Prenumerera på bloggen
  • Alla lyssnar på alla i skogen. Men när källan är en amerikansk talltita kvittrar inte rödbröstad nötväcka på samma sätt om ett annalkande hot som om varningen kom från en artfrände. Det hävdar forskare vid University of Montana, USA, i en studie publicerad i Nature Communications.

    Rödbröstad nötväcka lever i barrskogar i Nordamerika. I samma miljöer lever ofta även amerikansk talltita. Den amerikanska talltitan har enligt forskarna ett femtiotal läten. Arten har till exempel olika varningsläten för en flygande hök – något som kan innebära en akut fara – och en sittande hök.

    Trots att varningslätena är artspecifika är det inte bara amerikansk talltita som lyssnar på dem. Det gör även rödbröstad nötväcka. Varningslätena är ofta ett effektivt skydd för mindre arter mot större rovfåglar. Lätena är i regel snabbare än rovfågelns fart.

    Med hjälp av högtalare och mikrofoner har forskarna kartlagt hur varningsläten sprids i skogen mellan rödbröstad nötväcka och amerikansk talltita. De spelade upp såväl talltitornas varningsläten för virginiauv och sparvuggla som de två ugglornas egna läten.

    Forskarna kunde konstatera att nötväckorna reagerade på olika sätt även när varningarna gällde samma hot. De använde en viss typ av läten när de kvittrade vidare varningar som kom från talltitor. När de däremot fick lyssna till virginiauv och sparvuggla använde de andra läten för att varna sina artfränder.

    Beteendet tyder enligt forskarna på att nötväckorna värderar informationen. Ett hot förmedlat genom en källa – i det här fallet en amerikansk talltita – behandlas på ett annat sätt än ett självupplevt hot. Forskarna tror att de skilda lätena i praktiken innebär att nötväckorna kvittrar vidare informationen med viss reservation. De skilda lätena för andrahandskällor – som talltitor – skulle kunna vara ett slags osäkerhetsmarkör gällande uppgifternas trovärdighet.

    Anders

    Foto: Blalonde/Wikimedia Commons

    0 kommentarer
  • Tindermän har diskuterats ofta de senaste veckorna. Ordet används om män som har svårt att hitta en partner eftersom de enligt vissa debattörer inte har tillräckligt hög status i samhället.

    Incel, ’person i ofrivilligt celibat som anser sig sexuellt oattraktiv på grund av rådande samhällsvärderingar’, var ett av orden på Språktidningens och Språkrådets nyordslista 2018. Incel används i regel om unga män som på nätet uttrycker fientlighet mot personer i relationer. Ofta lägger de skulden på samhället för att de själva lever i ofrivilligt celibat.

    Just incel har kommit att förknippas med radikala åsikter och våldsfantasier – som vissa dessutom har gjort verklighet av. Det är uppenbart att vissa skribenter upplever att incel är så negativt laddat och så starkt kopplat till bland annat näthat att det behövs ett annat ord. På sistone har Tinderman börjat användas.

    Dejtningappen Tinder får alltså symbolisera singelns sökande efter en partner. Ordet Tinderman används på ungefär samma sätt som incel. Men Tinderman förekommer inte i samband med diskussioner om exempelvis kvinnohat. I Göteborgs-Posten skriver Björn Werner att ”Tindermännen blev 10-talets stora förlorare”. En som inte håller med är Anna Hellgren som talar om ”den ratade Tindermannens år”. Hon skriver i Expressen att även Tindermännen har vunnit på ökad jämställdhet:

    Debatten om de förlorade männen är inte ny – pojkar misslyckas i skolan, män och pojkar läser inte böcker längre, pojkar och män är utsatta för våld i större utsträckning än kvinnor. Och nu, enligt Werner, ratas de också på den heterofila dejtingmarknaden eftersom de inte lyckas hävda sig när det kommer till arbete, karriär och utbildning.

    En annan som kritiserar Björn Werners resonemang är Johanna Rickne. Hon skriver i Arbetsvärlden att manliga låginkomsttagare inte skulle gynnas av en återgång till äldre tiders ideal:

    Ett missförstånd om att det var bättre förr kan få stora konsekvenser. Det kan skapa ett politiskt tryck av att återgå till en svunnen tid, en vilja att rulla tillbaka de jämställdhetsreformer som i själva verket förbättrat männens situation. En sådan återgång till ett svunnet samhällssystem med traditionella normer för familjebildning skulle inte hjälpa tindermännen. För deras del var det nämligen sämre förr.

