Här har arabiskan kapitulerat

Text: Carolina Chreisti Eriksson

I Förenade arabemiraten är arabiska ett språk i minoritet. Befolkningen på drygt fem miljoner består till mer än åttio procent av människor från andra länder. Över två hundra nationaliteter samsas i det lilla landet på Arabiska halvön.

Regeringen har med expansion och tillväxt som mål låtit kulturer och språk flöda in. Det är fullt möjligt att leva ett helt liv i Förenade arabemiraten utan att behöva lära sig ett enda ord arabiska, trots att det är lokalbefolkningens språk. I taxibilen, på restaurangen, på affärsmötet, vid ansökan om ett konto på banken och till och med i kontakten med myndigheter och regeringsorgan är det engelska som gäller.

Fram till 1971 var Förenade arabemiraten brittiskt protektorat, och därför är det kanske inte så överraskande att engelskan har en så stark ställning i landet. Fortfarande bor och verkar hundratusentals britter här. Ändå kvalificerar sig engelskan bara till en andra plats på listan över landets mest talade språk. De flesta i landet talar faktiskt urdu, och det på grund av den enorma arbetskraftsinvandringen från Indien och Pakistan. Arabiskan kommer efter både urdu och engelska.

Men i mars i år lovade regeringen en förändring till arabiskans fördel. År 2008 är utsett till National identity year, vilket innebär att arabiska ska bli officiellt språk i alla myndigheters korrespondens. Privata företag som inte erbjuder information på arabiska kommer att bötfällas.

Doktor Radwan Al-Debsi från Arabic language protection society i emiratet Sharjah välkomnar regeringens initiativ.

- Arabiska är islams modersmål, så språkets existens är säkrat för evigt. Vi är inte oroliga för det. Men utlänningar i det här landet behöver lära sig arabiska för att bättre kunna umgås med lokalbefolkningen.

Frågan är dock hur mycket detta försök till upprättelse för det arabiska språket egentligen betyder. En undersökning, som tidningen Arabian Business nyligen gjorde, visar att två tredjedelar av landets totala befolkning, invandrare inräknade, vill att engelska ska vara det officiella språket. Bara en fjärdedel anser att arabiskan bör bli enda nationalspråk.

Och Reem Koujou, chef för Berlitz språkskola i Dubai, känner inte ens till att det är National identity year. Hon tror inte heller att det kommer att innebära någon förändring.

- Alla pratar ändå engelska här. Dubai är väldigt kosmopolitiskt, och regeringen försöker göra hela Förenade arabemiraten så gästvänligt som möjligt. Så även om arabiska görs till obligatoriskt språk hos myndigheter och företag så tror jag inte att andra språk kommer att sluta användas.

Men det finns utländska invånare i Förenade arabemiraten som ser det som en självklarhet att lära sig arabiska. Svenska Carolina Hess, som undervisar i svenska i Dubai, kan inte tänka sig att bo i ett land utan att lära sig det lokala språket på en grundläggande nivå.

- Men det är tråkigt att lära sig arabiska i Förenade arabemiraten eftersom man så sällan får tillfälle att tala det. Många araber vill själva tala engelska med utlänningar, ibland även sins­emellan, säger Carolina Hess.

Ebtisam al-Kitbi, professor i statskunskap vid United Arab Emirates university hoppas på fler arabisktalande personer på arbetsmarknaden som en följd av regeringens initiativ. Han känner inte till något annat land som har kapitulerat så inför de utländska språken som Förenade arabemiraten. I Saudiarabien, till exempel, ser läget för arabiskan helt annorlunda ut. Där har man lyckats behålla arabiska som nationellt språk, trots att arbetskraftsinvandring förekommer. Landet har betydligt striktare lagar för att skydda det arabiska språket och den islamiska kulturen. Befolkningsfördelningen i Saudi­arabien är den omvända jämfört med Förenade arabemiraten: araberna utgör åttio procent av den totala befolkningen, vilket avspeglas i det språk som talas på gatorna.

En möjlig orsak till arabiskans undanskymda ställning i Förenade arabemiraten är bristen på barnböcker. Ett undermåligt utbud av arabiska barnböcker gör att föräldrar läser på engelska för sina barn. Detta har Jinanne Tabra, ung arabisk entreprenör, tagit fasta på. I somras lanserade hon sitt företag, nätbokhandeln Araboh.com, som nu erbjuder över sju hundra internationellt publicerade barnbokstitlar på arabiska. Läroböcker som tidigare bara fanns i små upplagor och hos få återförsäljare i Förenade arab­emiraten går nu lätt att beställa via nätet.

- När jag läste arabiska som barn var läroböckerna varken intressanta eller spännande. Min affärsidé handlar om att underlätta undervisningen i språket och att hålla det arabiska arvet levande till kommande generationer, säger Jinanne Tabra.

Sedan starten i juli 2008 har Araboh.com haft en stadig ström av beställningar,och Jinanne Tabra är överväldigad av den positiva respons som hon har fått.

- Jag är särskilt glad över att ett stort antal icke-araber använder våra böcker som ett fönster till den arabiska världen.

Det är svårt att avgöra om Jinanne Tabra och de andra språkliga eldsjälarna till slut ska lyckas göra rättvisa åt landets namn: Förenade arabemiraten. Möjligen får vi förlita oss på det arabiska uttrycket In shaa Allah, ’om Gud vill’.

Carolina Chreisti Eriksson är frilansjournalist.