Prenumerera på bloggen
  • En solnedgångsklausul innebär att en bestämmelse inte varar tills vidare. Vid en viss tidpunkt måste den omprövas.

    I regel har lagar och andra regler inga bäst före-datum. De gäller tills någon river upp dem genom ett nytt beslut. Men vissa bestämmelser kan ha ett slutdatum. För att de ska fortsätta gälla krävs ett nytt beslut. Annars försvinner dessa bestämmelser.

    På engelska talas det sedan länge om sunset provision eller sunset clause. I svenskan används solnedgångsklausul. Lagstiftare och andra beslutsfattare har alltså fram till ”solnedgången” på sig att avgöra om regeln ska förlängas.

    I Norra Skåne skriver en insändarskribent om Centerpartiets ambition att förenkla regelverk för småföretagare:

    Centerpartiet vill att alla regler skall ha en solnedgångsklausul vilket innebär att man sätter ett slutdatum för en regel. Skall den sen fortsätta att gälla måste den omprövas och dess för- och nackdelar noga analyseras. Administration av regelkrångel är ingen önskesyssla för företagaren och här kan en förenkling medföra både nyföretagande och nyanställningar.

    Företrädare för Svenskt Näringsliv skriver i en debattartikel i Svenska Dagbladet om varför organisationen förespråkar solnedgångsklausuler:

    Inför solnedgångsklausuler som innebär att nya lagar och regler måste utvärderas efter viss tid. Om de inte lever upp till de ursprungliga kriterierna eller syftet ska de avskaffas.

    Solnedgångsklausul är belagt i svenskan sedan 2001. Ordet har sedan dess använts sporadiskt. Användningen har ökat under de senaste åren.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Fredagskvisset ger dig chansen att testa din ordförståelse. I kvisset möter du tolv svenska ord. Känner du till vad de betyder? Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Dialekter väcker känslor! Vi tycker att vissa låter trevliga, andra dryga, komiska, sexiga, löjliga, glada, vackra. Vi kan värna vår dialekt – eller försöka att till varje pris bli av med den. Och visst kan man medvetet jobba bort vissa ord, böjningar eller uttal i sin dialekt. Det skriver Fredrik Lindström i sin nyutkomna bok 100 svenska dialekter. Men det finns ett drag som är mycket svårt att utplåna: språkmelodin. Den är nästan helt omedveten, och därför väldigt svår att kontrollera, menar han. Och ju känslomässigare vi blir, desto mer dialekt kryper fram – framför allt den svårbemästrade språkmelodin.

    I går gästade Fredrik Lindström Språktidningens Dialektfrossa inför ett fullsatt Vasateatern i Stockholm. Där berättade han bland annat om våra attityder till dialekter. Han framhöll hur just språkmelodi och betoningar kan prägla vår syn på andra människor – och placera dem i ett känslomässigt fack.

    Västsvenska dialekter, som göteborgska och värmländska, skiljer sig från andra svenska tungomål på det sättet att de har en kraftig tonhöjning i slutet av ett yttrande. Därför tycker folk från andra landsändar att västsvenskar låter goa och glada – och därför har de också fått ett rykte om sig som sorglösa tjommar. Fredrik Lindström, som själv är från Eskilstuna, tillåter sig att tvivla på att göteborgare verkligen lider när de säger ”jag har fått nåt jävla virus”, med en så uppåtsträvande intonation. Han jämför med en stockholmare eller norrlänning som säger samma sak, med en nedåtgående slutkurva. Där finns inga tvivel om svårmodet. För att inte tala om finlandssvenskar, som sjunker i tonläge under hela yttrandet. De finlandssvenska dialekterna har en tydlig sluttning neråt – och man sjunker ofta mer och mer i slutet av en mening, vilket gör att även den festligaste nyhet får en melankolisk klang. ”Det här kan mycket väl vara en bidragande orsak till att många tycker att finlandssvenskar låter ganska ’stränga’ och allvarliga”, skriver Fredrik Lindström.

    Vi sätter alltså gärna likhetstecken mellan dialekt och mentalitet. Attityden som följer med dialekten verkar lika svår att utplåna som språkmelodin.

    Maria

    Foto: Carl-Johan Paulin

    0 kommentarer
  • Spädbarn som möter teckenspråk blir också bättre på att följa vuxnas blickar. Den förmågan kan i sin tur gynna barnets utveckling. Det skriver amerikanska forskare i en studie publicerad i Developmental Science.

    Den kognitiva utvecklingen beror på vilka situationer som individen möter. Det fastslår alltså amerikanska forskare som har studerat spädbarn som föds med dövhet. De vässar nämligen förmågor som inte hörande barn utvecklar på samma sätt.

    Forskarna jämförde hörande barn till hörande föräldrar och döva barn till döva föräldrar. I den senare gruppen talade föräldrarna American sign language, det största teckenspråket i USA som har spridning över hela kontinenten.

    Föräldrarna använde språket inför barnen. Det visade sig snart att de barn som föddes med dövhet blev bättre på att följa föräldrarnas blickar. De sökte också föräldrarnas blick i större utsträckning som ett sätt att skaffa sig mer information.

    De hörande barnen hade alltså hörande föräldrar. De utvecklade inte samma förmåga i det här tidiga skedet.

    Upptäckten understryker enligt forskarna att barns utveckling påverkas av olika erfarenheter. I framtiden vill de undersöka om hörande barn som exponeras för teckenspråk utvecklar samma förmåga.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Människor och hundar har levt tillsammans i tusentals år. Men förmågan att tolka hundens kroppsspråk och kommunikation är inte medfödd. Det fastslår forskare i en studie publicerad i tidskriften Scientific Reports.

    Dagens hundar kan härstamma från vargar som tämjdes för över 30 000 år sedan. Under den tid som människor och hundar levt tillsammans har hunden bland annat utvecklat en ögonmuskel som vargen saknar. Denna muskel är förutsättningen för den blick som kallas hundögon eller hundvalpsögon. Forskarna tror att hundar som längre tillbaka i tiden hade denna egenskap också hade en evolutionär fördel.

    Om den teorin stämmer har alltså hunden genom evolutionen utvecklat drag anpassade efter människan. Däremot verkar det inte som att människans förmåga att förstå hunden är nedärvd. Den är i stället ett resultat av erfarenhet.

    Forskarna lät 89 vuxna och 77 barn titta på fotografier av hundar, schimpanser och människor. Därefter fick de berätta hur individerna kände sig och i vilken situation bilderna hade tagits.

    En del av hundens känslor var ganska lätta att identifiera för samtliga. Men ålder och erfarenhet betydde mycket för förståelsen. Och personer som hade erfarenhet av och gillade hundar var betydligt bättre på att förstå hur hunden kände sig. De testpersoner som hade en mer negativ inställning var också sämre på att läsa av hundens känslor.

    Personlig erfarenhet är alltså en fördel. Mer överraskande för forskarna var att attityden – och i förlängningen omgivande faktorer – i sig hade stor inverkan på resultatet. En positiv inställning borgade för bättre förståelseförmåga. Det är också skälet till att forskarna fastslår att människan inte har en nedärvd förmåga att förstå hunden.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • En långsamkokare eller slökokare sköter sig själv. När alla ingredienserna finns i grytan är det bara att sätta på locket och vänta tills det är färdigt.

    De senaste åren har allt fler skaffat sig en slow cooker. Det engelska lånet har försvenskats till både slökokare och långsamkokare. Det finns alltså två olika benämningar på samma typ av gryta. Den består av ett elektriskt uppvärmt ytterkärl och en innergryta av keramiskt material. Grytan är också försedd med ett lock för att hålla värmen och för att återvinna vätska från vattenånga.

    Långsamkokaren eller slökokaren använder – till skillnad från tryckkokaren – låg temperatur. Precis som benämningen antyder är den särskilt lämplig för olika typer av långkok – i synnerhet eftersom det nästan är omöjligt att bränna vid något i grytan. Den som använder det här redskapet lägger i regel alla ingredienser i grytan redan från början och låter sedan grytan göra sitt utan tillsyn. Locket tas inte bort förrän det är färdigt.

    Långsamkokare är belagt i svenskan sedan 2010. Metro tipsar om ett recept för äppelsmör:

    Har du en långsamkokare (slow cooker) kan du lägga alla ingredienser i den och köra över natten på låg temperatur. Koka sedan tills den tjocknar i en gryta.

    Slökokare är belagt sedan 2012. Hallå Lund rekommenderar läsarna att göra ett långkok med lammlägg:

    Salta och peppra lammet och förstek runt om i olivolja. Ta upp och lägg över i en slökokare, en gjutjärnsgryta eller en vanlig större gryta.

    Verbet slökoka används bland annat av en tillverkare som står bakom Facebook-gruppen Vi som slökokar.

    Anders

    Foto: Wikimedia Commons

    0 kommentarer
  • I fredagskvisset sätts ordkunskapen på prov. Uppgiften är att lista ut vad tolv svenska ord betyder. I kvisset möter du en blandning av några ganska vanliga och flera rätt sällsynta ord. Betydelserna är hämtade från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till med klurandet!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Pixabay

    1 kommentarer
  • Climate strike, ’klimatstrejk’, har utsetts till årets ord 2019 av brittiska Collins English Dictionary. Under det gångna året har ordet ökat hundrafalt i användning jämfört med 2018 enligt ordboksredaktionen, som framhåller att Greta Thunbergs klimatrörelse ligger bakom hela ökningen.

    2019 var året då protester mot klimatförändringarna blev en återkommande och vanlig företeelse i flera av världens största städer.

    ”Årets ord” väljs ut av lexikograferna på Collins English Dictionary efter att de har tröskat igenom enorma textmängder. Tio språkliga nykomlingar, som har en särskild glans, plockas ut – och en av dessa föräras titeln årets ord. Climate strike har följande definition i ordboken (fri översättning): ’en form av protest där människor ansluter sig till demonstrationer som kräver åtgärder för att motverka klimatförändringar.’

    Collins English Dictionary finns på nätet.

    Maria

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • I nya numret av Språktidningen skriver Jennie Spetz, utredare på Språkrådet, om Stefan Löfvens val av språk i EU. Bakgrunden är det tal han höll i EU-parlamentet i maj i år. Talet skrevs på engelska och det fanns ingen svensk översättning.

    Språkförsvaret anmälde därför Regeringskansliet till Justitieombudsmannen, JO, för brott mot språklagen. JO ansåg dock inte att statsministerns val av engelska inte var skäl att utfärda kritik. Läs mer om hur språklagen fungerar i praktiken i Språktidningen 8/2019.

    Men borde Stefan Löfven ha talat svenska i stället? Eller gjorde han rätt som föredrog engelska? Rösta här intill!

    Anders

    Illustration: Emma Hanquist

    12 kommentarer
  • Språktidningens och Språkrådets årliga nyordslista får alltid stor uppmärksamhet. Men nyfikenheten på förändringar i språket gäller inte bara nykomlingarna. Minst lika ofta är det läsare som undrar vilka ord det är som försvinner. I nya numret av Språktidningen, som når prenumeranterna i dagarna, försöker vi att besvara den frågan.
     
    I det nya numret listar Språktidningen 1 001 ord som finns med i senaste upplagan av Svenska Akademiens ordlista. Sedan den utkom 2015 har de här orden använts så sällan att de riskerar att strykas i nästa upplaga.
     
    Här finns en del gamla ord som egentligen redan borde ha strukits – som nigarvals, åberopbar och illiberalitet. Men där finns också en hel del ganska nya ord – som bloggbävning, wikiläcka, prokotta, köttklister, nyfriskjobb och finanssmälta – som var på modet en kort tid men sedan föll ur bruk.
     
    Vissa ord somnar in för att det finns synonymer som dominerar. Tobisgrissla har till exempel sedan länge flugit förbi tejst och aubergine är tusen gånger vanligare än äggört. Stavningen flajer har konkurrerats ut av flyer. Strävan efter jämställt språk och könsneutrala titlar kan ha bidragit till att tempeldanserska och ackompanjatris är på väg ut. Och så finns det ord som börjar bli så sällsynta att de börjar kännas ålderdomliga, som eklatant, förfäas, bardalek, politess och lemmalytt.
     
    I samband med att numret kommer ut lanserar Språktidningen också en adoptionskampanj. Där får läsarna chansen att adoptera ett hotat ord för att ge det bättre förutsättningar att överleva.

    – Svenskan har ett rikt ordförråd som vi förvaltar och utvecklar gemensamt. Det enda sättet att rädda ett hotat ord är att använda det. Om vi är överens om att ett ord är för bra för att vi ska låta det somna in så kan alla göra en insats, säger Anders Svensson, Språktidningens chefredaktör, som har gjort undersökningen.

    Den som vill adoptera ett ord kan skicka in sin favorit och en motivering till adoptera@spraktidningen.se.

    Läs artikeln och hela listan med de 1 001 orden här:

    https://www.spraktidningen.se/adoptera

    Kontaktperson:

    Anders Svensson
    chefredaktör
    anders@spraktidningen.se
    076-868 58 24

    2 kommentarer

Sidor

Prenumerera på Blogg