Mäktige Ulf fick ett ståtligt minnesmärke

Text: Marit Åhlén

Vid Vallentunasjöns östra strand låg en vikingatida tingsplats. En sådan fungerade som samlingsplats för invånarna i ett bestämt område. Där avhandlades gemensamma frågor och där avgjordes tvister. Det finns flera runstenar med inskrifter som berättar att de som låtit utföra monument till minne av en död släkting har rest stenen på traktens tingsplats. Det finns också exempel på att man anlagt en tingsplats som en del i minneshandlingen. Ett sådant exempel är den plats som alltsedan 1600-talet kallas Arkels tingstad och ligger i Bällsta i Vallentuna norr om Stockholm.

Det som i dag finns kvar av tingsplatsen är främst stora stenar lagda så att de bildar ramen till en rektangel, som troligen utgjort tingsplatsens­ centrum. Mellan denna fyrkant och sjöstranden står två runstenar resta. De är placerade ett tiotal meter från varandra men hör ihop, eftersom texten börjar på den ena och fortsätter direkt på den andra. Större delen av texten är avfattad på vers. Versformens allitteration går tyvärr till stora delar förlorad vid översättningen av texten till modern svenska. De två inledande versraderna ”Ej skall en minnesvård / bliva mäktigare …” lyder i runsvensk form: Munu æigi mærki / mæiri verða … Här har allitterationen, alltså bokstavsrimmet i form av m, markerats med fetstil.

Ulvkel och arnkel och Gye de

gjorde här tingsplats.

Ej skall en minnesvård bliva

mäktigare än den Ulfs söner

gjorde efter honom,

raska svenner åt sin fader.

De reste stenarna och även

staven därovan

den stora till hederstecken.

Och Gyrid älskade sin make.

Därför i ett sorgekväde skall

han besjungas.

Gunnar högg stenen.

Ulf bodde i Skålhamra på  Vallentunasjöns västra sida.  I närheten av hemgården, har Ulfs söner låtit resa ännu en mäktig runsten till minne av sin far. Där har också hans svåger, Gyrids bror Ulf i Skålhamra, ristat en runsten till hans minne (Språktidningen 7/12). Men inte nog med det. Här på sjöns östra sida har man för att markera faderns storhet också låtit anlägga en bygdens samlingsplats, en tingsplats. Ulf i Skålhamra och hans familj måste ha tillhört en av sin tids mäktigaste släkter i denna del av Uppland. Genom att Ulf som maka tagit Gyrid, som också hon tillhörde en mäktig familj, förstärkte han säkerligen sin ställning.

Mera om Gyrids släktingar i Borresta följer i kommande nummer av Språktidningen.