättare och svårare ord. Betydelserna har vi hämtat från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Unsplash

    0 kommentarer
  • En president kan inte vara kvinna. Det är en seglivad föreställning hos amerikaner – i alla fall att döma av deras slentrianmässiga bruk av pronomenet he, ’han’, när de talar om kommande presidenter.

    Under 2016 var det ändå många amerikaner som faktiskt trodde – och ville – att en kvinna skulle vinna presidentvalet: Hillary Clinton (bilden). Likväl förekom ordet she, ’hon’, sällan i diskussionerna före valet, och pronomenet orsakade också störningar i läsningen av texter som handlade om landets nästa president. Detta visar en ny studie som genomförts av amerikanska och tyska lingvister och kognitionsvetare. Studien innefattar såväl intervjuer om förväntade vinnare som tester i läsförståelse och textproduktion.

    Forskarna gjorde samtidigt liknande undersökningar i upptakten till det brittiska premiärministervalet 2017. Men här var folk mer benägna att använda she än i det amerikanska parallellfallet. Kognitionsvetaren och hjärnforskaren Roger Levy, professor vid MIT, antar att skillnaden beror på att Theresa May var premiärminister vid tillfället, och att mycket pekade på att hon också skulle sitta kvar efter valet. Dessutom lever minnet av Margret Thatchers långa ämbetstid kvar hos britterna – de är alltså vana vid att både tänka och tala om kvinnor som landets ledare. Så är det inte i USA, där man ju än så länge har noll erfarenhet av kvinnliga presidenter.

    Forskarna genomförde sina experiment vid tolv tillfällen mellan juni 2016 och januari 2017, med mer än 25 000 deltagare.

    Maria

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer

Sidor

Prenumerera på Blogg