Logga in… och uppdatera din diagnos

Dina ord på Facebook kan avslöja dina mörka sidor. Och du vet sannolikt inte ens om det.

Text: Johan Bentzel

Dörren till vårt privatliv står på glänt, ibland på vid gavel, i sociala medier. Men hur vi uttrycker oss kan avslöja betydligt mer än vi vet om. Ordvalen speglar vår personlighet – och det är ofta de sidor som vi inte vill visa upp som framträder tydligast.

Psykologiprofessor Sverker Sikström och hans forskarlag vid Lunds universitet har studerat formuleringskonsten på Facebook, och sedan låtit skribenterna genomföra personlighetstester.

Det visade sig att narcissism var ett av de drag som kunde utläsas ur deltagarnas statusuppdateringar. Andra drag var machiavellianism och psykopati. Tillsammans utgör de ”den mörka triaden”.

− Har man de här dragen eftersträvar man att bli upphöjd eller att få makt och kontrollera andra människor, säger Sverker Sikström.

En hypotes är att dessa sidor kommer fram på grund av den sociala tävlingen på nätet. Det är särskilt tydligt när det gäller psykopati.

Personer med låg grad av psykopati – det vill säga de flesta av oss – skriver ofta om något som har hänt och som går att relatera till: I dag åkte vi till sommarstugan. Härligt att få vara ledig!

Med hög grad av psykopati blir formuleringarna negativare och svårare att förstå. Inte för att de är luddiga, utan för att de är märkliga och tycks sakna sammanhang, som En katt flög genom en boll och Jag fick en tunna spik i magen när jag halkade på en bil.

− Något slags betydelse finns där ju, men de flesta undrar nog vad där egentligen står, säger Sverker Sikström.

Ingen vill skylta med sina mörka sidor, och ofta vet man inte om dem själv. Så det görs inte medvetet, betonar Sverker Sikström.

Det kan tyckas självklart att det vi ger uttryck för också visar vilka vi är och att det påverkar våra relationer. Ändå har psykologiforskningen länge undvikit semantiken, det vill säga studier av de språkliga uttryckens betydelse.

Men för tio år sedan insåg Sverker Sikström och hans kolleger semantikens möjligheter. De har utvecklat metoder för att kvantifiera ordens innebörd. Utifrån gigantiska ordmassor har de skapat tabeller som visar hur ofta ord förekommer tillsammans och hur de förhåller sig till varandra. Orden har delats in i grupper. Detta ”semantiska rum” ger en förförståelse av vad orden representerar.

Sverker Sikström tror att semantiken får större betydelse inom psykologin i framtiden. Metoden möjliggör ett bredare angreppssätt. Om man låter människor berätta om vad de gör på sommaren får man mer givande svar än om man frågar: ”På en skala från ett till tio, hur mycket tycker du om glass?”

− Det berättande språket har en annan komplexitet. Där kan man se om personen använder abstrakta ord eller ord som är lätta att komma ihåg. Man kan också se om orden förekommer i positiva eller negativa sammanhang. Det blir inte så begränsat som en sifferskala.

Johan Bentzel är frilansjournalist.

Den mörka triaden

Narcissism: Grandios personlighet, självupptagenhet och en överdriven tro på den egna förmågan.

Machiavellianism: Känslomässigt sval, likgiltighet inför moral, drar sig inte för att manipulera andra människor.

Psykopati: Ett omfattande begrepp, men innebär i regel impulsivt spänningssökande, svårighet att förstå nyansskillnader i känslor, svårighet att känna empati.