Prenumerera på bloggen
  • Solsegel kan bli ett verktyg i kampen mot klimatförändringarna. Genom att skugga solen kan de bromsa den globala uppvärmningen.

    Det har länge kostat enorma summor att skicka upp föremål i rymden. Men ny teknik är på väg att göra det mindre kostsamt. Astronauten Christer Fuglesang säger i Aftonbladet att solsegel kan hjälpa till att minska den globala uppvärmningen. Solsegel drivs av solvind och av strålningsljus:

    Solseglen skulle placeras vid en så kallad Lagrangepunkt där gravitationen från olika himlakroppar tar ut varandra – ungefär fyra gånger avståndet från jorden till månen. De första 200 milen upp i rymden skulle solseglen behöva hjälp av raketer. Resten av sin långa resa klarar de på egen hand, genom solseglen. När de väl nått fram kan de ligga stilla, följa jordens bana runt solen – och hela tiden ge önskad skuggning.

    Christer Fuglesang har av experter fått beskedet att solsegel skulle kunna användas för att avskärma solljus. Mer skugga skulle alltså ge mindre uppvärmning.

    Tekniken med solsegel testades första gången 2010 av japanska forskare. Ny teknik skriver att det tog The Planetary Society tio år att samla in sju miljoner dollar till ett försök:

    Rymdfarkosten utgörs av en satellit stor som en brödlimpa som hänger efter ett solsegel. Den reflekterande plastduken på 32 kvadratmeter fångar solstrålarnas fotoner som driver farkosten framåt.

    Även rymdsegel används i samma betydelse.

    Anders

    Foto: The Planetary Society

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

    0 kommentarer
  • I Språktidningens veckoliga kviss möter du tolv svenska ord. Din uppgift är att lista ut vad de betyder. Vi har hämtat betydelserna från Svenska Akademiens ordlista.

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Pixabay

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

    0 kommentarer
  • ”Ni älskar konjunktiv med en hetta och en sötma som bara kan liknas vid den första kärleken.” Så skriver Sara Lövestam i nya numret av Språktidningen. Hon talar om hur många ”ser konjunktiven i ett särskilt skimmer” eftersom deras tid i svenskan egentligen är förbi.

    Motsatsen är Twittersvenskan. Där konjunktivens betydelse ”är alternativ och hypotetisk, eller önskad men inte påbjuden” är språket på Twitter ”svart eller vitt”.

    Saknar du också konjunktiven? Eller föredrar du den svartvita Twittersvenskan? Rösta här intill!

    Du hittar Sara Lövestams krönika i Språktidningen 7/2020 som delas ut till prenumeranter i veckan. Numret finns i butik den 22 september.

    Anders

    Foto: Martin Stenmark

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

    1 kommentarer
  • Cli-fi eller klimatfiktion är skönlitteratur eller film som behandlar klimatfrågor samt människans ansvar för miljön och den globala uppvärmningen. Genren har de senaste åren blivit allt mer uppmärksammad.

    Under 2013 började det talas om cli-fi i engelskan. Det rör sig om en kortform av climate fiction, ’klimatfiktion’, som för tankarna till den sedan länge etablerade genren sci-fi, science fiction. Engelskspråkiga författare som brukar förknippas med cli-fi är bland annat Margaret Atwood och Ian McEwan. Cli-fi används även om film.

    Cli-fi är belagt i svenskan sedan 2013 medan klimatfiktion har använts sedan 2015. Användningen har ökat sedan 2018 i takt med att klimatfrågor har diskuterats allt mer.

    Annika Övermyr, chef för vuxenavdelningen på stadsbiblioteket i Trollhättan, beskriver i en intervju i TTELA cli-fi som en dystopisk genre:

    Vi ser ett uppsving på böcker där klimat och miljö spelar en viktig roll. Kanske inte som huvudtema, men som ett viktigt inslag. Det förändrade klimatet skildras allt oftare i litteratur – inom den nya genren cli-fi, klimatfiktion. Klimatdystopier är ett exempel som blir allt vanligare och populärare. Snart kanske vi får göra en egen cli-fi-hylla, säger Annika Övermyr.

    Kjell Andersson skriver i Kristianstadsbladet om Eric Ericsons och Susanna Ericson Wallsténs roman Pandokraterna:

    ”Pandokraterna” ingår i en växande bokgenre (ibland kallad cli-fi, climate fiction) – där klimatkrisen gestaltas i människors liv. Ett starkt exempel är Amitav Ghoshs senaste bok ”Gun Island”.

    Anders

    Foto: Pixabay

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

    0 kommentarer
  • Tolv svenska ord möter du i Språktidningens veckoliga kviss. Din uppgift är att lista ut vad de betyder. Betydelserna till de rätta svaren är hämtade ur Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Illustration: Pixabay

    0 kommentarer
  • I Mölndal talas det göteborgska med skorrande r. Det är åtminstone en utbredd uppfattning – men det är också något av ett svenskt dialektmysterium. I nya numret av Språktidningen ger sig språkforskarna Jenny Nilsson och Erik Magnusson Petzell ut på jakt efter lösningen på skorrandets gåta. Och spåren pekar i en väldigt speciell riktning.

    Dessutom i Språktidningen 7/2020:

    Så dogo verbens pluralformer i svenskan

    Myndigheternas ordval under coronakrisen

    Göran Everdahl om konsten att hitta en krok

    Kära platser får många smeknamn

    Sara Lövestam om kärleken till konjunktiv

    Tidningen börjar delas ut till prenumeranter 14 september. Numret finns i butik 22 september.

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

    0 kommentarer
  • Den som har ett immunitetspass kan få resa mellan länder utan att testas för coronaviruset. En annan typ av immunitetspass kommer att användas inom idrotten.