    Björn Werner svarar i Göteborgs-Posten att ”Tindermännens lidande är allas ansvar”. Han hävdar att det rör sig om en grupp som riskerar att hamna utanför samhället. Deras situation förbättras enligt Björn Werner inte av att de uppmanas att skärpa sig:

    Men till de tredubbelt ratade Tindermän som rent krasst blickar in i en mörk, fattig och ensam framtid räcker inte det att säga så. Samhället, vi alla, män som kvinnor, måste sträcka ut jämlikhetens hand. Hur? Genom att se till att fler har de socioekonomiska grundförutsättningarna som krävs att ta sig genom skolan och skaffa sig ett stadigt arbete. För om man ska kunna ta sig i kragen måste man först ha en.

    Tinderman är belagt i svenskan sedan 2019.

    Anders

    Foto: Unsplash

    0 kommentarer
  • Tolv svenska ord möter du i fredagskvisset. Kan du lista ut vad de betyder? Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Unsplash

    0 kommentarer
  • Hjärnan kan skapa ljudvågor när vi läser på läppar. Samtidigt som vi lyssnar till talspråk aktiveras hörselbarken, som då anpassar sig till ljudvågornas rytm. Om vi samtidigt tittar på den som talar kan läpprörelserna hjälpa oss att ”fylla i” det tal vi inte hör.

    Forskare i språk-och neurovetenskap har använt magnetkamera för att mäta hjärnaktiviteten hos vuxna testpersoner. Dessa fick antingen lyssna på en berättelse eller titta på en video med en kvinna som talade – men utan ljud. Trots att de inte kunde höra henne, synkroniserades kvinnans ljudvågor med deltagarnas hörselbark – och processen hade stora likheter med den som ägde rum hos de deltagare som verkligen fick höra berättelsen.

    Enligt forskarna visar detta att hjärnan är skicklig på att plocka ihop hörselinformation utifrån synintryck. Därför kan vi till exempel förstå varandra även i stimmiga miljöer.

    Maria

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • I det här kvisset sätts din stavning på prov. Du möter tio svenska ord. Din uppgift är att lista ut hur de stavas korrekt enligt Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Unsplash

    0 kommentarer
  • Vi tror alltid att vårt eget uttal av ord på ett främmande språk är det bästa. Det konstaterar språkforskare efter att ha låtit tyskspråkiga studenter betygsätta sig själva när de talar engelska. De tror sig också veta varför vi tenderar att överskatta våra kunskaper.

    Språkforskare vid Ludwig-Maximilians-Universität München och University of Malta har undersökt hur 24 tyska kvinnor ser på det egna uttalet av engelska meningar. Gemensamt för deltagarna var att de hade tyska som modersmål och att de studerade engelska. I testet fick de läsa in meningar som They heard a funny noise och The jug is on the shelf. Några veckor senare kallades deltagarna till en ny testrunda. Då hade forskarna manipulerat inspelningarna till oigenkännlighet så att deltagarna inte skulle kunna identifiera rösterna. Dessutom hade experter bedömt deltagarnas engelska uttal.

    Testpersonerna fick lyssna på de manipulerade inspelningarna. De fick också betygsätta uttalet på en sexgradig skala, där en etta var lysande och en sexa uselt. Trots att de inte kände igen de egna rösterna gav deltagarna sig själva de bästa betygen. De delade ut toppbetyg till sig själva trots att hela gruppen gjorde ungefär samma fel och var ungefär lika duktiga.

    Deltagarna tyckte alltså att det egna uttalet var det i särklass bästa. Enligt forskarna är det ett typiskt exempel på hur vi tenderar att överskatta vårt eget uttal. Just den överskattningen är hämmande vid inlärningen av främmande språk.

    Forskarna tror att det finns flera orsaker till överskattningen. En faktor är att bekanta accenter är lättare att förstå. Och inget är så bekant som den egna accenten. Dessutom betraktar vi ofta bekanta accenter som angenämare att lyssna till. Även det kan bidra till överskattningen av den egna förmågan.

    Det bästa sättet att motverka överskattningen är återkoppling från andra personer. Annars finns det enligt forskarna en risk att vi tar vår egen förträfflighet för given och slutar att förbättra vårt uttal.

    Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE.

    Anders

    Illustration: Pixabay

    1 kommentarer
  • Språktidningen är en av vinnarna i European Publishing Awards 2020. Språktidningen får priset i kategorin special interest i konkurrens med titlar från både små och stora mediehus i hela Europa.

    – Det är oerhört glädjande att Språktidningen för första gången får en internationell utmärkelse. Dessutom känns det extra roligt att juryn väljer att uppmärksamma något så ovanligt som en populärvetenskaplig tidskrift om språk. Språktidningen är ju ganska ensam i sitt slag i Europa, säger Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen.

    Språktidningen ges ut av förlaget Vetenskapsmedia, som även står bakom tidskrifterna Modern Psykologi och Populär arkeologi. I samma koncern ingår också nyhetsmagasinet Fokus. På redaktionen arbetar chefredaktören Anders Svensson och redaktören Maria Arnstad. Agnes Dunder ansvarar för tidningens grafiska form.

    – Förra året bröt vi en långvarig trend med vikande upplaga och ökade antalet prenumeranter på den tryckta tidningen. Samtidigt fortsatte vi att växa digitalt. Vi har också haft en stark början på annonsförsäljningen i år. Det ser ut som att 2020 har alla förutsättningar att bli ännu ett riktigt bra år för Språktidningen, säger Anders Svensson.

    European Publishing Awards delas ut i Wien i april. Övriga pristagare i kategorin special interest är det nederländska resemagasinet Oostenrijk och den tyska sticktidningen Sabrina Strickjournal.

    Kontaktperson:
    Anders Svensson
    Chefredaktör och ansvarig utgivare
    anders@spraktidningen.se
    076-868 58 24

    1 kommentarer
  • I veckans kviss möter du tolv svenska ord. Känner du till vad de betyder? Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Unsplash

    0 kommentarer
  • En av våra mest kända runstenar, Rökstenen, har länge gäckat forskarna. Stenen restes i Östergötland någon gång på 800-talet, och är täckt av runor på alla sidor. Hur den långa texten ska tolkas är dock en fantasieggande gåta. I över hundra år har man försökt koppla runorna till krig och resor till fjärran land. Men nu har stenen fått en ny tolkning: som en besvärjelse mot att en tidigare klimatkatastrof ska upprepas.

    Det är ett tvärvetenskapligt projekt, med forskare i svenska, runologi, religionshistoria och arkeologi, som står bakom den nya teorin. Och kanske är kopplingen till krig inte helt fel, trots allt. Men det handlar inte om strider mellan människor, utan om kampen mellan ljus och mörker, värme och kyla, liv och död.

    Ny arkeologisk forskning visar hur hårt Skandinavien drabbades av en tidigare klimatkatastrof, med sänkt medeltemperatur, missväxt, svält och massdöd. Och Rökstenen skildrar rädslan för att klimatförändringen ska återkomma. ”Innan Rökstenen restes inträffade flera händelser som måste ha varit mycket olycksbådande: en kraftig solstorm färgade himlen i dramatiska röda färger, skördarna drabbades av en extremt kall sommar, och senare skedde en solförmörkelse precis efter soluppgången, säger Bo Gräslund, professor i arkeologi vid Uppsala universitet.

    Ristningen på Rökstenen inleds konventionellt med att nämna den som hedras och den som ristat. Men därefter börjar det märkliga: nio gåtor. Den första kan översättas med ’Låt oss säga detta som ett minne för Oden, vilka krigsbyten som tolv gånger båda tillsammans togs som krigsbyte mellan den ena och den andra?’ Svaret på gåtan är solen och månen, och striden mellan solen och månen om månens ljus. På ytterligare fyra av gåtorna är svaret solen och fyra gåtor handlar om Oden och hans krigare.

    Per Holmberg är professor i svenska språket med inriktning mot språkbruksforskning vid Göteborgs universitet. Han är den som satte igång projektet efter att först ha gjort upptäckten att ett av stenens teman var ljuset, skriver Populär arkeologi. Men då anade han inte att ljuset faktiskt var det enda temat, och ett direkt eller indirekt svar på alla stenens gåtor.

    En av de frågor som återstår är dock varför vissa partier på stenen är skrivna i chiffer, så kallade lönnrunor.

    Maria

    Den vetenskapliga artikeln finns att ladda ner här. (Futhark: International Journal of Runic Studies)

    Foto: Bengt Olof Åradsson, Riksantikvarieämbetet, Wikipedia

    0 kommentarer
  • Synen på rätt och fel i svenska språket är ämnet för det sjunde avsnittet av Språktidningens podd. Språktidningens chefredaktör Anders Svensson samtalar med språkvetaren Lena Lind Palicki om synen på rätt och fel i svenska språket. Kommer vi att skilja på var och vart i framtiden? Hur påverkas vårt skriftspråk av talspråket? Är uttrycket komma till bukt med på väg att bli accepterat? Och varför behövs pedagogiska lögner i skolan?

    Du hittar podden hos Apple, Spotify, Acast, Soundcloud och Youtube.

    Om du vill stödja podden ekonomiskt kan du skicka ett bidrag genom Swish till 123 157 9937.

    Anders

    1 kommentarer

Sidor

Prenumerera på Blogg