Prenumerera på bloggen
  • En rovdjurstidskrift handlar inte om rovdjur. I stället rör det sig om tidskrifter som mot betalning publicerar vetenskapliga studier som inte granskats.

    Att forskning får internationellt genomslag kan vara en avgörande faktor när det gäller forskares möjligheter till framtida bidrag och tjänster. Att få studier publicerade i internationella tidskrifter är därför mycket eftersträvansvärt. Men det finns tidskrifter som inte bryr sig om vetenskapligheten. De kallas rovtidskrifter eller rovdjurstidskrifter.

    Tidningen Curie skriver att det engelska begreppet predatory journal myntades 2010. Det var Jeffrey Beal vid University of Colorado, USA, som då presenterade en lista över rovdjurstidskrifter. Sådana tidskrifter påstår att artiklarna granskas och att etiska riktlinjer följs. I själva verket är drivkraften att få betalt av skribenter som använder publiceringen som ett skyltfönster:

    Begreppet rovdjurstidskrift används för att beskriva tidskrifter som mot betalning erbjuder publicering av forskningsartiklar, utan att uppfylla de sedvanliga kraven på vetenskapliga publicister.

    Problemet växer i omfattning. Varje år publiceras tusentals vetenskapliga artiklar i rovdjurstidskrifter. Eftersom artiklarna genomgått liten eller ingen granskning finns det en betydligt större risk för att de innehåller fel och brister än artiklar som genomgått en grundlig granskning.

    Upsala Nya Tidning berättar om Mike Daube, professor i hälso- och sjukvårdspolitik vid Curtin university i Perth, Australien. Han skickade ansökningar för sin hund Ollies räkning till en rad rovdjurstidskrifter. Sju av dem välkomnade hunden – under det påhittade namnet Olivia B. Doll och med en lika påhittad doktorstitel – som redaktionsmedlem. Det dröjde inte länge innan uppdragen började dugga tätt över den femåriga staffordshireterriern. Ollie blev därmed en del i en bransch som omsätter stora summor:

    Enligt beräkningar publicerades ungefär 400 000 forskningsartiklar i rovdjurstidskrifter 2014. Multiplicera det med några tusen kronor per artikel och det står klart att det rör sig om en flermiljardindustri.

    Rovdjurstidskrift är belagt i svenskan sedan 2017 och rovtidskrift sedan 2016. Rovdjurstidskrift är något vanligare.

    Anders

    Foto: Unsplash

    0 kommentarer
  • Tolv svenska ord möter du i veckans kviss. Känner du till vad de betyder? Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Läshundar, eller bokhundar, är en beprövad undervisningsmetod för att få barn att känna läslust. En särskilt tränad terapihund får då sitta intill barnet, som får läsa högt för den. Hunden dämpar prestationsångesten, skapar förväntan, glädje och trygghet.

    Men det har visat sig att läskompisen inte alltid måste vara en levande varelse. Forskare vid University of Wisconsin-Madison i USA har konstruerat en robot, Minnie, som sällskap till mellanstadiebarn vid högläsning. Läsroboten verkar ha en liknande effekt som hundarna på barnens entusiasm inför lässtunderna. Efter två veckor tillsammans med Minnie har barnen också gjort tydliga framsteg i sin läsning.

    Barn lär sig helt enkelt bättre med en vän vid sin sida – en vän som inte dömer eller kritiserar, utan bara får läsaren att slappna av och koncentrera sig. De amerikanska forskarna kallar detta för social inlärning.

    Minnie är programmerad för att bli en intresserad lyssnare. När barnen läser för roboten kan den följa med i handlingen – och till och med reagera adekvat på viktiga delar i historien.

    Maria

    Fotnot: Ett reportage om bokhundar och deras effekt på barnens läslust skrev Språktidningen 2017.

    Foto: University of Wisconsin-Madison/Wisconsin HCI

    0 kommentarer
  • Donald Trump är inget undantag. I stället är sättet han uttrycker sig på del av en trend där politiker lägger större vikt vid ett beteende som präglas av självförtroende och mindre vikt vid analytiskt tänkande. Det fastslår forskare i psykologi i en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

    För att undersöka hur amerikanska presidenter och andra toppolitiker uttrycker sig har forskare i psykologi använt sig av databaser med olika tal. Där ingår bland annat tal av amerikanska presidenter från 1789 och framåt, lagtexter från USA, Kanada, Storbritannien och Australien samt tal från ledande politiker i Australien, Storbritannien och Kanada mellan 1895 och 2017.

    En dominerande trend är att det analytiska tänkandet minskar i talen. Färre politiker ägnar sig alltså åt resonemang där de prövar olika argument och väger olika ståndpunkter mot varandra. När politiker talar inför publik blir det i stället allt viktigare att utstråla självförtroende.

    Förändringen är tydlig i valet av ord. I samband med analytiskt tänkande används artiklar och prepositioner i större utsträckning än normalt. När självförtroendet är i fokus förekommer personliga pronomen oftare. Hjälpverb och negationer är också vanligare när det snarare är framförandet än budskapet som är viktigast.

    Studien visar att Donald Trump både sticker ut och passar in i mönstret. När han talar är stilen informell – men han är också mycket självsäker. Donald Trump kännetecknas av högt självförtroende och lite analytiskt tänkande. Men detta, skriver forskarna, är inget trendbrott utan en fortsättning på en långvarig utveckling. Det som gör Donald Trump anmärkningsvärd är att han går längre i båda riktningarna än någon av sina företrädare.

    Det som gör Donald Trumps stil framgångsrik är enligt forskarna att han vinner många väljares förtroende genom intuitiva och självsäkra svar på svåra och komplicerade frågor. Typiskt för en sådan stil är ett flitigt bruk av pronomen som you och we – och mindre av I och me.

    Brittiska politiker har – i jämförelse med amerikanska presidenter – lagt större vikt vid analytiskt tänkande. Även det är något som är på väg att förändras. Men den trend som började i USA omkring 1900 kom till Storbritannien först under 1980-talet. Och där har den enligt forskarna ännu inte hunnit lika långt som i USA.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Språkvården säger (bara) en sak. Men språkbruket varierar. Mathilda Matz gästbloggar om pluralformen av ordet drama.

    Vad är ett namn? Det som vi kallar en ros för skulle dofta lika sött med ett annat namn.

    Så skaldar Romeo i Shakespeares ikoniska drama. Han skrev många dramer, Shakespeare. Eller skrev han många draman?

    Det verkar finnas en växande oenighet om hur drama ska böjas i plural. Å ena sidan har vi Svenska Akademiens ordlista, SAOL, och Språkrådet som framställer dramer som den enda rimliga pluralböjningen, å andra sidan är språkbruket inte alls så överens.

    Söker man i databasen Språkbankens stora Korp får dramer 2 873 träffar och draman 1 346. Det är tydligt att det finns en frekvensskillnad och att dramer är vanligare, men det går inte att påstå att draman inte finns och används. Tittar man närmre på i vilka texter varianterna förekommer i verkar dramer vara den vedertagna i tidningstexter och akademiska texter medan draman är vanligare i bloggar och diskussionsforumet Familjeliv. Ett antagande då är att det rör sig om en stilskillnad där draman är den mer vardagliga varianten.

    Vad kan då splittringen bero på? För att ta reda på detta får vi göra en språkhistorisk och grammatisk djupdykning. Vi börjar med ordets historia.

    Drama kommer från grekiskans δρᾶμα som betyder ’skådespel’ eller ’handling’. Enligt Svenska Akademiens ordbok, SAOB, verkar ordet i svenskan haft flera varianter såsom dram, dramm och drame. Ordet har också, likt andra grekiska lånord som tema och schema haft pluraländelsen -ata. Medan tema och schema senare fått -n i plural har däremot drama fått -er.

    Om man sedan tittar till grammatiken och tendenserna till hur substantiv böjs i plural ser man att drama, enligt Svenska Akademiens grammatik, böjs enligt det som kallas tredje deklinationen (-er). Här finns främst ord i utrum, med flerstavig stam och betonad slutstavelse. Drama är neutrum, visserligen flerstavigt men har betoning på första stavelsen.

    I femte deklinationen, som ger -n i plural, finns ord som är neutrum och har en stam som slutar på vokal. Här verkar drama passa bättre in, och här finner man även tema och schema.

    Det som kan ha hänt är att det var den tidigare stammen dram som gav er-plural. Det känns logiskt, ungefär som att dam får -er. Senare när stammen befästs till drama kan språkbrukets oenighet börjat. För att ta reda på mer exakt när och hur detta gått till krävs dock en grundligare historisk genomgång än den som presenterats här.

    Det finns massa saker i svenskan som folk är oense om, och pluraländelser på lånord är en av dem. Speciellt med drama är dock att det är ett såpass gammalt lånord där språkbrukarna inte är överens. Det är heller inte ovanligt att ord har vardagliga synonymer eller att folk använder ord som inte står i SAOL. Själv har jag alltid sagt draman och stötte på dramer första gången väldigt nyligen. Det förbryllade mig först att jag gått runt och sagt fel hela mitt liv. Men efter efterforskningar förstår jag att jag är långt ifrån ensam, och eftersom användningen av draman verkar tämligen utbredd är det tveksamt om det går att säga att det är fel. Det är brukarna som äger språket och som har makt att utveckla det. Och rosen doftar lika gott oavsett om den finns i ett av Shakespeares dramer eller draman.

    Mathilda Matz

    Språkkonsult och masterstudent i svenska

    Foto: Unsplash

    1 kommentarer
  • Inom manosfären anses jämställdheten ha gått för långt. I stället är det inom dessa kretsar en vanlig uppfattning att samhället diskriminerar män.

    Manosfären är en idéströmning som tar avstånd från feminism. Skälet är att feminismen pekas ut som en rörelse som motarbetar biologiskt betingade skillnader mellan män och kvinnor. Inom manosfären är det en utbredd uppfattning att kampen för jämställdhet har utvecklats till en kraft som förtrycker män och traditionell maskulinitet. Föreställningen om att de traditionella könsrollerna motarbetas anges som en förklaring till sjunkande födelsetal och det stigande antalet singelhushåll i västvärlden.

    Eftersom feminismen – enligt samma idéströmning – genomsyrar olika samhällsinstitutioner leder det i praktiken till att män diskrimineras. Som exempel på sådan diskriminering nämns till exempel vårdnadstvister och positiv särbehandling.

    Ordet manosfär är belagt i svenskan sedan 2014. Användningen ökade under förra året. I Expressen skriver ledarskribenten Linda Nordlund om fenomenet:

    Men det finns grupper som är tillräckligt radikaliserade för att leva ut sitt hat mot kvinnor, feminister och genusflum. Nu eller senare. Det känns som en tidsfråga. Dessa grupper möts i ”manosfären”, den del av internet som bebos av mansaktivister, självutnämnda raggningsexperter, alternativhögern och de ofrivilliga oskulderna. Enligt dem är männen förtryckta i vårt samhälle.

    Aktivister inom manosfären organiserar sig främst på nätet. Jon Weman skriver i Sydsvenskan att medlemmarna i dessa nätverk inte sällan har kopplingar till politiska rörelser på högerkanten:

    Men ”Manosfären”, och en inte obetydlig del av den nya alt-högern i allmänhet, har börjat tala om kvinnor med öppet förakt, i samma ton som man brukat reservera för grupper som svarta, judar och bögar. Man gör stöduttalanden för Bill Cosby och kommer med förslag som att ”legalisera våldtäkt i privata bostäder”.

    På engelska talas det om manosphere.

    Anders

    Foto: Unsplash

    0 kommentarer
  • I fredagskvisset sätts din ordförståelse på prov. Det gäller att lista ut vad tolv svenska ord betyder? Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Lunchbordssällskap, kafferostarassistent, rödgrönrosa. Det finns en förställning om att svenskan är ordfattigare än engelskan, men det påståendet kommer direkt på skam när man betänker svenskans oändliga möjligheter att sätta samman ord. Ta till exempel ett substantiv som lärare. Av detta kan du bilda ytterligare ett ord, engelsklärare. I engelskan blir detta i stället två ord: English teacher. I alla fall om ”vi är överens om att definitionen av ett ord är bokstäver som står mellan två mellanslag”, som min kollega Anders Svensson har påpekat. ”Den definitionen är inte självklar.” Men så här funkar i alla fall sammansättningar i svenskan – rent formellt. Sedan är det en annan fråga hur dessa sammansättningar tolkas. För betydelsen hos de sammansatta orden är inte heller självklar.

    Detta konstaterar språkvetaren Lisa Loenheim i en kommande avhandling i nordiska språk, Göteborgs universitet. Hon har undersökt hur gymnasielever med svenska som modersmål uppfattar sammansättningar, och jämfört det med hur elever med svenska som andraspråk uppfattar dem.

    Den som ser en obekant sammansättning kan ofta inte sluta sig till betydelsen genom att tolka de led som ingår i den. I stället krävs att man får höra ordet många gånger, och därigenom förstå det språkliga mönstret, innan betydelsen sätter sig. Det är som med språkinlärning generellt.
    ”Jag undersöker tolkningen av frekventa sammansättningar, som iskall, mindre frekventa, som solvarm, samt nybildade eller påhittade sammansättningar, som zebralejon”, säger Lisa Loenheim.
    Föga överraskande visar sig eleverna mest överens om betydelsen hos vanliga sammansättningar. I de mer ovanliga sammansättningarna ”pusslas” betydelsen ihop genom att man försöker tolka de ingående leden, vilket gör att man inte sällan är oense om vad de egentligen betyder. Men även påhittade eller nya sammansättningar tolkas mer samstämmigt om de följer ett etablerat språkligt mönster.
    Zebralejon tolkades exempelvis jämförande av majoriteten av eleverna, som ’ett randigt lejon’. Detta beror troligen på att jämförelse är ett vanligt mönster i språket – och en grundläggande princip för förståelse.

    Detta gör också att många de flerspråkiga elever tolkar den mindre vanliga sammansättningen solvarm jämförande: ’varm som solen’. För eleverna med svenska som andraspråk är ju denna sammansättning ofta lika obekant som zebralejon, så de analyserar också solvarm utifrån de ingående delarna. De följer det frekventa mönstret, som dessutom är bekant från en den vanligare sammansättningen iskall, ’kall som is’.
    Elever med svenska som modersmål är mer bekanta med sammansättningen solvarm som en helhet. ”De har hört ordet fler gånger och känner därför till att den etablerade betydelsen är ’varm av solen’, det vill säga ett orsaksförhållande”, säger Lisa Loenhielm.

    Maria

    Foto: Pixabay

    1 kommentarer
  • I dag är det 504 år sedan boktryckaren Aldus Manutius avled. Han var den som uppfann semikolon. Skiljetecknet brukar därför uppmärksammas lite extra på Semikolonets dag den 6 februari.

    För att fira Aldus Manutius och Semikolonets dag bjuder vi på ett kviss i semikolonets tecken. Din uppgift är att lista ut vad semikolon kallas på tio olika språk. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Illustration: Wikimedia Commons

    1 kommentarer
  • En digital tvilling är ett program som är en exakt avbildning av exempelvis en maskin. Den digitala tvillingen kan innebära snabbare och smidigare produktutveckling.

    Inom teknikindustrin talas det om digitala tvillingar. De tros bli allt viktigare för att olika typer av maskiner ska kunna utvecklas kostnadseffektivt. I stället för att ta fram prototyper för att testa en fysisk maskin kan samma tester göras med hjälp av en digital tvilling. Ny Teknik skriver om branschens förhoppningar på de nya metoderna:

    I framtidens produktion används i stället en digital tvilling som ersättning för en fysisk prototyp. En digital tvilling är en dynamisk, digital representation av en industriell produkt. Den gör det möjligt för företagen att bättre förstå och förutse prestanda och kunna testa hur modellen beter sig i olika miljöer och under varierande förutsättningar.

    Men digitala tvillingar kan också användas för befintliga maskiner. Tvillingen kan löpande matas med information från den fysiska maskinen. Om det uppstår problem kan felsökningen göras på den digitala tvillingen – utan att den fysiska maskinen behöver undersökas.

    Även inom fastighetsbranschen används digitala tvillingar. Anders Kallebo är delägare i bolaget Myrspoven. Han berättar i Fastighetstidningen om hur de arbetar med tekniken.

    Det fungerar genom att AI utifrån all insamlad data bygger upp en virtuell byggnad – en digital tvilling av den fysiska byggnaden. Datorns uppgift blir att därefter tok-köra en enorm massa experiment på den digitala tvillingen. När den hittat den ultimata lösningen ger den order att samma sak i den verkliga byggnaden.

    På engelska talas det om digital twin.

    Anders

    Foto: Unsplash

    0 kommentarer

Sidor

Prenumerera på Blogg