Prenumerera på bloggen
  • Människor och hundar har levt tillsammans i tusentals år. Men förmågan att tolka hundens kroppsspråk och kommunikation är inte medfödd. Det fastslår forskare i en studie publicerad i tidskriften Scientific Reports.

    Dagens hundar kan härstamma från vargar som tämjdes för över 30 000 år sedan. Under den tid som människor och hundar levt tillsammans har hunden bland annat utvecklat en ögonmuskel som vargen saknar. Denna muskel är förutsättningen för den blick som kallas hundögon eller hundvalpsögon. Forskarna tror att hundar som längre tillbaka i tiden hade denna egenskap också hade en evolutionär fördel.

    Om den teorin stämmer har alltså hunden genom evolutionen utvecklat drag anpassade efter människan. Däremot verkar det inte som att människans förmåga att förstå hunden är nedärvd. Den är i stället ett resultat av erfarenhet.

    Forskarna lät 89 vuxna och 77 barn titta på fotografier av hundar, schimpanser och människor. Därefter fick de berätta hur individerna kände sig och i vilken situation bilderna hade tagits.

    En del av hundens känslor var ganska lätta att identifiera för samtliga. Men ålder och erfarenhet betydde mycket för förståelsen. Och personer som hade erfarenhet av och gillade hundar var betydligt bättre på att förstå hur hunden kände sig. De testpersoner som hade en mer negativ inställning var också sämre på att läsa av hundens känslor.

    Personlig erfarenhet är alltså en fördel. Mer överraskande för forskarna var att attityden – och i förlängningen omgivande faktorer – i sig hade stor inverkan på resultatet. En positiv inställning borgade för bättre förståelseförmåga. Det är också skälet till att forskarna fastslår att människan inte har en nedärvd förmåga att förstå hunden.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • En långsamkokare eller slökokare sköter sig själv. När alla ingredienserna finns i grytan är det bara att sätta på locket och vänta tills det är färdigt.

    De senaste åren har allt fler skaffat sig en slow cooker. Det engelska lånet har försvenskats till både slökokare och långsamkokare. Det finns alltså två olika benämningar på samma typ av gryta. Den består av ett elektriskt uppvärmt ytterkärl och en innergryta av keramiskt material. Grytan är också försedd med ett lock för att hålla värmen och för att återvinna vätska från vattenånga.

    Långsamkokaren eller slökokaren använder – till skillnad från tryckkokaren – låg temperatur. Precis som benämningen antyder är den särskilt lämplig för olika typer av långkok – i synnerhet eftersom det nästan är omöjligt att bränna vid något i grytan. Den som använder det här redskapet lägger i regel alla ingredienser i grytan redan från början och låter sedan grytan göra sitt utan tillsyn. Locket tas inte bort förrän det är färdigt.

    Långsamkokare är belagt i svenskan sedan 2010. Metro tipsar om ett recept för äppelsmör:

    Har du en långsamkokare (slow cooker) kan du lägga alla ingredienser i den och köra över natten på låg temperatur. Koka sedan tills den tjocknar i en gryta.

    Slökokare är belagt sedan 2012. Hallå Lund rekommenderar läsarna att göra ett långkok med lammlägg:

    Salta och peppra lammet och förstek runt om i olivolja. Ta upp och lägg över i en slökokare, en gjutjärnsgryta eller en vanlig större gryta.

    Verbet slökoka används bland annat av en tillverkare som står bakom Facebook-gruppen Vi som slökokar.

    Anders

    Foto: Wikimedia Commons

    0 kommentarer
  • I fredagskvisset sätts ordkunskapen på prov. Uppgiften är att lista ut vad tolv svenska ord betyder. I kvisset möter du en blandning av några ganska vanliga och flera rätt sällsynta ord. Betydelserna är hämtade från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till med klurandet!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Pixabay

    1 kommentarer
  • Climate strike, ’klimatstrejk’, har utsetts till årets ord 2019 av brittiska Collins English Dictionary. Under det gångna året har ordet ökat hundrafalt i användning jämfört med 2018 enligt ordboksredaktionen, som framhåller att Greta Thunbergs klimatrörelse ligger bakom hela ökningen.

    2019 var året då protester mot klimatförändringarna blev en återkommande och vanlig företeelse i flera av världens största städer.

    ”Årets ord” väljs ut av lexikograferna på Collins English Dictionary efter att de har tröskat igenom enorma textmängder. Tio språkliga nykomlingar, som har en särskild glans, plockas ut – och en av dessa föräras titeln årets ord. Climate strike har följande definition i ordboken (fri översättning): ’en form av protest där människor ansluter sig till demonstrationer som kräver åtgärder för att motverka klimatförändringar.’

    Collins English Dictionary finns på nätet.

    Maria

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • I nya numret av Språktidningen skriver Jennie Spetz, utredare på Språkrådet, om Stefan Löfvens val av språk i EU. Bakgrunden är det tal han höll i EU-parlamentet i maj i år. Talet skrevs på engelska och det fanns ingen svensk översättning.

    Språkförsvaret anmälde därför Regeringskansliet till Justitieombudsmannen, JO, för brott mot språklagen. JO ansåg dock inte att statsministerns val av engelska inte var skäl att utfärda kritik. Läs mer om hur språklagen fungerar i praktiken i Språktidningen 8/2019.

    Men borde Stefan Löfven ha talat svenska i stället? Eller gjorde han rätt som föredrog engelska? Rösta här intill!

    Anders

    Illustration: Emma Hanquist

    11 kommentarer
  • Språktidningens och Språkrådets årliga nyordslista får alltid stor uppmärksamhet. Men nyfikenheten på förändringar i språket gäller inte bara nykomlingarna. Minst lika ofta är det läsare som undrar vilka ord det är som försvinner. I nya numret av Språktidningen, som når prenumeranterna i dagarna, försöker vi att besvara den frågan.
     
    I det nya numret listar Språktidningen 1 001 ord som finns med i senaste upplagan av Svenska Akademiens ordlista. Sedan den utkom 2015 har de här orden använts så sällan att de riskerar att strykas i nästa upplaga.
     
    Här finns en del gamla ord som egentligen redan borde ha strukits – som nigarvals, åberopbar och illiberalitet. Men där finns också en hel del ganska nya ord – som bloggbävning, wikiläcka, prokotta, köttklister, nyfriskjobb och finanssmälta – som var på modet en kort tid men sedan föll ur bruk.
     
    Vissa ord somnar in för att det finns synonymer som dominerar. Tobisgrissla har till exempel sedan länge flugit förbi tejst och aubergine är tusen gånger vanligare än äggört. Stavningen flajer har konkurrerats ut av flyer. Strävan efter jämställt språk och könsneutrala titlar kan ha bidragit till att tempeldanserska och ackompanjatris är på väg ut. Och så finns det ord som börjar bli så sällsynta att de börjar kännas ålderdomliga, som eklatant, förfäas, bardalek, politess och lemmalytt.
     
    I samband med att numret kommer ut lanserar Språktidningen också en adoptionskampanj. Där får läsarna chansen att adoptera ett hotat ord för att ge det bättre förutsättningar att överleva.

    – Svenskan har ett rikt ordförråd som vi förvaltar och utvecklar gemensamt. Det enda sättet att rädda ett hotat ord är att använda det. Om vi är överens om att ett ord är för bra för att vi ska låta det somna in så kan alla göra en insats, säger Anders Svensson, Språktidningens chefredaktör, som har gjort undersökningen.

    Den som vill adoptera ett ord kan skicka in sin favorit och en motivering till adoptera@spraktidningen.se.

    Läs artikeln och hela listan med de 1 001 orden här:

    https://www.spraktidningen.se/adoptera

    Kontaktperson:

    Anders Svensson
    chefredaktör
    anders@spraktidningen.se
    076-868 58 24

    2 kommentarer
  • Sverige och andra länder i västvärlden anklagas ibland för klimatkolonialism. Då är det befolkning i andra länder som på något sätt drabbas av klimatfrämjande åtgärder.

    Klimatkolonialism är belagt i svenskan sedan 2008. Sedan dess har ordet förekommit sporadiskt. Den senaste tiden har debatten – och därmed också användningen av ordet – tagit fart.

    Dagens Nyheter rapporterade nyligen om hur människor i Uganda fördrivits från sina hem när marken skulle användas till tallplanteringar. David Kureeba vid den ugandiska miljöorganisationen NAPE anklagade Sverige och Energimyndigheten för att ägna sig åt en ny typ av kolonialism:

    Det här är kol-kolonialism, klimatkolonialism.

    Skogsplanteringen ingick i ett program för klimatkompensation. Fenomenet diskuterades i Smålandsposten:

    Beskyllningar om klimatkolonialism är något man vill undvika. Få saker är så brandfarliga som att ta plats på redan utsattas bekostnad och att fly undan sitt klimatansvar, i klimatkolonialismen förenas dessa två storheter till en lättantändlig legering.

    Anders

    Foto: Unsplash

    0 kommentarer
  • I fredagskvisset sätts din ordförståelse på prov. Du möter tolv svenska ord – vissa ganska vanliga, andra mer sällsynta. Uppgiften är att lista ut vad de betyder. Betydelserna är hämtade från Svenska Akademiens ordlista.

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Illustration: Pixabay

    0 kommentarer
  • Hej, fin, skratt, snäll, familj, mysa. När du hör dessa ord stiger din puls och kroppstemperatur – enligt ett experiment som genomförts av språkvetaren Lars Melin, flitig skribent i Språktidningen, och psykologen Sanna Skoglund. Sex personer fick antingen höra en rad ord eller själva uttala dem, samtidigt som deras puls och temperatur mättes. En jämförelse mellan ”neutrala” ord, som stolpe, blad och jeans, och ”emotionella” ord, som härlig, kram, släkt och fest, visade en mätbar skillnad i puls och temperatur. De känsloladdade orden gav högre utslag i bägge fallen. Det är dock inte klarlagt av vilket skäl ord som just familj och släkt gör oss särskilt heta.

    Experimentet har utförts på uppdrag av glöggproducenten Blossa – en dryck som också kan sätta fart på alla sorters känslor.

    Maria

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • 2019 års nyordslista släpps den 27 december. Språktidningen och Språkrådet arbetar just nu med att sammanställa listan. Är det något nyord som du tycker borde vara med på listan?

    Vi söker efter nya ord i svenskan. Vi är ute efter ord som är på väg att etablera sig i allmänspråket. De behöver inte ha nödvändigtvis ha kommit in i svenskan under 2019, men om orden har använts tidigare bör de ha ökat avsevärt i användning under året.

    Skicka gärna med ett förslag till definition och ett språkexempel som visar hur ordet används. Du kan mejla förslag till anders@spraktidningen.se eller skriva i kommentarsfältet nedan.

    Anders

    Illustration: Pixabay

    5 kommentarer

Sidor

Prenumerera på Blogg