Prenumerera på bloggen
  • Nitton bokstäver är vad som brukar behövas för att barn ska kunna läsa sina första ord. Det fastslår forskare i psykologi och utbildningsvetenskap vid Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet i Trondheim. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften New ideas in psychology.

    Forskarna har studerat 412 norska barns läsförmåga innan de började skolan. Målet var att identifiera en kritisk punkt för hur många bokstäver som var nödvändiga att behärska för att de skulle kunna pussla ihop bokstäver till ord. Barnen testades vid tre tillfällen.

    Slutsatsen är att barn i snitt behöver ha lärt sig 19 av det norska alfabetets 29 bokstäver. Dessutom behöver de ha en viss förståelse för att vissa bokstäver kan uttalas på olika sätt. Innan barn har nått den kritiska punkten tenderar ord att upplevas som ett ostrukturerat myller. Men när de känner till de flesta och vanligaste bokstäverna skapar enstaka okända bokstäver mindre bekymmer. Då är det också sällsyntare att de ger upp på grund av att de inte känner till samtliga bokstäver.

    Forskarna anser dessutom att resultaten talar för att barn samtidigt ska lära sig hur bokstäverna låter. De hävdar att den metoden är effektivare än den princip som går ut på att barn ska lära sig bokstäver när de möter dem i olika ord.

    Anders

    Foto: Pixabay

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

    0 kommentarer
  • Whiskygrogg togs med i Svenska Akademiens ordlista i 1986 års upplaga. Men särskilt vanligt är det inte. Whiskygrogg var ett av de 1 001 ord som enligt Språktidningens kartläggning användes så sällan att de skulle kunna riskera att strykas ur listan.

    Men det var också ett ord som många ville bevara. Whiskygrogg var det fjärde mest adopterade ordet bland Språktidningens läsare. Så här motiverade Thomas valet av whiskygrogg:

    Det är ett ord som ligger mig mycket varmt om både hjärta och strupe. Jag anmäler härmed mitt intresse för att adoptera detta fina och högst funktionella ord. Jag anser detta fylla en stor funktion, då det är stor skillnad på en ”grogg” och en ”whiskygrogg”. Att till exempel fråga någon om man får bjuda på en grogg är ganska ordinärt, eller hur? Men att fråga om man får lov att bjuda på en ”whiskygrogg” tyder istället på att man vet vad man gillar, att man är en person med smak, men befriad från pretentioner. Man har inte riktigt tagit steget ut och blivit en whisky-finsmakare, men man har ändå betydligt mer raffinerad smak än någon som bara dricker för berusningens skull. Jag är övertygad om att denna grupp drinkare är stor i dagens Sverige och därför behövs ordet ”whiskygrogg”!

    Jessica förknippade whiskygrogg med svunna tider och ”en manlig kultur som idag är en del av historien och därför behöver ett ord som kan beskriva den”.

    Du kan fortfarande adoptera ditt favoritord från listan med 1 001 hotade ord genom att mejla till adoptera@spraktidningen.se.

    Anders

    Foto: Pixabay

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

    0 kommentarer
  • I debatten om coronaviruset covid-19 talas det allt oftare om folkhälsonationalism. Ordet står för en lojal hållning gentemot det egna landets hantering av pandemin.

    Sveriges agerande under coronakrisen sticker ut. Somliga har stort förtroende för Folkhälsomyndighetens och andra myndigheters hantering av pandemin trots ett förhållandevis stort antal smittade och döda. Andra anser med samma statistik som utgångspunkt att Sveriges strategi för att bekämpa smittspridningen har misslyckats.

    Men många sluter alltså upp bakom de myndigheter som är ansvariga för att hantera krisen. Dagens Nyheter skriver att det här har skapat en typ av patriotism:

    Svenskar ser sig sällan som patrioter. Men landets sätt att hantera coronasmittan har för många blivit så viktigt att försvara att en ny folkhälsonationalism har växt fram.

    Svenska Dagbladet skriver att folkhälsonationalism är ett utslag av en svensk modell baserad på frivillighet. I stället för tvångsåtgärder förutsätts medborgarna förstå sitt eget bästa:

    Vid sidan av den förvaltningspolitiska förklaringen till de egna svenska coronalinjen kan det alltså finnas en annan, som vi kanske kan kalla folkhälsonationalism. Den skiljer sig i så fall från en del annan nationalism, genom sin ickeauktoritära prägel – vilket också förklarar varför svenska åtgärder kommit senare och varit mindre drastiska. Om Sverige ska stängas, ska svenskarna hinna växa in i det nya läget.

    I samma betydelse används i mindre utsträckning coronanationalism och coronapatriotism.

    Anders

    Foto: Pixabay

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

    0 kommentarer
  • I fredagskvisset möter du tolv ganska luriga svenska ord. Kan du lista ut vad de betyder? Vi har hämtat betydelserna från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Illustration: Pixabay

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

    0 kommentarer
  • I över tre år har Språktidningen publicerat veckoliga kviss på nätet. De är mycket uppskattade – men i början var det många som reagerade på stavningen. Vissa gillade försvenskningen kviss av det engelska lånordet quiz. Men betydligt fler tyckte att den kändes både ovan och ful. Andra ansåg att frågelek eller frågesport hade varit bättre. Och någon enstaka argumenterade för stavningen quizz.

    För mig var valet av kviss enkelt. Jag hade sedan 2012 använt samma stavning på en annan webbplats. Tanken var att den skulle sticka ut lagom mycket.

    Nu är det allt färre som kommenterar Språktidningens val av stavningen kviss. Den har fått några efterföljare bland andra medier. Men de allra flesta skriver alltjämt quiz eller använder andra ord som frågelek eller frågesport. Och så finns det några som föredrar quizz.

    Vilken stavning eller vilket ord tycker du är lämpligast? Rösta här intill!

    Hos Språktidningen är stavningen kviss här för att stanna. Men om du har gjort våra kviss länge – känns det skrivsättet mindre ovant nu?

    Här hittar du Språktidningens kviss.

    Anders

    Illustration: Pixabay

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

    13 kommentarer
  • Ett åkerspöke är en fågelskrämma. Men det visar sig att åtskilliga av Språktidningens läsare använder ordet i bildlig bemärkelse. Så här skriver Åsa:

    Detta fantastiska och i mitt tycke smått diplomatiska ord för något eller någon som kanske inte helt lyckats med dagens outfit. Eller för någon som tittar sig i spegeln en morgon när anletet inte helt ligger på plats. Helt enkelt ett suveränt ord som beskriver något eller någon som kanske för dagen eller för gott sett sina bästa dagar.

    Åkerspöke var det tredje mest adopterade ordet från den lista över 1 001 sällsynta ord som Språktidningen publicerade i höstas. Det var bara fåk och ärkenöt som hade fler förespråkare.

    En annan läsare valde åkerspöke för att ordet väckte andra associationer än fågelskrämma. Ida tyckte dessutom att det hade en annan klang:

    Visst, mitt på dagen i jordgubbslandet kan jag hålla med om att det är en fågelskrämma vi ser, men kuliga novemberkvällar med oknytt i faggorna så är det åkerspöken och inget annat som vaktar våra grödor. Orden har en så distinkt skillnad i klang och i vad de väcker för associationer; givetvis ska åkerspöke få leva kvar!

    Du kan fortfarande adoptera ditt favoritord genom att mejla en motivering till adoptera@spraktidningen.se.

    Anders

    Foto: Pixabay

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

    0 kommentarer
  • En resebubbla är inte öppen för alla. Bara invånare i länder som anses ha kontroll på coronaviruset covid-19 släpps in.

    Över hela världen diskuterar politiker och myndigheter hur gränser ska öppnas och samhällen återgå till det normala när pandemin väl är över. I Europa är det flera länder som anser sig ha kontroll över smittspridningen. Men samtidigt som de vill öppna gränserna innebär ett sådant steg en risk för en ny smittvåg.

    Nyligen var turistkorridorer ett alternativ. Förslaget gick ut på att tillåta resande till populära destinationer. Men väl på plats skulle besökarnas kontakter med lokalbefolkningen minimeras. De skulle också få regler för vilka aktiviteter som var tillåtna.

    Nu talas det mycket om resebubblor. Idén går ut på att bara resenärer från länder som betraktas som säkra ska släppas in i bubblan. Och de får bara färdas till andra säkra länder.

    Svenska Dagbladet rapporterade nyligen att Estland, Lettland och Litauen hade öppnat gränserna till varandra:

    Därmed skapades ett slags ”resebubbla” inom EU, inom vilken man kan röra sig helt fritt. Litauens premiärministen Saulius Skvernelis beskrev bubblan som ”en gnutta hopp” om att vardagen kan återgå till det normala. Alla som reser in i bubblan utifrån måste dock sitta i karantän i 14 dagar – även andra EU-medborgare.

    Australien och Nya Zeeland överväger en liknande överenskommelse. Alan Joyce, vd för flygbolaget Qantas, säger enligt Vagabond att en resebubbla på sikt skulle kunna inkludera fler länder:

    Om denna resebubbla visar sig fungera kan en liknande strategi genomföras gentemot länder som har Covid-19 under kontroll.

    En resebubbla har också diskuterats inom Norden. Men där är det smittspridningen i Sverige som har fått grannländerna att tveka. Omni berättar att Maria Ohisalo, inrikesminister i Finland, beskriver situationen i Sverige som oroväckande:

    Därmed ser det inte ut att bli någon nordisk ”resebubbla”, trots att EU-kommissionen i onsdags föreslog att länder kan komma överens om att tillåta fritidsresor om länderna har en liknande smittspridning.

    I den här betydelsen är resebubbla belagt i svenskan sedan 2020.

    Anders

    Foto: Pixabay

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

    0 kommentarer
  • Kan du de tolv orden i veckans kviss? Du möter tolv svenska ord av varierande svårighetsgrad. Din uppgift är att lista ut vad de betyder. Vi har hämtat betydelserna från Svenska Akademiens ordlista.

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Unsplash

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

    0 kommentarer
  • Ärkenöt är det näst mest adopterade ordet bland Språktidningens läsare. Många beskriver det som ett ord som kan användas lite skämtsamt eftersom det både känns en smula gammaldags och förhållandevis milt. En som har adopterat ärkenöt är Johanna:

    Jag gillar ordet ärkenöt för att det är ett härligt kraftuttryck som samtidigt inte kränker på samma sätt som exempelvis ”idiot”. Jag ska använda det oftare i sammanhang där jag talar illa om någon som beter sig ytterst dumdristigt istället för exempelvis rövhatt. Jag ska även se till att barnen använder sig av det eller får höra det från mig.

    Frans är en annan läsare som har fastnat för ärkenöt. Han skriver att han använder ordet då och då – eftersom han själv inte känner så många ärkenötter:

    När jag började ögna igenom listan med ord i behov av särskild omsorg föll jag nästan omedelbart för ”ärkenöt”. Jag behövde inte ens fortsätta leta. Detta är mitt ord, kände jag direkt. Bortsett från att jag är väldigt förtjust i själva ordet – en härlig kombination av förolämpning och ”rar” tillsägelse enligt mig – så har jag råkat på det i diverse olika sammanhang. Första gången jag träffade på ordet var i seriemagasinet Lucky Luke där en av bröderna Dalton ger en annan av bröderna Dalton namnet Ärkenöt som tillmäle med följden att den korkade brodern ”Ärkenöt” faktiskt tror att han heter så hela avsnittet igenom. Vilket ord som användes i originalversionen vet jag tyvärr inte, men det är så träffande att översättaren valde just ”ärkenöt”. Därför har jag själv använt ”ärkenöt” i översättningsarbeten både som en hommage till översättare av den ädla litterära genren ”seriemagasin” och för att det har passat bra. Samt för att jag gillar ordet, förstås.
     
    Det var i höstas som Språktidningen presenterade 1 001 ord som användes så sällan att de riskerade att strykas ur Svenska Akademiens ordlista. Samtidigt uppmanades läsare att adoptera något eller några av de hotade orden. Gensvaret var enormt. Vi fick in tusentals adoptioner. Och det går fortfarande bra att adoptera ord genom att mejla ord från listan och en motivering till adoptera@spraktidningen.se.
     
    Anders
     
    Foto: Unsplash
     
    0 kommentarer
  • Varför är inlånade svordomar som fuck och shit inte lika laddade i svenskan som i engelskan? Hur kommer det sig att att vi reagerar olika starkt på svordomar? Och hur anpassas engelska svordomar till svenskan?

    I det tionde avsnittet av Språktidningens podd samtalar chefredaktören Anders Svensson samtalar med Kristy Beers Fägersten, professor i engelska vid Södertörns högskola, om engelska svordomar i svenskan.

    Du hittar podden hos Apple, Spotify, Acast, Soundcloud och Youtube.

    Om du vill stödja podden ekonomiskt kan du skicka ett bidrag genom Swish till 123 157 9937.

    Anders

    Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

     

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg