Språk kan ge oss ny syn på samhället

Språk kan förändra samhällsstrukturer, så om du är underordnad eller osynliggjord står språket till din tjänst. Det hävdar Daniel Wojahn i sin avhandling i nordiska språk. Han kallar det språkaktivism.

En strategi för att synliggöra är att börja använda skällsord i en positiv mening, så som homosexuella har gjort med orden bög och flata. Men aktivismen handlar inte bara om att lyfta fram det som avviker från normen, utan också om att namnge privilegierade grupper. Ett exempel är cisperson, för människor som upplever att de tilldelades rätt kön vid födseln. Det latinska prefixet cis- betyder ’på samma sida’. Motsatsen är transperson, där trans- är latin för ’över från’ eller ’på andra sidan om’.

– Inom transrörelsen används annars ofta engelska lånord, som intergender och nongender.

Daniel Wojahn undersöker debatten om feministiska språkförändringar från 1960-talet och framåt. Han anser att vi blir mer och mer medvetna om att språket förmedlar normer, och ett tecken på detta är den heta diskussionen om pronomenet hen.

– Många tror att feministiska och transaktivistiska språkförändringar är något som enbart förekommer i Sverige. Men det stämmer inte. Det finns människor i alla länder som kritiserar och förändrar språket för att bli ”benämnbara”. Till exempel är de feministiska språkförändringarna i de engelsk- och tyskspråkiga länderna mycket mer omfattande än i Sverige.