Prenumerera på bloggen
  • I varje etapp av Språktidningens julkalender tävlar du om en helårsprenumeration på Språktidningen (värde 599 kronor) och boken Hur lång är en stund? (värde 149 kronor). Om du redan är prenumerant förlänger vi din prenumeration.

    I dag får du den tredje ledtråden till det första tävlingsordet. Din uppgift är att lista ut i vilket land bilden är tagen och vilket som är landets största språk. Den första bokstaven i språket ingår i tävlingsordet.

    Det första tävlingsordet innehåller sju bokstäver (1–7 december), det andra åtta bokstäver (8–15 december) och det tredje nio bokstäver (16–24 december). Tävlingsorden har anknytning till språkvetenskap.

    Du behöver inte delta i samtliga etapper för att vara med i utlottningen. Ledtrådarna publiceras här på webben, på Twitter och på Facebook.

    Dina tävlingsord mejlar du till klurigt@spraktidningen.se. Vi behöver dina lösningar senast den 11 januari. Lycka till!

    Foto: Pixabay

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

    0 kommentarer
  • I varje etapp av Språktidningens julkalender tävlar du om en helårsprenumeration på Språktidningen (värde 599 kronor) och boken Hur lång är en stund? (värde 149 kronor). Om du redan är prenumerant förlänger vi din prenumeration.

    I dag får du den andra ledtråden till det första tävlingsordet. Din uppgift är att lista ut i vilket land bilden är tagen och vilket som är landets största språk. Den första bokstaven i språket ingår i tävlingsordet.

    Det första tävlingsordet innehåller sju bokstäver (1–7 december), det andra åtta bokstäver (8–15 december) och det tredje nio bokstäver (16–24 december). Tävlingsorden har anknytning till språkvetenskap.

    Du behöver inte delta i samtliga etapper för att vara med i utlottningen. Ledtrådarna publiceras här på webben, på Twitter och på Facebook.

    Dina tävlingsord mejlar du till klurigt@spraktidningen.se. Vi behöver dina lösningar senast den 11 januari. Lycka till!

    Foto: Pixabay

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

    0 kommentarer
  • I varje etapp av Språktidningens julkalender tävlar du om en helårsprenumeration på Språktidningen (värde 599 kronor) och boken Hur lång är en stund? (värde 149 kronor). Om du redan är prenumerant förlänger vi din prenumeration.

    I dag får du den första ledtråden till det första tävlingsordet. Din uppgift är att lista ut i vilket land bilden är tagen och vilket som är landets största språk. Den första bokstaven i språket ingår i tävlingsordet.

    Det första tävlingsordet innehåller sju bokstäver (1–7 december), det andra åtta bokstäver (8–15 december) och det tredje nio bokstäver (16–24 december). Tävlingsorden har anknytning till språkvetenskap.

    Du behöver inte delta i samtliga etapper för att vara med i utlottningen. Ledtrådarna publiceras här på webben, på Twitter och på Facebook.

    Dina tävlingsord mejlar du till klurigt@spraktidningen.se. Vi behöver dina lösningar senast den 11 januari. Lycka till!

    Foto: Pixabay

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

    0 kommentarer
  • Storkukslugn står för ett grundmurat självförtroende som inte är arrogant eller skrytsamt. Ordet används om både män och kvinnor.

    I engelskan har det de senaste åren talats en hel del om big dick energy. Eftersom dick är ett könsord som kanske inte känns rumsrent i alla sammanhang används ibland bokstavsförkortningen BDE. Inledningsvis användes begreppet främst om män men numera används det också om kvinnor.

    Big dick energy utgår från föreställningen att en stor penis ger självförtroende. Denna självsäkerhet skapar i sin tur ett lugn som gör att personen inte behöver hävda sig genom att vara arrogant eller skrytsam. Motsatsen är small dick energy, en egenskap som i debatten ofta kopplas till personer som exempelvis uttrycker rasistiska åsikter.

    I svenskan används i regel storkukslugn. Det finns några få belägg på nätet för storkuksenergi. Ordet kan även i svenskan användas om både män och kvinnor. I Expressen skriver Jenny Strömstedt om Leif GW Persson och Agnes Wold som några svenskar som besitter denna egenskap:

    En alls icke religiös bekant i en Facebookgrupp döpte fenomenet med de framgångsrika hela handen pekarna till ”storkukslugn” föranlett mindre av organens storlek och mer av en självsäkerhet så stor att ingen anser det värt att ifrågasätta vad de egentligen säger.

    I Dagens Nyheter skriver Andrev Walden om hur kunskap och känslan av ordning kan skapa en typ av storkukslugn:

    I en värld där jag blir påmind om universums storkukslugn och min egen frihet varje gång jag ser den där skriet-emojin i mobilen. Men där bor jag inte längre.

    Emma Frans, forskare i epidemiologi, har använt storkukslugn i uppmärksammade inlägg på Twitter och Instagram.

    Storkukslugn är belagt i svenskan sedan 2016. Användningen har ökat under 2020.

    Anders

    Foto: Pexels

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

    0 kommentarer
  • Tolv svenska ord möter du i veckans kviss. Känner du till vad de betyder? De rätta svaren är hämtade ur Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Pexels

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

    0 kommentarer
  •  

    Varför inleder idrottare så ofta svar med nämen? Hur skiljer vi på sin, hans och hennes? Kan den som får ett pris bli prisad? Och är något fyllt till bredden eller till brädden?

    I det sjuttonde avsnittet av Språktidningens podd samtalar chefredaktören Anders Svensson med Lena Lind Palicki, lektor i svenska vid Stockholms universitet, om aktuella språkfrågor.

    Du hittar podden hos AppleSpotifyAcastGoogle PodcastsSoundcloud och Youtube.

    Om du vill stödja podden ekonomiskt kan du skicka ett bidrag genom Swish till 123 157 9937.

    Anders

     

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

    0 kommentarer
  • 2045 och 2050 är årtal som ofta nämns i debatten om Sveriges och EU:s nettonollmål. Då ska utsläppen av växthusgaser ha neutraliserats genom olika klimatfrämjande åtgärder.

    I en debatt 2011 talade centerpartisten Lena Ek, som då var miljöminister, om ett framtida nettonollmål. Därefter dröjde det till 2019 innan ordet började dyka upp i debatten igen. Det senaste året har det blivit allt vanligare.

    Nettonollmål syftar på en minskning av utsläppen av växthusgaser som i praktiken gör att ett land som exempelvis Sverige inte bidrar till den globala uppvärmningen. Sådana åtgärder är nödvändiga för att kunna nå Parisavtalets mål om att temperaturhöjningen ska ligga under 2 grader fram till 2050.

    Ylva Wessén, vd för Folksam, skriver i Dagens Industri att hon vill att företag som är börsnoterade i Sverige ska sträva efter att göra verksamheten klimatneutral:

    För att klara vårt eget nettonollmål ökar vi trycket på näringslivets klimatomställning. Vi vill att alla noterade företag antar nettonollmål samt rapporterar om sitt arbete.

    Men långt ifrån alla länder är överens om betydelsen av ett nettonollmål. ETC rapporterar att Australien inte har ställt sig bakom visionen:

    Inte heller Australiens regering har uppdaterat landets klimatåtagande eller spikat något nettonollmål. Premiärminister Scott Morrison har tvärtom uttryckligen uteslutit klimatmålet, till förmån för fortsatta satsningar på kol och gas.

    Anders

    Foto: Pexels

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

    0 kommentarer
  • I Språktidningens kviss möter du tolv svenska ord. Uppgiften är att lista ut vad de betyder. Definitionerna är hämtade ur Svenska Akademiens ordlista. Lycka till med kvissandet!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Pexels

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

    0 kommentarer
  • Det är dags för ett nytt rättstavningskviss! I kvisset möter du tio ord som ibland skapar problem. Din uppgift är att stava dem korrekt enligt Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Pexels

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

    0 kommentarer
  • Hög frånvaro och inställda lektioner under coronapandemin kan leda till att elever inte får de kunskaper de behöver. Fenomenet kallas undervisningsskuld.

    Distansundervisning på gymnasiet, lektioner inställda på grund av coronasmittade lärare och hög frånvaro är bara några av konsekvenserna av coronapandemin. Inom skolan är det många som oroar sig för att elever inte får den utbildning som de behöver och har rätt till. Åtskilliga befarar dessutom att eleverna ska lämna skolan med kunskapsluckor.

    I Göteborgs-Posten skriver lärarna Annika Buregård Eklund och Annika Hansson om hur pandemin har påverkat gymnasieskolan:

    De erfarenheter vi har från vårens undervisning visar att distansundervisning på det sätt som ”vanliga gymnasier” kan tillhandahålla omöjligt kan kompensera den fysiska undervisningen. Det skapas alltså en utbildningsskuld. Om man jämför en utbildningsskuld med andra så kallade ”skulder” som vår pandemi skapar; vårdskuld, ”BNP-skuld”, långtidsarbetslöshet, etcetera, är utbildningsskulden svårare upptäcka eftersom de allvarliga konsekvenserna visar sig senare, genom att till exempel ge försämrade framtidsmöjligheter för våra ungdomar.

    Dagens Samhälle skriver att regeringen ger särskilda anslag till skolan just för att täppa till kunskapsluckor:

    Skolan får 1,7 nya riktade miljarder, dels för att hantera pandemins utbildningsskuld, dels till läxhjälp, lovskola och skolor i särskilt utsatta områden.

    Undervisningsskuld är belagt i svenskan sedan 2006. Användningen har ökat kraftigt under 2020. Ordet används även allmänt om utbildningsbrister som inte har orsakats just av coronapandemin.

    Anders

    Foto: Pexels

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg