Prenumerera på bloggen
  • I fredagskvisset kan du testa din ordförståelse. I kvisset möter du tolv svenska ord. Din uppgift är att lista ut vad de betyder. Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till med kvissandet!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Du och jag blir ett vi. Så ser idealbilden av en romantisk relation ut. Men inte alla par lever upp till den rosenskimrande bilden. Och avsaknaden av just ordet vi kan avslöja att kärlekslivet snarare präglas av förnuft och distans än av passion. 

    Will Dunlop, forskare i psykologi vid University of California, har lyssnat på hur människor berättar om sina egna romantiska förhållanden. Berättelserna har han kopplat till så kallad anknytningsteori. Enligt denna teori beror människors förmåga att knyta an till andra ytterst på vilket band de har haft till sina föräldrar som små barn. Om en förälder har undvikit barnet när det har behövt tröst, till exempel, kan barnet i förlängningen också sky närhet – det kallas undvikande anknytning. Om föräldern i stället har svarat på behoven, men bara ibland, kan barnet i stället bli överdrivet vaksamt på föräldern – så kallad ambivalent anknytning. De här mönstren tenderar att följa med barnen in i vuxenlivet.

    Den undvikande anknytningen yttrar sig hos vuxna på det sättet att de tycker att det är obehagligt om någon kommer för nära. Den ambivalenta anknytningen gör i stället att personen ständigt är rädd att förlora sin partner. Nu har Will Dunlop undersökt sambandet mellan dessa ”otrygga” anknytningsmönster och användningen av personliga pronomen – som vi, jag och du, i mer än 1 400 observerade fall. ”De pronomen som människor använder när de berättar om sina kärleksrelationer, ger ledtrådar till hur deras anknytningsmönster ser ut”, säger Will Dunlop.

    Oavsett om personerna har en undvikande eller en ambivalent anknytning använder de ofta och gärna pronomenet jag – medan de som har en undvikande anknytning också undviker pronomenet vi. "Detta är ett helt nytt sätt att mäta graden av undvikande anknytning, eftersom människor oftast är helt omedvetna om vilka pronomen de använder", säger Will Dunlop. Om bägge parterna i en relation har ett undvikande mönster, ökar risken för känslomässig distans och separation.

    Maria

    Fofo: Istockphoto

    0 kommentarer
  • För nittioandra gången avgjordes rättstavningstävlingen Scripps national spelling bee. Och för första gången var det åtta tävlande som delade på segern. De svåraste orden i Merriam-Websters ordbok räckte då inte till för att kunna utse en enda vinnare.

    Det var 562 elever – samtliga under 15 år – som ställde upp i den årliga rättstavningstävlingen. I den sjuttonde rundan var det fortfarande åtta tävlande kvar: Rishik Gandhasri från Kalifornien, Erin Howard från Alabama, Saketh Sundar från Maryland, Shruthika Padhy och Christopher Serrano från New Jersey, samt Sohum Sukhatankar, Abhijay Kodali och Rohan Raja från Texas. De hade enligt CNN då lyckats stava till ord som omphalopsychite, geeldikkop och auftaktigkeit.

    Avgörandet drog ut på tiden, deltagarna började se lite lätt sömniga ut och tiden för tv-sändningens slut var sedan länge passerad. Efter den sjuttonde rundan fick de beskedet att det inte längre fanns tillräckligt många utmanande ord kvar i ordboken. De sista orden räckte bara till tre omgångar – och det var inte tillräckligt för att utse en ensam segrare. I den avslutande rundan stavade de rätt till auslaut, erysipelas, bougainvillea, aiguillette, pendeloque, palama, cernuous och odylic.

    De åtta vinnarna får 50 000 dollar var. Tävlingen avgjordes i Oxon Hill, Maryland, USA. Utöver deltagare från samtliga 50 delstater i USA fanns även tävlande från Kanada, Tyskland, Ghana, Jamaica, Japan, Sydkorea och Bahamas.

    Anders

    0 kommentarer
  • Ett kalligrafiskt protoromanskt språk skrivet av en nunna i ett dominkanerkloster. Så löd Gerard Cheshires förklaring till Voynichmanuskriptets ursprung. Men teorin har totalsågats och University of Bristol står inte bakom forskarens tolkning.

    Gerard Cheshire snubblade över Voynichmanuskriptet för två år sedan som doktorand vid University of Bristol. På bara två veckor trodde han sig ha löst den gåta som gäckat forskningen sedan bokhandlaren Wilfrid Voynich hittade manuskriptet 1912. Hans teorier publicerades i tidskriften Romance Studies.

    I Språktidningen 6/2012 skrev Johan Martinsson om försöken att knäcka koden. Sedan dess har listan över personer som trott sig kunna kasta ljus över mysteriet vuxit sig allt längre. Än så länge finns dock ingen tolkning av den gåtfulla texten som accepterats på bred front.

    Inte heller Gerard Cheshires teorier vann gehör. Han hävdade att författaren var en nunna i ett dominikanerkloster. Texten beskrev han som skriven på ett kalligrafiskt protoromanskt språk. Han trodde sig genom att hoppa mellan olika språk kunna dechiffrera meningar med ett stort inslag av ord med latinskt ursprung. Slutsatsen var att det rörde sig om ett utdött språk som på sin tid skulle ha fungerat som en brygga mellan vulgärlatin och dagens romanska språk som spanska och portugisiska.

    En lösning av gåtan hade varit en sensation. Mysteriet har gäckat forskare i många år. Manuskriptet har daterats till tidigt 1400-tal. Men de kryptiska teckenkombinationerna och de märkliga symbolerna har aldrig fått någon förklaring.

    Gerard Cheshires teorier mötte närmast en orkan av kritik. Lisa Fagin Davis, som leder Medieval Academy of America, skrev på Twitter att upptäckten av ett protoromanskt språk var nonsens och att hans bevis bestod av cirkelresonemang. När motvinden fortsatte meddelade University of Bristol – som bara dagen innan hade skickat ut ett pressmeddelande om den revolutionerande teorin – att det rörde sig om en studie som universitet inte stod bakom.

    Även den här gången slutade alltså en forskares glädje över att ha knäckt koden med ett magplask. Den som på egen hand vill försöka lösa mysteriet hittar Voynichmanuskriptet här.

    Anders

    Foto: Beinecke Rare Book and Manuscript Library

    1 kommentarer
  • Har Trumphögern nått Sverige? Det hävdar åtminstone vissa debattörer. Klart är att Donald Trumps politik och retorik gör avtryck långt utanför USA.

    Ordet Trumphöger används i svenskan i två betydelser. Det kan dels beskriva den politiska rörelse i USA där president Donald Trump är centralfigur, dels beskriva en utveckling i Sverige och andra länder där vissa politiker beskrivs som inspirerade av honom. Och det är motståndare som hävdar att vissa politiker är Trumphöger. Det finns i dagsläget ingen självutnämnd Trumphöger bland riksdagspartierna.

    Katrineholms-Kuriren skriver om en internationell Trumphöger som en idéströmning som sprider sig över världen:

    Brexithögern är en del av samma bredare fenomen som Trumphögern och floran av radikala högerpopulister på kontinenten och i Norden.

    I Sverige är det vissa motståndare som anser att politiker som moderaten Hanif Bali och kristdemokraten Ebba Busch Thor är en del av Trumphögern. I Barometern skriver Martin Tunström om hur somliga ser på Hanif Bali:

    Han personifierar, tänker motståndarna, en arg, svensk Trumphöger bestående av en brokig skara vapenkramare, mediehatare och klimatförnekare, som framstår som en motpol till det toleranta och seriösa mittenliberala Sveriges bärande krafter.

    I Expressen diskuterar Anna Dahlberg det politiska läget i Sverige efter januariavtalet:

    Det är för tidigt ännu att veta vad det blir av den nya högern eller det konservativa block som väljarna redan har identifierat. Vänstern är övertygad om att Sverige håller på att få sin egen Trumphöger. På högerkanten är många lika säkra på att M/KD med uppbackning från SD är borgerlighetens stora hopp.

    I Expressen kommenterar Ebba Busch Thor att såväl hon som partiledare som Kristdemokraterna som parti kallas Trumphöger. Hon säger att vissa debattörer och politiker blivit ”etikettfixerade” och att de ”klistrar slängiga begrepp på sina motståndare”.

    Trumphöger är belagt i svenskan sedan 2016.

    Anders

    Foto: Patrick Kelley

    0 kommentarer
  • Förra veckans omgång var ganska svår. Den här veckans ordkviss är nog aningen lättare. Som vanligt möter du tolv svenska ord – och som vanligt är det din uppgift att lista ut vad de betyder. Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista.

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Den obligatoriska studentsvenskan är på väg tillbaka i Finland. Och för elever som har svenska som modersmål blir finska ett obligatoriskt inslag i studentexamen. Den språkpolitiska kursändringen ingår i det nya regeringsprogrammet.

    Det var 2005 som dåvarande undervisningsministern Tuula Haatainen beslutade att avskaffa den så kallade studentsvenskan. Det hade då varit obligatoriskt för elever med finska som modersmål att skriva svenska i studentexamen. Svenskspråkiga elever fick på motsvarande sätt skriva finska.

    Nu vill regeringen alltså återinföra den obligatoriska skolsvenskan. I regeringsprogrammet framgår dock inte när det ska ske:

    Regeringen sätter som mål att införa det andra inhemska språket som obligatoriskt ämne i studentexamen.

    En av Tuula Haatainens förhoppningar var att fler skulle skriva svenska för studentexamen när ämnet var frivilligt. Men så blev det inte. Intresset har sjunkit stadigt sedan 2005 – men i våras kom ett trendbrott när det var 51,8 procent som gjorde studentprovet i svenska. Året innan var det bara 48,7 procent som skrev svenska.

    I regeringsprogrammet talas det även om en nationalspråkstrategi med syftet att ”trygga allas rätt att få service på nationalspråken och förbättra språkklimatet”. I programmet nämns också behovet av insatser för språk som samiska, romska, karelska och teckenspråken.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Språktidningens sommarnummer är på 100 sidor och innehåller extra mycket klurigheter. Det blir 20 sidor med korsord, kviss, knep och knåp. Här berättar dessutom språkforskarna Susanna Karlsson och Lena Lind Palicki om hur valet mellan de, dem och dom blivit en av de hetaste språkfrågorna.

    Dessutom:

    Språklagen i Sverige fyller tio år

    Kultur- och demokratiminister Amanda Lind om det språkliga arvet från Västerbotten

    Stolt dialekt i Liverpool möter ständigt fördomar

    Sara Lövestam hittar ordklassen där svenskan utklassar engelskan

    Säg allt med 65 primord

    Tidningen börjar delas ut till prenumeranter den 17 juni. Den börjar säljas i butik den 20 juni.

    Anders

    0 kommentarer
  • Flygskam, tågskryt, smygflyga och flerbarnsskam är några av de klimatord som dykt upp i debatten den senaste tiden. Nu talas det allt oftare om båtskam.

    Flygets klimatpåverkan har fått allt fler att ifrågasätta valet av flyg som transportmedel. Somliga känner flygskam medan andra har gått över till att smygflyga. Vissa som i stället valt att resa med tåg har passat på att ägna sig åt tågskryt. Men det är inte bara flygets utsläpp som har blivit föremål för diskussion. Även båttrafiken skapar stora utsläpp.

    I flygskammens kölvatten har det även börjat talas om båtskam. Här är det båttrafikens – och i synnerhet passagerarfartygens – utsläpp som står i fokus. I Gotlands Folkblad skriver Erik Fransson att utsläppsdebatten kan komma att påverka turismen till Gotland om det inte finns några gröna alternativ:

    Under den nuvarande mandatperioden kommer arbetet med den nya upphandlingen av Gotlandstrafiken att påbörjas. Jag kan inte tro annat än att miljökraven kommer att vara betydligt hårdare när nästa upphandling sker. Det kan till och med bli miljökraven som överordnas, vilket i så fall löser problemen med ”båtskam”.

    Göteborgs-Posten rapporterar om lanseringen av Volvo Pentas nya motorer. En av bolagets chefer får bland annat en fråga om valet av att fortsätta bygga dieselmotorer:

    Med klimatkris, Greta-effekt och ord som flygskam är frågan om begreppet båtskam står på tur?

    Det talas även om kryssningsskam. Även här är det klimatbelastande nöjesresor som ifrågasätts. I Dala-Demokraten skriver Bodil Juggas om en ny bok av Merete Mazzarella där författaren reflekterar över sitt resande:

    En viss kryssningsskam – och flygskam – tycks till slut besvära även Merete Mazzarella. Dock hävdar hon envist rätten att få ”er-fara”, att skaffa sig nya erfarenheter genom att fara kors och tvärs. En berest vän till mig skulle helhjärtat hålla med; vännen menar att resande rent av ska ses som en fredsskapande åtgärd genom att människor runt om i världen får möjlighet att förstå varandra bättre.

    Både kryssningsskam och båtskam är belagda i svenskan sedan 2019.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Fredagskvisset ger dig en chans att testa din ordförståelse. I kvisset stöter du på tolv svenska ord. Uppgiften är att lista ut vad de betyder. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss!

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg