Prenumerera på bloggen
  • På vissa arbetsplatser jobbar man bara halvdag på skärtorsdagen. Tanken med detta är kanske att alla förvärvsarbetande häxor ska kunna förbereda färden till Blåkulla. För i dag behöver man varken hymla om sin häxidentitet eller om vart man ämnar ta vägen.

    Annat var det förr, särskilt under tiden för häxprocesserna från 1400-talet till 1600-talet. Då fick namnet Blåkulla till exempel inte uttalas högt, och ersattes därför av ett så kallat noanamn. Det är ett namn som används i stället för ett annat, som på grund av folktro anses farligt eller skadligt att nämna – ett tabubelagt namn. Skulle man råka säga Blåkulla kunde de djävulsförbundna häxorna dyka upp ur intet och utöva sin magi.

    Enligt Institutet för språk och folkminnen var det Jöran Sahlgren (1884–1971), grundaren av den moderna svenska ortnamnsforskningen, som myntade termen noanamn för de här neutrala omskrivningarna. Det polynesiska ordet noa uttrycker motsatsen till tabu.

    Men numera tar minsta påskkärring Blåkulla i sin mun. Men vart häxorna egentligen ska styra kvasten är omtvistat. Blå jungfrun i Kalmarsund är ett hett tips. Öns ursprungliga namn är Blaakulla, ett namn som är känt sedan 1400-talets början. År 1507 benämns ön parallellt även Jonffrwn, ’Jungfrun’, som ett noanamn. Dessa båda namn har med tiden blandats samman, och i dag kallas ön för Blå Jungfrun.

    Far försiktigt!

    Maria

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Språktidningen 4/2019 börjar delas ut till prenumeranter den 6 maj. Här är lite om innehållet!

    Orden som får barnen att lystra

    Namnam, vov och brum! Så låter det ofta när vuxna talar med spädbarn.
    Ljudhärmande ord fångar inte bara barns intresse. De gör dessutom
    språket lättare att lära.

    Dessutom:

    Nu kan du bli din egen ordforskare på nätet

    Forskare löser stamningens gåta

    Leonardo da Vincis spegelskrift är fortfarande ett mysterium

    I Sydafrika styr vita valet av språk

    Sara Lövestam: Därför är det så svårt att förklara ordet så

    0 kommentarer
  • Dubbeltydigheten gör Granatgatan till ett olämpligt namn på en ny gata i Tynnered i Göteborg. Därför föreslår fastighetskontoret en namnändring till Zirkongatan.

    Redan 2012 klubbades Granatgatan tillsammans med Ametistgatan och Onyxgatan som nya gatunamn i området runt Opaltorget i Göteborg. Men sedan dess har stadsdelen Tynnered hamnat på polisens lista över särskilt utsatta områden. Kommunen arbetar nu för att öka tryggheten i området.

    Att gator i området skulle namnges efter ädelstenar beslutades redan på 1960-talet. Men det är just Granatgatan som har fått fastighetskontoret att fundera. I ett beredningsförslag beskrivs namnet som ”direkt olämpligt i ett område med den problematik som finns vid Opaltorget”. Granatgatan riskerar att ge en ”negativ association” och det anses därför vara befogat att byta ”till något mindre dubbeltydigt”.

    Namnet Granatgatan finns ännu inte på några skyltar. Därför är en ändring förhållandevis enkel att genomföra.

    Fastighetskontorets förslag är Zirkongatan. Zirkon är en ädelsten som finns bland annat i ett pegmatitbrott i närheten. Zirkongatan passar också in bland övriga namn i området.

    Namnberedningen har inga invändningar mot förslaget. Den går på fastighetskontorets linje och föreslår att kulturnämnden avregistrerar Granatgatan och att det nya namnet blir Zirkongatan.

    Anders

    Foto: Eva Ekeblad/Wikimedia Commons

    0 comment
  • Påsk är för många en högtid där sill är ett givet inslag. Men en växande skara äter i stället svill eller aubergill.

    Allt fler svenskar väljer helt eller delvis bort animaliska livsmedel. Många försöker på olika sätt återskapa traditionella favoriträtter för att ändå kunna fira högtider på ungefär samma sätt som tidigare. Något som veganiseras i allt större utsträckning är sill.

    Aubergine och svamp får ofta fungera som ”sill” i olika typer av inläggningar. Det talas då ibland om aubergill och svill, teleskopord bildade till aubergine respektive svamp och sill.

    Inför förra julen intervjuades Björn Hellman, vd för Livsmedelsföretagen, av TT angående nya julmatstrender. Han sade att utvecklingen där allt fler valde bort animaliska livsmedel också gjorde avtryck på julbordet:

    Han berättar att man gärna tvistar till de klassiska maträtterna, och gör gröna alternativ som exempelvis svill (sill på svamp), ärtprotein och vegoprinskorvar.

    Svill är ett varumärke som en svensk tillverkare använder för inläggningar av shiitakesvamp. Men ordet används också i allmänspråket just för svampinläggningar. Samma fenomen kallas även svampsill. I december förra året bjöd Stadsbiblioteket i Malmö via Instagram in till en workshop:

    Louise Dahl, ekologisk kock, medgrundare av klimatmat.se och utbildare i klimatsmart mat på miljöförvaltningen Malmö stad, håller en workshop där du får lära dig göra din egenkryddade växtbaserade sill – svill!

    Aubergine är också ett vanligt alternativ till sill. Den kallas då ibland aubergill – men oftare auberginesill. Ölandsbladet berättar om hur kokboksförfattarna Karin Olsson och Erik Cardfeldt utvecklar olika växtbaserade recept till julbordet:

    Griljerad julrot och dillgravad pumpa. Majrovscarpaccio och skagenröra med avokado och tofu. Där finns också aubergill, en inlagd aubergine som tillsammans med olika såser kan ersätta sillen.

    Aubergill är belagt i svenskan sedan 2011 och svill sedan 2017.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • I det här kvisset får du möjligheten att testa din ordförståelse. Du möter tolv svenska ord. Din uppgift är att lista ut vad de betyder. Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista.

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Över 200 personer samlas i dag på Språktidningens årliga konferens Språkforum. I år har vi bjudit in bland andra Al Pitcher, Athena Farrokhzad, Patrik Lundberg, Lena Lind Palicki och Ola Karlsson. Om du inte är på plats kan du följa dagen via våra sociala medier: Facebook, Twitter och Instagram. Du kan också hålla utkik efter hashtaggen #språkforum.

    Hela dagen filmas av UR och sänds i efterhand i Kunskapskanalen. Föredragen läggs också upp på UR Play. Det brukar dröja fem till sex veckor innan de dyker upp i tablån.

    Hoppas att vi ses! Antingen på Hilton Slussen i Stockholm i dag eller i efterhand genom UR:s sändningar!

    Anders

    2 kommentarer
  • Ofta är Googles översättningar riktigt bra. Men i vissa fall kan felöversättningar äventyra hälsan. Det fastslår forskare vid University of California efter att ha studerat ordinationer och instruktioner från läkare till patienter.

    Forskarna har undersökt hur Google översätter de rekommendationer av olika slag som patienter får med sig hem när de skrivs ut från akuten. De översatte med Googles hjälp engelska texter till spanska och kinesiska. Därefter granskade de översättningarnas kvalitet.

    Kvaliteten var enligt forskarna på det stora hela ganska god. Träffsäkerheten för spanska var 92 procent och för kinesiska 81 procent. Men de anser att Googles översättningar bör användas ”varsamt” inom vården. Ibland görs det i maskinöversättningen misstag som kan få direkt hälsofarliga konsekvenser.

    Det var 8 procent av översättningarna från engelska till kinesiska som innehöll fel som riskerade att äventyra patienternas hälsa. Så allvarliga brister fanns i 2 procent av översättningarna till spanska.

    Många gånger var det flertydiga ord och flerordsuttryck som ställde till det. Hold the kidney medicine betyder att patienten ska sluta ta njurläkemedlet – medan Google på spanska rekommenderar patienten att behålla det. Och att skip a meal översätts på kinesiska till att patienten bör göra ett bokstavligt hopp över måltiden i stället för att bildligt hoppa över den.

    Ett annat skäl till att maskinöversättningar ibland hamnar snett är komplicerad meningsbyggnad. Många av misstagen skulle enligt forskarna kunna undvikas om läkarnas instruktioner till patienterna var lättare att läsa.

    Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften JAMA Internal Medicine.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Eposet Beowulf skrevs av en enda författare. Det fastslår forskare vid Harvard university, USA. Och ger därmed J.R.R. Tolkien rätt i debatten om vem eller vilka som står bakom hjältedikten.

    Länge var det många som trodde att Beowulf var ett verk som sytts ihop av en mängd olika källor. Ett antal författare skulle alltså ha bidragit till den hjältedikt som kommit att bli något av ett engelskt nationalepos. En som kritiserade teorin var J.R.R. Tolkien. I en uppsats från 1936 argumenterade han för att Beowulf i själva verket skrivits av en enda person. Ett av hans tyngsta argument var den konsekventa skildringen av kristendomen i Beowulf.

    Frågan är fortfarande aktuell. Men nu tror sig forskare vid Harvard ha löst gåtan. För att analysera Beowulf har de använt sig av stilometri.

    Stilometri går ut på att med statistiska metoder undersöka vem som skrivit en text. Forskarna har bland annat studerat ordval, bokstavskombinationer och rytm. Slutsatsen är att Beowulf är så språkligt konsekvent att det rimliga är att hela eposet skrivits av en och samma person.

    Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Human Behaviour.

    Anders

    Foto: Wikimedia Commons

    1 kommentarer
  • Är flerbarnsskam en rimligare känsla än flygskam? Det är en debatt som tog fart för några veckor sedan. Och den är tidstypisk på flera sätt.

    Det talas just nu mycket om människans inverkan på klimatet och det personliga klimatavtrycket. Dessutom talas det samtidigt mycket om skam av olika slag. Begreppet flerbarnsskam lanserades i Dagens Nyheter av Hanne Kjöller. Hon skrev att den som enbart ville minska klimatbelastningen snarare borde avstå från att skaffa flera barn än att undvika kött och flygresor:

    Så gärna klimatmål. Gärna en sträng klimatpolitik. Gärna en brutalt hög flyg­skatt. Men bevare mig för klimatdebat­törer som pekar ett föraktfullt indigne­rat darrande finger mot flygresenärer samtidigt som de sätter ännu en unge till världen. Flygskam är bra. Flerbarnsskam är ännu bättre. Ur strikt klimatsynpunkt, alltså.

    Krönikan blev startskottet för en ny infallsvinkel i miljödebatten. I Upsala Nya Tidning kommenterade Jacke Sjödin jämförelsen mellan utsläpp skapade av barn respektive semesterresor:

    Jaha, nu får man skämmas. Igen. Här trodde man att man var en hyggligt miljövänlig själ som åker runt på sin elmoped och knaprar mest vegetarisk kost och aldrig har satt sin fot i Thailand trots 53 år på denna jord. Men icke. Som 5-barnspappa är jag klimatboven nummer ett. Och jag ska känna flerbarnsskam!

    I Hallands Nyheter reflekterade Annika Bergman över flerbarnsskam och andra typer av skam som diskuterats på sistone:

    Den senaste tiden har jag läst om bilskam, flygskam, köttskam, flerbarnsskam och just idag faktiskt om betongskam. Skämmas bör vi. Att känna skam och skuld då och då är sunt, det visar att den sociala kompassen fungerar. Det är hjärnans sätt att uppmärksamma oss på att det är något vi behöver förändra hos oss själva för att passa in i gruppen, annars får vi motta omgivningens förakt. Men skuld- och skampåförande är också effektiva härskartekniker. Det kan få oss att må dåligt faktiskt helt i onödan.

    Ordet flerbarnsskam är belagt i svenskan sedan 2019.

    Anders

    Foto: Unsplash

    0 kommentarer
  • I fredagskvisset får du möjligheten att pröva din ordförståelse. I kvisset möter du tolv svenska ord. Din uppgift är att lista ut vad de betyder. Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista.

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg