Prenumerera på bloggen
  • V-dagen är det datum då vaccineringen mot coronaviruset inleddes. Den kallas även dagen V.

    I flera engelskspråkiga länder firas V Day, en kortform för Victory in Europe Day, till minne av de allierades seger över Tyskland i andra världskriget. Krigsslutet högtidlighålls den 8 maj varje år.

    Men i december 2020 talades det om V Day på ett annat sätt. Då var det en kortform för Vaccination Day, den dag då vaccineringen mot coronaviruset inleddes i Storbritannien.

    Det här bruket lånades in i svenskan. Det talas både om V-dagen och dagen V. Bägge kan referera såväl till starten för vaccineringen i Sverige som i utlandet.

    Vaccineringen i Sverige började den 27 december. Dagen därpå rapporterade Expressen om den första svensken som vaccinerades:

    Här inleds början på slutet. Efter ett år med höga dödstal och stor spridning i Sverige var så vaccinationsdagen – V-dagen – äntligen här: Först ut var Gun-Britt Johnsson, 91 – tätt följd av flera andra på vårdcentraler och äldreboenden runtom i landet.

    Tre veckor tidigare berättade Sydsvenskan om hur vaccineringen inleddes i Storbritannien:

    ”Dagen V” är här – de första britterna har vaccinerats mot covid-19.

    Tidigare har dagen V och V-dagen använts i svenskan om firandet av andra världskrigets slut. V-dagen har dessutom använts som kortform för Victoriadagen.

    Anders

    Foto: Pixabay

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

    0 kommentarer
  • I Språktidningens kviss möter du tolv svenska ord. DIn uppgift är att lista ut vad de betyder. De korrekta svaren är hämtade från Svenska Akademiens ordlista.

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Pexels

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

    0 kommentarer
  • ”Lindgrens eget rövarspråk.” Så kallar litteraturvetaren Malin Nauwerck de stenograferade originalmanuskript som ligger till grund för Astrid Lindgrens böcker om Bröderna Lejonhjärta, Pippi Långstrump, Emil i Lönneberga och de andra klassiska sagofigurerna.

    Malin Nauwerck är en av flera forskare i projektet ”Astrid Lindgren-koden”, som nu ska knäcka innehållet i 670 bevarade stenogramblock, med långa och svårtydda bearbetningar av Lindgrens verk. På så sätt hoppas man få en unik inblick i hennes kreativa process. Materialet finns på Kungliga biblioteket och Svenska barnboksinstitutet, och har hittills legat orört av forskare.

    Astrid Lindgren stenograferade i Melins system, som bygger på fonetiskt tecknade ordbilder. I Forskning & Framsteg berättar Malin Nauwerck att det skulle krävas många stenografer – under väldigt lång tid – för att skriva manusen i klartext. Därför tar man nu också hjälp av artificiell intelligens, AI. Volontärer som kan stenografi ”läser inskannade sidor ur manuskriptet, gör rutor kring enskilda ord och anger vad det står i klartext. Sidan läses in i en dator igen, som kopplar ordbilderna i rutorna till orden i klartext.”

    Men inte bara Astrid Lindgrens språk kan bli läsbart med hjälp av den artificiella intelligensen. En AI-modell har nu också tagits fram för att man automatiskt ska kunna tolka språk som inte längre talas någonstans. Forskare vid amerikanska MIT utvecklar en algoritm som har visat sig kunna avkoda utdöda språk. Algoritmen bygger på kunskap om hur språkutveckling sker historiskt. Språkljud försvinner till exempel sällan, utan utvecklas i stället i enlighet med vissa ”ljudlagar”. Målet är att modellen ska kunna dechiffrera utdöda språk i skrifter som hittills inte har kunnat uttolkas.

    Forskare talar om att vi står inför en AI-revolution. Nya, kraftfulla modeller för språkanalys har gjort datorerna bättre på att förstå både text och tal. I Språktidningen 1/2021 skriver Marie Alpman om tekniken som används i allt från röstassistenten i den smarta mobilen till att avgöra skribentens kön och politiska åskådning samt för hjälpa läkare att ställa rätt diagnos.

    I Språktidningen 2/2021 kan du läsa mer om stenografi!

    Maria

    Beställ Språktidningen!
    Prenumerera | Lösnummer | Digital prenumeration

    Foto: Wikimedia

    0 kommentarer
  • Hen blev ännu vanligare i svensk press under 2020. Användningen av det könsneutrala pronomenet har nu ökat tio år i följd.

    I Upsala Nya Tidning diskuterade språkvårdaren Rolf Dunås 1966 behovet av ett könsneutralt pronomen i svenskan. Hans förslag var hen. Men i språkvetarkretsar hade frågan redan diskuterats i flera år. Språkforskaren Karl-Hampus Dahlstedt ska ha tagit upp hen under föreläsningar redan under 1950-talet.

    Diskussionen dök upp i medierna då och då under de följande årtiondena. Men det var främst en debatt mellan språkvetare. Många efterlyste ett könsneutralt pronomen – men många var också skeptiska till att det över huvud taget skulle vara möjligt att införa ett nytt pronomen.

    Kring millennieskiftet började hen etablera sig bortom den massmediala mittfåran. Hen blev under det tidiga 2000-talet allt vanligare som pronomen bland personer som inte ville omtalas som han eller hon. Ett antal feministiska skribenter och tidskrifter började också använda hen. I takt med att hen blev vanligare blev det också allt oftare föremål för debatt i etablerade medier.

    Debatten kulminerade 2012 i samband med utgivningen av barnboken Kivi och monsterhund. Författaren Jesper Lundqvist använder genomgående hen om huvudpersonen och berättar inte om Kivi är man, kvinna eller icke-binär. Debatten handlade inte bara om hen i sig. Det könsneutrala pronomenet diskuterades ofta i relation till könsroller och barnuppfostran.

    Debatten var bitvis oerhört intensiv. Men den tystnade 2015 när hen togs med i nya upplagan av Svenska Akademiens ordlista. Intåget i ordlistan tog död på argumenten om att hen inte skulle vara etablerat eller ett riktigt ord. Det sågs också som en bekräftelse på att det faktiskt var möjligt att införa nya pronomen i svenskan.

    Sedan 2011 har hen från år till år blivit vanligare i svensk press. Då gick det drygt 13 000 han och hon på varje hen. Under 2020 gick det bara 114 han och hon på varje hen. Under 2019 var motsvarande siffra 122.

    Hen har alltså blivit mer än hundra gånger vanligare inom loppet av tio år. Men han och hon är alltjämt mycket vanligare i medierna.

    Dessutom verkar svensk press att fortsätta skriva mer om män än om kvinnor. Pronomenet han var förra året 84 procent vanligare än hon. Det gick 74 han på varje hen – men bara 40 hon på varje hen.

    De exakta siffrorna ska tas med en nypa salt. I materialet – som är för stort för att kontrollera inom ramarna för den här undersökningen – ingår drygt 3,6 miljoner belägg på han, hen och hon. Alla träffar är dock inte äkta utan i underlaget ingår till exempel även avstavningar som han-, hen- och hon-.

    Anders

    Foto: Pixabay

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

    1 kommentarer
  • I veckans kviss möter du tolv svenska ord. Uppgiften är att lista ut vad de betyder. Svaren är hämtade från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Illustration: Pixabay

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

    0 kommentarer
  • Tack till alla som var med och tävlade i 2020 års julkalender! Över 100 deltagare skickade in lösningar. Vi fick in färst lösningar till den tredje etappen så den verkar ha varit svårast. Men även den första etappen skapade vissa bekymmer. Armeniska – som var svaret på den sjätte ledtråden och gav bokstaven a – var uppenbarligen en svår nöt att knäcka eftersom ganska många skickade in tävlingsordet ljudlig i stället för ljudlag.

    Här är lösningarna:

    1. Ljudlag: lettiska, japanska, ungerska, danska, litauiska, armeniska, grekiska.

    2. Stavning: svenska, turkiska, azerbajdzjanska, vietnamesiska, norska, isländska, nederländska, georgiska.

    3. Grammatik: grönländska, rumänska, albanska, maltesiska, mongoliska, arabiska, tyska, italienska, koreanska.

    Och här är vinnarna som får en helårsprenumeration på Språktidningen och ett exemplar av Hur lång är en stund?

    Första etappen: Anna Engström, Nacka

    Andra etappen: Carmen Ågren, Tierp

    Tredje etappen: Patrik Dellgren, Malmö

    Grattis! Om du redan är prenumerant på Språktidningen förlängs prenumerationen med åtta nummer.

    Anders

    Foto: Pixabay

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

    0 kommentarer
  • Den som är född i generation C är ung under coronapandemin. Generation C används om barn och unga vars framtid kan komma att präglas av olika åtgärder för att förhindra smittspridning.

    Generation Z används ibland om personer födda mellan 1995 och 2014. De senaste månaderna har denna grupp börjat kallas generation C, där C står för corona. De som använder det här uttrycket signalerar alltså att pandemin kan ha så stor inverkan på tillvaron och framtiden att det är motiverat med en särskild benämning.

    Sämre utbildning, färre möjligheter på arbetsmarknaden och försämrad social situation. Det är några av de vanligaste farhågorna kring generation C. Anna Gullberg skriver i Fokus att deras situation riskerar att påverkas även på längre sikt:

    Generation Z som nu kallas generation C som i Corona är på god väg att bli generation I som i Isolerad.

    Södermanlands Nyheter jämför med hur andra stora händelser har påverkat tidigare generationer:

    Generationen som är född mellan 1995 och början av 2000-talet kallas Generation Z, men har nu också börjat gå under namnet Generation C – C som i corona. För liksom generationerna dessförinnan definierades av händelser som Berlinmurens fall och 11 septemberattentaten kommer generationen som nu är på väg ut i vuxenlivet att formas av coronapandemin.

    Generation C är belagt i svenskan sedan 2020.

    Anders

    Foto: Pixabay

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

    0 kommentarer
  • I veckans kviss möter du tolv svenska ord. Din uppgift är att lista ut vad de betyder. De korrekta svaren är hämtade från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Pexels

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

    0 kommentarer
  •  

    I Språktidningen 6/2020 efterlyste vi förslag på kommunsloganer. Nu har vi valt ut tio kandidater. Men vilket förslag tycker du är bäst? Hjälp oss att utse det vassaste förslaget genom att rösta härintill!

    Här är de tio kandidaterna:

    Andas in, andas ut i Köping

    Inskickad av Mattias Spalding

    (Carl Wilhelm Scheele upptäckte syre i Köping)

    Boden – Sveriges fästligaste stad

    Kristina Öhgren

    (Här ligger Bodens fästning)

    Gruvliga ljuvliga Falun

    Elis Hedén

    (Anspelar på Falu koppargruva)

    Hamna i Söderhamn!

    Mats-Erik Persson

    Har du åkt hit, har du åkt dit

    Gunilla Hermansson

    (Kumlaanstalten är den största i sitt slag i Sverige)

    Karlskoga smäller högst

    Inger Wadman

    (Här finns vapentillverkaren BAE Systems Bofors)

    Klipp till i Borås

    Tomas Lindh

    (Syftar på stadens historia som textil- och knallestad)

    Rättvik är aldrig fel!

    Fredrik Möller

    Tranås – Sommen stad ska va!

    Mårten Morander

    (Tranås ligger vid sjön Sommen)

    Vimmerby, inte bara Astrids bullerby

    Sven Sevegran

    (Astrid Lindgren föddes i Vimmerby)

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

    11 kommentarer
  • Hur ser du (!) på att bli niad? Händer det ofta? I vilka situationer? Borde vi oftare tilltala varandra med ni i stället för du? Och behöver svenskan ett artighets-ni som motsvarar franskans vous, spanskans usted och tyskans Sie?

    I ett kommande nummer av Språktidningen skriver vi om det nya niandet. Hjälp oss gärna genom att besvara och sprida vår enkät om ni-tilltal!

    Anders

    Foto: Pexels

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

    8 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg