Historieskrivning på gående fot

Text:

Det kan hjälpa att gå i historiens fotspår, om man saknar skrift och vill återge händelser i det förflutna.

När kulturvetaren Emilie Wellfelt, Linnéuniversitetet, kom till ön Alor i sydöstra Indonesien, slogs hon av hur enormt intresserade människor var av sin historia. Men ingenstans kunde hon läsa om den, eftersom ursprungsbefolkningen saknar skriftspråk. Nu har hon hittat ett sätt att använda muntliga berättelser som historiska källor.

Vid sina resor till Alor brukade Emilie Wellfelt söka upp någon som kunde återge den lokala historien. Hon fick ofta följa med personen till olika platser som anknöt till särskilda händelser. Hon upptäckte snart hur landskapet kan fungera som ”historiebok”.

– Medan man vandrade från plats till plats, växte berättelserna fram bit för bit, säger Emilie Wellfelt.

Hennes avhandling Historyscapes in Alor lyfter fram berättelser ur Alors historia, baserade på omkring 150 intervjuer, där olika gruppers berättelser knyter an till varandra utifrån ett speciellt mönster.