Svensk jos kan ha framtiden för sig

De engelska lånorden strömmar in i svenskan. Här är fem råd som får dem att smita in lite mer obemärkt än vad juice gjorde på sin tid.

Text: Anders Svensson

Många människor ser rött när de läser jos för juice. Jos står nu som andraform bredvid det rekommenderade juice.” Det berättade Martin Gellerstam, redaktör för den elfte upplagan av Svenska Akademiens ordlista, direkt efter utgivningen 1987.

Svenska Akademien hade redan från 1973 försökt lansera stavningen jos. Genomslaget uteblev. Diskussionen togs också upp i förordet till ordlistans elfte upplaga: ”Formen jos har svårigheter därför att det står juice på förpackningen.”

Tjugofem år senare, i Språktidningen 8/12, konstaterar Sture Allén att förslaget inte har vunnit acceptans bland språkbrukarna. Trots hans nedslående iakttagelse, tycks det nu bli fler som anser sig hälla jos i glaset. På en inbjudan som dyker upp i min mejlkorg utlovas det under ett seminarium ”paus och mingel med frukt och jos”. Den försvenskade stavningen av det engelska lånordet har faktiskt börjat vinna mark – även om juice fortfarande dominerar.

Funderingar om hur engelska lånord ska anpassas till svenska tillhör de vanligaste frågorna som inkommer till Språkrådet. Fortfarande tvekar många till exempel mellan maila och mejla.

I takt med att lånorden strömmar in verkar det också bli fler som spontant hittar en svensk form. Svajpa, ’dra med finger på pekskärm’, är vanligare än svipea. Vejpa, ’röka e-cigarett’, syns också oftare än vapea. En hel del skribenter tycks ha avslöjat mönstret för hur engelska lånord försvenskas och tilllämpar dessa principer självständigt.

Vilka är då dessa tumregler? Här är fem av de mest användbara:

1) När ett engelskt ord har ett vokalljud som motsvarar svenskans ej, som verben face och fail, blir de anpassade stavningarna fejsa och fejla. Skriv hellre om fuskaren som fejkar hellre än fakear och om aktier eller idrottsutövare som trejdas snarare än tradeas.

2) När det engelska uttalet låter som svenskans aj kan det ofta skrivas just så: hype blir hajp, slime blir slajm och high five blir hajfajv. Långt ifrån alla är förtjusta i den här typen av försvenskningar. Avledningar till inlånade ord – som hajpa i stället för hypea, slajmig i stället för slimeig och hajfajva i stället high fivea – brukar dock övertyga de flesta om att de försvenskade stavningarna har en fördel. Men konsekvent är det inte. I ordböckerna finns exempelvis enbart formen timer, ett ord som enligt försvenskningsprincipen borde stavas tajmer.

3) När inlånade verb blir substantiv behöver svenskan i vissa fall ett -n som saknas i engelskan. Timing blir således tajmning. Glöm inte det extra n:et så att rankning, dopning och dumpning bildas på samma sätt som tankning, sopning och pumpning.

4) Den engelska pluralformen -s passar dåligt in i svenskan. Att tala om flera designers går ganska bra, men att tala om de här designersarna känns klumpigt. Det är den bestämda pluralformen som gör s-plural problematisk. Använd därför hellre samma form i plural som i singular när det gäller ord som designer och partner: flera partner, flera designer. Då blir det lättare att använda den bestämda pluralformen: de här designerna och partnerna. I andra fall kan man lättare lägga till en svensk pluraländelse: hipstrar, lobbyer och yuppier.

5) Vissa engelska ord får på svenska sin slutkonsonant fördubblad när den följs av en vokal: workshop blir workshoppar, rap blir rappa, dub blir dubba och tag blir tagga.

Det finns en mängd undantag från dessa tumregler. I synnerhet många äldre engelska lånord har lånats in med befintlig stavning, som sedan länge är etablerad. Att skriva jos går utmärkt, men kanske skaver det lite mer att börja tala om musikgenren blos i stället för blues.

Riktigt krångligt blir det med engelskans live, som i svenskan har lånats in i två betydelser med olika stavning. Live betyder enligt Svenska Akademiens ordlista ’inför publik, direkt, levande’. Lajv betyder däremot ’levande rollspel’. I skrift kan alltså stavningen avgöra vad ordet betyder. I tal blir det enbart sammanhanget som avgör.

Ju mer etablerat grundordets stavning är, desto svårare är det att förändra den. Än så länge finns det inget som tyder på att juice skulle vara på väg bort. Men om ännu fler börjar dricka jos kan den en gång utdömda stavningen ha en framtid.

Anders Svensson är redaktör på Språktidningen.