Bild: 

Patrik Hadenius

Alltför kul när tekniken rättar

Nu lägger också Aftonbladet ner korrekturet. Samtliga fyra korrekturläsare på kvällstidningen går i avtalspension och kommer inte att ersättas.
Expressen och Svenska Dagbladet har redan gjort sig av med sina korrekturläsare. De är ersatta med datorer.

Nystartade dagstidningar som Stockholm City och Punkt SE har aldrig haft något korrektur. Men Metro fortsätter med mänsklig språkgranskning, liksom Dagens Nyheter. Märker läsarna någon skillnad?

Ja, det är jag övertygad om. Vi ska i alla fall undersöka saken. Fortsätt att läsa Språktidningen så kommer du snart att få läsa en artikel om korrekturläsningen i svensk dagspress. Jag sätter rubriken redan nu: ”Bra korrektur lönar sig.”

Expressen, Svenska Dagbladet, och snart också Aftonbladet litar alltså på tekniken. Det heter att elektronisk språkgranskning är så bra. Och visst griper datorn in och förbättrar mina texter. I Word försöker språkkontrollen se till att min text ska stämma med Microsofts syn på standardsvenska.

Tekniken är ännu så omogen att den bara klarar att påpeka vissa stavfel och några enstaka grammatiska fel.

Dagstidningarna har system som är bättre anpassade till deras behov. Men det är fortfarande datorer, och teknik dras alltid med problemet att den saknar förstånd. De fel som läsarna reagerar mest på, till exempel där ordet är rättstavat men felanvänt, hittar sällan tekniken.

Ett annat fall där tekniken griper in i ditt språk möter du på Google.
”Menade du ...?” frågar Google och föreslår språk när du skriver spårk.
Enligt uppgift händer det till och med att Google tar en genväg. Skriver du engelskans scoap, söker Google också på scope utan att ens fråga om det var så du menade.

När du skickar sms blandar sig tekniken också i. Med hjälp av en ordlista gissar mobilen vilket ord du tänker skriva, för att du ska slippa trycka så mycket på tangenterna. Men det blir inte alltid som man tänkt sig. Häst blir hårt, runsten blir stortfö. Här är det inte felskrivningar som rättas utan tekniken som gör fel.

För mottagaren framgår det ofta av sammanhanget vad som menas. Ibland blir det obegripligt och någon enstaka gång riktigt roligt.

En roligare tidning vill Aftonbladet säkert också göra. Är det vad tekniken ska hjälpa till med? Webbplatsen Avigsidan samlar på lustiga felskrivningar. I en kommentar till Aftonbladets neddragningar är upphovsmakarna uppenbart förtjusta; de lär få mer material till sin sida.

Publicerad i nummer: 
3/2007