    Turismen och flygindustrin har i många länder drabbats hårt av coronakrisen. För att kunna få igång resandet har flera länder börjat diskutera immunitetspass. Den som är immun mot coronaviruset ska alltså få ett dokument som kan användas vid resande och andra aktiviteter.

    Emanuel Karlsten diskuterar i Göteborgs-Posten ett förslag från Madrid. Han skriver att immunitet kan bli framtidens gräddfil:

    Med immunitetspass skulle man få tillgång till museum, gym och andra utrymmen som annars var avstängda. Spaniens regering slog tillbaka, dels på grund av diskriminering, men också för att det saknas tillräcklig kunskap kring immunitet. Men förutsatt att kunskapen utvecklas – kommer en utveckling mot immunitetsprivilegier kunna undvikas?

    En annan typ av immunitetspass kommer att introduceras bland annat inom skidåkningen. TT rapporterar att Internationella skidförbundet har infört ett nytt regelverk för vinterns tävlingar:

    Vid dopningstesterna som görs utanför tävlingar ska det även samlas in blodprover för att se om de aktiva har antikroppar för det nya coronaviruset och därför är immuna under en tid. Provtagningen gäller från och med augusti. Svaren ska presenteras i ett immunitetspass och de aktiva som har antikroppar slipper under en period att genomgå testning för pågående smitta.

    Immunitetspass är belagt i svenskan sedan 2020.

    Anders

    Illustration: Pixabay

    0 kommentarer
  • I Språktidningens fredagskviss möter du tolv svenska ord. Din uppgift är att lista ut vad de betyder. Svaren är hämtade från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Pixabay

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

    0 kommentarer
  •  
    Tack till alla som var med och tävlade i sommarens Klurigt! Här är alla vinnare – och här kan du ladda ner facit till alla tävlingsuppgifter.
     
    Högvinsten (en biljett till Språkforum 2021 och ett signerat exemplar av Fredrik Lindströms 100 svenska dialekter):
    Marianne Hörding, Upplands Väsby
     
    När går skam på torra land?:
    Anders Bergin, Vadstena
    Mats Brandemark, Uppsala
    Anna-Lena Carlsson, Munkedal
    Anita Hellberg, Lerum
    Majken Hellström-Burlion, Malmö
    Nils G Jansson, Karlstad
    Thomas Karlsson, Kungsbacka
    Bozenna Meczynski, Gävle
    Ragnhild Nordesjö, Trensum
    Peter Ringnell, Åkersberga
    Bo Svensson, Harlösa
    Ann-Kristin Wikström, Borensberg
     
    Göteborgsgrammatik av Lars-Gunnar Andersson:
    Olle Fridberg, Bara
    Erik Löfroth, Uppsala
    Anneli Orvnäs, Årsta
     
    Helårsprenumeration på Språktidningen:
    Märta Backman, Obbola
    Hans Mellin, Stockholm
    Lars Nilsson, Linköping
     
    Helårsprenumeration på Modern Psykologi:
    Maja Edström, Umeå
    Kicki Ekberg, Hultafors
    Doris Holmqvist, Stråvalla
     
    Halvårsprenumeration på Fokus:
    Ingvar Jonsson, Bergeforsen
    Pär Löfstedt, Huskvarna
    Margareta Krause, Edsbyn
    0 kommentarer
  • I mars i år varnade Folkhälsomyndigheten för en samhällsspridning av coronaviruset i Sverige. Då började också ordet ta steget från fackspråk till allmänspråk.

    Samhällsspridning är belagt i svensk press sedan 2006. Det året användes ordet i en artikel om MRSA. Tre år senare talades det ibland om risken för samhällsspridning av svininfluensan. I medicinskt fackspråk är ordet etablerat sedan länge.

    Samhällsspridning har sällat sig till de fackspråkliga ord som plötsligt används av allmänheten. Fler sådana ord med koppling till coronaviruset är bland annat flockimmunitet, asymtomatisk spridning och droppsmitta.

    Det senaste halvåret har samhällsspridning blivit ett vanligt ord i pressen, i sociala medier och i bloggar. Ordet används om en smitta som sprider sig på bred front i samhället och utgör en väsentlig hälsorisk för medborgarna.

    Användningen av samhällsspridning tog fart i februari i år och ökade dramatiskt i mars. Falköpings Tidning rapporterade om hur smittskyddsläkaren Thomas Wahlberg beskrev läget i Västra Götaland. Att smittan nu spreds i flera led i Sverige var ett tecken på samhällsspridning:

    De allra flesta är nu smittade i Sverige. Tidigare hade de flesta smittade varit utomlands eller hade haft kontakt med personer som varit utomlands. Att de flesta nu är smittade i Sverige visar att vi har en samhällsspridning. Vi ser att allt fler äldre insjuknar och vi har haft fall på äldreboenden, sa Thomas Wahlberg.

    Ordet samhällsspridning var vanligast i mars. Sedan dess har användningen minskat något. Det tyder på att samhällsspridningen av coronaviruset har blivit något av ett nytt normaltillstånd. Men nedgången kan också bero på att viruset inte längre sprids lika fort. Aftonbladet skriver om hur R-talet – en kortform för reproduktionstal som även det är ett fackord som har blivit allmänspråk – har varierat i Region Uppsala:

    R-talet som sjönk till 0,5 i juli steg till 1,2 i början av augusti. Det innebär att personer med covid-19 smittar i snitt 1,2 andra personer. I mars, då samhällsspridningen var som störst i Sverige närmade sig R-talet 1,7.

    Anders

    Foto: Pixabay

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg