Skevt uttal godkänt – om du inte är proffs

Kan du säga Schweitz?, Olle Engstrand (Morfem)

Text: Maria Arnstad

Språket är en trång tröja när man vill uttrycka tankar och känslor. Och ännu trängre är bokstäverna, när språket ska bråkas in i den ospänstiga skriften. Talet består av så många ljud att bokstäverna knappast räcker. Vissa bokstäver verkar dessutom inte ha något som helst samband med de ljud de sägs företräda.

0lle engstrand, professor i fonetik, visar att förhållandet mellan tal och skrift är godtyckligt. Det bygger på konventioner som måste tragglas in, och som dessutom förändras över tid. Det går varken att tala som man skriver eller skriva som man talar.

Etter värre blir det när ord på främmande språk pockar på att uttalas. När världen vidgas gör sådant som Xi Jinping, Częstochowa och vin blanc demi-sec entré. Då sätts ofta både uttals- och betoningsregler från det egna modersmålet ur spel; det finns en naturlig förklaring till varför många svensktalande har svårt att säga Schweitz.

Men, menar Olle Engstrand, tillhör du kreti och pleti är det ingen större fara att uttala de främmande orden lite skevt. Han höjer däremot en pekpinne till ”proffsen”, till exempel alla som arbetar med radio och tv. Men även här måste finnas plats för kompromisser.

Ett närmevärde är acceptabelt om man inte – liksom radions Cecilia Uddén – är riktigt slängd på arabiska, exempelvis.

Olle Engstrand ger tips på matnyttiga länkar, och råd till alla som vill uttala ord ”med rötter utanför Sverige” så att de passar både talad svenska och ligger nära originalet.

På standardtyska uttalas för övrigt Schweitz ”schvajts”.