Prenumerera på bloggen
  • I fredagskvisset får du en chans att testa din ordförståelse. Du stöter på tolv svenska ord. Uppgiften är att lista ut vad de betyder. Definitionerna är hämtade från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Pixabay

    2 kommentarer
  • Tolv svenska ord möter du i veckans kviss. Några är ganska sällsynta och kan därför vara extra luriga. Andra är något vanligare och kan därför vara lite lättare. Din uppgift är att lista ut vad orden betyder. Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista.

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • I fredagskvisset har vi valt ut tolv svenska ord. Din uppgift är att lista ut vad de betyder. Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • ”Från mjölkbutiken klockan fem, ett litet Mumintroll gick hem. En kanna full med mjölk han bar, och vägen lång och kuslig var.” Tove Janssons Hur gick det sen har en härlig rimmade rytm, där läsaren lätt faller in i en janssonsk finlandssvensk satsmelodi. Hennes bilderböcker bör läsas högt för att komma till sin rätt.

    ”Utan att tänka på det är vi känsliga för texternas röster, men förmodligen är vi långt mindre känsliga än man var i äldre tider”, skriver Mats Malm, professor i litteraturvetenskap och numera ledamot i Svenska Akademien, i en artikel i Språktidningen 2013. ”Den främsta förklaringen är helt enkelt att vi är vana vid tyst läsning, en vana som har varit en självklarhet bara under de senaste århundradena.”

    Men högläsningen står nu förhoppningsvis inför en renässans. En stor mängd studier pekar på dess positiva effekter. Att läsa högt tillsammans med barn ger till exempel inte bara snällare föräldrar (vilket vi tidigare uppmärksammat här på bloggen) utan också närhet, värme – och en rejäl skjuts åt läsinlärning och ordförråd. Förutom själva berättelsen då, som i sig främjar inlevelse och fantasi.

    En färsk undersökning visar också att nära hälften av svenska föräldrar med barn i åldern 0–9 år dagligen läser högt för dem. Enligt studien, som gjorts på uppdrag av stiftelsen Legilex, tycker föräldrarna dessutom att det är viktigt att högläsa för barnen. Och både barn och vuxna gillar det.

    Föräldrarna uppger vidare att de skulle läsa mer för barnen om bara tiden fanns. Men paradoxalt nog sjunker högläsningen under helger och semestrar, då man ju verkligen borde ha tid att läsa böcker för varandra.

    Maria

    Foto: Pixabay

     

     

    0 kommentarer
  • Tolv svenska ord möter du i fredagskvisset. Kan du lista ut vad de betyder? Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Med det här kvisset tar vi semester från den dagliga uppdateringen på Språktidningens webb. Men varje fredag under hela sommaren lägger vi ut ett nytt ordkviss. Missa inte det!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Ortnamn, dialekter, språkhistoria, minoritetsspråk och personnamn var bara några av alla ämnen som togs upp i Språken i Sverige, en bok som ingick i serien Sveriges nationalatlas. Nu finns den senaste upplagan gratis på nätet.

    Språken i Sverige utkom 2010 och hade professorerna Östen Dahl och Lars-Erik Edlund som redaktörer. Den beskriver språkutvecklingen i Sverige från forntid till nutid.

    Nu finns en ny upplaga av boken. Den har bland annat kompletterats med en rad samiska ortnamn. Och den går alltså att ladda ned utan kostnad från Kungliga Vitterhetsakademien.

    Anders

    0 kommentarer
  • Frågan om de och dem har blivit den kanske hetaste språkriktighetsfrågan på senare år. Svensklärare vittnar om att de måste ägna allt mer tid åt att lära ut skillnaderna mellan subjektsformen de och objektsformen dem. Samtidigt är det allt fler som uppmärksammar felaktig användning av de och dem.

    I Språktidningen 5/2019, som delas ut till prenumeranter i veckan, skriver språkvetarna Susanna Karlsson och Lena Lind Palicki att en reform troligen kryper allt närmare. I de senaste årens debatt har det kommit förslag på både enhets-de och enhets-dom. I talspråket är det uttalet dom som dominerar. Men i skrift har formen dom inte riktigt släppts in i finrummet. Språkrådet skriver att dom signalerar talspråklighet och vardaglighet:

    Den som använder dom riskerar att uppfattas som en person som inte behärskar standardnormen.

    I stilrutan i Svensk ordbok kommenteras formen dom:

    För närvarande kan den dock knappast användas i skrift utan att texten får en mycket vardaglig prägel.

    Hur ser framtiden ut för de, dem och dom? Kommer det en reform – och blir det i så fall en övergång till enhets-de eller enhets-dom? Rösta här intill!

    Anders

    Illustration: Jens Magnusson

    4 kommentarer
  • I dag fyller republiken Island 75 år! Det var den 17 juni 1944 som Island på Þingvellir utropade sig till självständig stat och därmed kapade de sista formella banden till Danmark. Ett av självständighetsrörelsens främsta argument var det isländska språket. Att isländska var något helt annat än danska var för många ett skäl som vägde tungt.

    I det här kvisset får du en chans att pröva dina kunskaper i isländska. Du möter tolv isländska ord. Din uppgift är att lista ut vad de betyder. Gangi þér vel! Lycka till!

    Här hittar du ytterligare ett kviss med isländska ord.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • I fredagskvisset kan du testa din ordförståelse. I kvisset möter du tolv svenska ord. Din uppgift är att lista ut vad de betyder. Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till med kvissandet!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Du och jag blir ett vi. Så ser idealbilden av en romantisk relation ut. Men inte alla par lever upp till den rosenskimrande bilden. Och avsaknaden av just ordet vi kan avslöja att kärlekslivet snarare präglas av förnuft och distans än av passion. 

    Will Dunlop, forskare i psykologi vid University of California, har lyssnat på hur människor berättar om sina egna romantiska förhållanden. Berättelserna har han kopplat till så kallad anknytningsteori. Enligt denna teori beror människors förmåga att knyta an till andra ytterst på vilket band de har haft till sina föräldrar som små barn. Om en förälder har undvikit barnet när det har behövt tröst, till exempel, kan barnet i förlängningen också sky närhet – det kallas undvikande anknytning. Om föräldern i stället har svarat på behoven, men bara ibland, kan barnet i stället bli överdrivet vaksamt på föräldern – så kallad ambivalent anknytning. De här mönstren tenderar att följa med barnen in i vuxenlivet.

    Den undvikande anknytningen yttrar sig hos vuxna på det sättet att de tycker att det är obehagligt om någon kommer för nära. Den ambivalenta anknytningen gör i stället att personen ständigt är rädd att förlora sin partner. Nu har Will Dunlop undersökt sambandet mellan dessa ”otrygga” anknytningsmönster och användningen av personliga pronomen – som vi, jag och du, i mer än 1 400 observerade fall. ”De pronomen som människor använder när de berättar om sina kärleksrelationer, ger ledtrådar till hur deras anknytningsmönster ser ut”, säger Will Dunlop.

    Oavsett om personerna har en undvikande eller en ambivalent anknytning använder de ofta och gärna pronomenet jag – medan de som har en undvikande anknytning också undviker pronomenet vi. "Detta är ett helt nytt sätt att mäta graden av undvikande anknytning, eftersom människor oftast är helt omedvetna om vilka pronomen de använder", säger Will Dunlop. Om bägge parterna i en relation har ett undvikande mönster, ökar risken för känslomässig distans och separation.

    Maria

    Fofo: Istockphoto

    1 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg