Prenumerera på bloggen
  • I Språktidningens veckoliga kviss har vi valt ut tolv svenska ord. Kan du lista ut vad de betyder? Betydelserna är hämtade ur Svenska Akademiens ordlista.

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Pixabay

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

    0 kommentarer
  • Tolv svenska ord möter du i veckans kviss. Kan du lista ut vad de betyder? Definitionerna är hämtade från Svenska Akademiens ordlista.

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Pixabay

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

    0 kommentarer
  • Tolv svenska ord möter du i veckans kviss. Din uppgift är att lista ut vad de betyder. Vi har hämtat betydelserna till de korrekta svaren från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Pixabay

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

    0 kommentarer
  • I Språktidningens veckoliga kviss möter du tolv svenska ord. Som vanligt har vi blandat enklare och svårare ord. Din uppgift är att lista ut vad de betyder. Definitionerna är hämtade från Svenska Akademiens ordlista.

    Nu tar Språktidningen semester från den dagliga uppdateringen på webben. Men varje fredag under hela sommaren kommer det ett nytt ordkviss. Trevlig sommar!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Pixabay

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

    0 kommentarer
  • Drul är ett ord som många tycker känns ganska lagom. Det är snällare än idiot – men signalerar ändå att någon är en riktig klantskalle.

    Det tionde mest adopterade ordet bland Språktidningens läsare är drul. I Svenska Akademiens ordlista beskrivs det som vardagligt. Det är belagt i svenskan sedan 1800-talets mitt och är bildat till verbet drula, ’vara butter och tvär’.

    Drul används i betydelsen ’drummel, tölp’. Flera av de läsare som har adopterat drul anser att det – ungefär på samma sätt som ärkenöt – är lagom grovt.

    Bengt berättar att han tycker att drul är ett praktiskt ord i den språkliga verktygslådan:

    Detta kallar man ju folk lite då och då. Ett mycket användbart ord som det vore sorgligt om det försvann.

    Maria skriver en berättelse där inte mindre än 102 av de 1 001 ord som Språktidningen listade som hotade ingår:

    Mallstropp! Ärkenöt! Drul! Sakramentskade åkerspöke! fortsatte hon och kastade en absintgrön ottomankudde mot honom. Hurrilen hängde i luften.

    Du kan fortfarande adoptera ditt favoritord från listan genom att mejla till adoptera@spraktidningen.se.

    Anders

    Foto: Pixabay

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

    2 kommentarer
  • För 75 år sedan utkom den första boken om Pippi Långstrump. Med språket som verktyg skapade Astrid Lindgren en upprorsmakare som fångade och formade den moderna svenskan.

    I nya numret av Språktidningen analyserar Lena Lind Palicki, lektor i svenska vid Stockholms universitet, språket i Pippi Långstrump från 1945. Hon konstaterar att Astrid Lindgren låter Pippi trotsa den tidens samtalsnormer. Pippi blåljuger, ordvitsar, duar vuxna och besvarar retoriska frågor med långa utläggningar. Och hon uttrycker sig på ett sätt som ligger nära talspråket – vilket var radikalt för att vara en barnbok.

    – När andra barn talar högstämt och i samklang med tidens moral, talar Pippi som det barn hon är. Hon blir en central pusselbit i den moderna svenskans födelse, säger Lena Lind Palicki.

    Astrid Lindgren var inte ensam om att forma den moderna svenskan. Ungefär samtidigt försvann verbens pluralformer, som vi äro i stället för vi är, ur tidningsspråket. Expressen grundades 1944 och blev stilbildande tack vare en kort och rapp tidningsprosa. Men Astrid Lindgren kom med något alldeles färskt – och till stor del handlade det unika om Pippis egna repliker.

    Pippi tolkar ofta saker bokstavligt. När polisen kommer för att sätta henne på barnhem bryter hon mot de normer som får samtal att flyta smidigt:

     ”Jag har redan plats i ett barnhem”, sa Pippi.

    ”Vad säger du, är det redan ordnat”, frågade den ene av poliserna. ”Var ligger det barnhemmet?”

    ”Här”, sa Pippi stolt. ”Jag är ett barn, och det här är mitt hem, alltså är det ett barnhem. Och plats har jag här, gott om plats.”

    Hon vrider och vänder på orden. Därigenom skaffar sig Pippi ett övertag i samtalet med poliserna. Hon är barnet som med språket som redskap överlistar poliserna.

    – Genom Pippis språk får vi en nyckel till att förstå det nydanande hos Astrid Lindgren, och den uppstudsighet som positionerar Pippi som upprorsmakare, säger Lena Lind Palicki.

    Artikeln publiceras i Språktidningen 5/2020 som utkommer den 17 juni.

    Du kan läsa artikeln här.

     

    Kontaktperson:

    Lena Lind Palicki

    lektor i svenska vid Stockholms universitet

    lena.lind.palicki@su.se

    0708-12 01 18

    0 kommentarer
  •  

    För 75 år sedan utkom den första boken om Pippi Långstrump. Med språket som verktyg skapade Astrid Lindgren en upprorsmakare som fångade och formade den moderna svenskan. I Språktidningen 5/2020, som börjar delas ut till prenumeranter den 15 juni, analyserar Lena Lind Palicki, lektor i svenska vid Stockholms universitet, språket i Pippi Långstrump.

    I det elfte avsnittet av Språktidningens podd samtalar chefredaktören Anders Svensson med Lena Lind Palicki om hur Astrid Lindgren gjorde Pippi Långstrump till en språklig rebell.

    Du hittar podden hos Apple, Spotify, Acast, Soundcloud och Youtube.

    Om du vill stödja podden ekonomiskt kan du skicka ett bidrag genom Swish till 123 157 9937.

    Anders

     

     

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

    0 kommentarer
  • I fredagskvisset har vi valt ut tolv svenska ord. Kan du lista ut vad de betyder? Vi har hämtat betydelserna från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Unsplash

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

    0 kommentarer
  • Den som känner sina pappenheimare har koll på sina medmänniskor. Och den kan dessutom vara övertygad om att de har egenskaper som inte är enbart positiva.

    Pappenheimare var det nionde mest adopterade ordet bland Språktidningens läsare. Det är belagt i svenskan sedan 1859. Pappenheimare är bildat till tyskans Pappenheimer. Gottfried Heinrich zu Pappenheim var en tysk fältherre som hade en framträdande roll under trettioåriga kriget. Han dog 1632 efter att ha träffats av en kanonkula under slaget vid Lützen.

    Under kriget gjorde sig hans ryttare kända för sin tapperhet. En sådan ryttare – som var både modig och pålitlig – kallades alltså Pappenheimer. Då var ordet positivt laddat. Men laddningen har förändrats. I dag används pappenheimare inte sällan nedlåtande om personer som antyds ha negativa egenskaper. Ordet kan också användas neutralt.

    Annika är en av de läsare som har adopterat pappenheimare:

    Tycker att det är ett roligt och nyttigt ord idag när nästan allt flyter och förändring, förnyelse ständigt tar sig nya uttryck. Hur ska man navigera i det okända? Vilka överraskningar väntar runt hörnet? Att då känna sina pappenheimare kan göra tillvaron lite mer stabil.

    Det var i höstas som Språktidningen publicerade en lista med 1 001 ord som i dag används så sällan att de skulle kunna vara på väg ut ur Svenska Akademiens ordlista. Du kan fortfarande adoptera ditt favoritord genom att mejla en motivering till adoptera@spraktidningen.se.

    Anders

    Målning: Pappenheims död av Hans Makart

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

    0 kommentarer
  • Språkappar kan ge inlärningen en rejäl skjuts på kort tid. Men det är också många som tröttnar och ger upp. Det konstaterar språkforskare vid Michigan state university, USA, i en artikel publicerad i Foreign language annals.

    Allt fler lär sig språk med hjälp av appar. En av de populäraste apparna är Babbel. Nu har amerikanska språkvetare följt 85 engelskspråkiga användare när de under tolv veckor studerade spanska med hjälp av appen.

    Målet var att deltagarna skulle ägna drygt tio minuter om dagen åt studierna. Inte helt oväntat var tiden avgörande för framstegen. Bland de deltagare som ägnade mer tid åt studierna förbättrade tre av fyra sina muntliga färdigheter ett snäpp enligt en amerikansk färdighetsskala. Men även en majoritet av de deltagare som nöjde sig med tio minuter om dagen förbättrade grammatik, ordförråd och muntliga färdigheter.

    Men det var också många som hoppade av. Det var 31 deltagare som slutade använda appen innan det var dags för det avslutande testet. Att en dryg tredjedel gav upp understryker enligt forskarna behovet av att apparna blir bättre på att uppmuntra deltagarna att fortsätta.

    Anders

    Foto: Unsplash

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg