Vårdens råd räcker inte till

Text:

Den som är gravid eller nybliven förälder står ofta handfallen – särskilt om barnet blir sjukt. Då ligger det nära till hands att vända sig till statliga institutioner, som mödravårds- eller barnavårdscentraler.

– Men det räcker inte, menar språkvetaren Linnea Hanell, Stockholms universitet. Som ny förälder är det oundvikligt att man söker hälsoinformation från andra än ’godkända’ specialister. Att vara gravid eller småbarnsförälder är ju något som pågår dygnet runt. Då uppskattas de kanaler som finns tillgängliga för stunden.

Linnea Hanell har samlat insikter i hur hälsokunskap förmedlas till föräldrar i dag, hur den tas emot, omsätts i praktiken och förs vidare.

Hon har bland annat följt en tråd för gravida på nätforumet Familjeliv. Där delar kvinnorna med sig av sina egna erfarenheter och utbyter kunskap. Men samtidigt ägnar de sig till exempel åt att knyta kontakter med andra gravida.

– Det finns en tendens att förlöjliga föräldrar som vänder sig till andra än experter för att diskutera barnhälsofrågor, speciellt när det är kvinnor som gör det, säger Linnea Hanell. ’Tro inte allt du läser på nätet’ kan de få höra när de talar med läkare.

I sådana uttalanden skymtar en ideologi som skuldbelägger föräldrar. Privata praktiker, som diskussionstrådar på nätet, avfärdas ofta som oseriösa.

– Det är ett problematiskt synsätt, där det bland annat glöms bort att föräldrar ofta delar med sig av just upplysningar som de fått på vårdcentraler och liknande.

Det här handlar också om folkhälsopolitik, menar Linnea Hanell:

– Om vi blir bättre på att förstå dagens komplexa hälsokommunikation får vi bättre förutsättningar att göra i folkhälsopolitiska insatser.