Öper och farfar gjorde gemensam sak

Vid Solgenåns norra strand, nära Nömme i Vetlanda kommun, står en runsten vid kanten av en mindre byväg. På åns södra sida leder en gammal hålväg fram till en vadplats. En hålväg är en stig, oftast en ridstig, som genom trampnötning bildat en trågformad ränna i marken. Hålvägen är synlig än i dag. På vadets norra sida står runstenen och markerar vadet.

Inskriften finns i en konturföljande runslinga, som böjer av uppåt och inåt vid nederkanten. Slingan är inte något rundjur – det finns inte något huvud, utan bara ett skriftband. Båda ändarna avslutas med en liten rundad klump. På det högra skriftbandet har ristaren gjort en slinga som en liten knut där det svänger upp. Det är den enda ornamentiken på ristningsytan.

Det förefaller vara en ovan ristare som har utformat inskriften, som ställer stora krav på läsaren. Stavningen lämnar en del övrigt att önska, och läsordningen är synnerligen ologisk och rörig. Texten lyder, i översättning och med läsordningen tillrättalagd:

Rolf reste denna sten efter sina söner Sven/Sten och Torsten och efter Såm, goda unga män. Öper efter sin far.

Runföljden som återger det första namnet, rufRa, är allmänt tolkad som Rolf av forskarna. Det så vanligt förekommande släktskapsordet söner inleds med en extra i-runa. Inskriften börjar nere till vänster i det yttre skriftbandet. Vid den nedre högra kröken står namnet Torsten och efter svängen, i det högra inre skriftbandet, följer goda unga män. Efter Torsten ska man dock läsa och efter Såm, som står i den inre vänstra slingan direkt följt av Öper efter sin. Inskriftens sista ord, far, som avslutas med en extra omotiverad a-runa, står i det inre högra bandet som sista ord omedelbart efter män. I namnet Öper har den inledande u-runan ristas två gånger, uubir. I namnet på den förstnämnde sonen saknas å andra sidan en runa, så att vi inte kan veta om det är Sven eller Sten som avses.

Namnet Såm är endast belagt i denna runinskrift. Det är troligen ett binamn. Det finns ett adjektiv, sámr, som är känt från fornisländskan och som betyder ’mörklagd’. Binamnet avspeglade säkert bärarens hårfärg på samma sätt som det betydligt vanligare Svarthövde gjorde.

Det är ovanligt att det som här är en farfar och en sonson som gemensamt låter resa en runsten. Det framgår dock inte av sammanhanget vilken av Rolfs tre söner som var Öpers far. Det är inte osannolikt att en avsikt med minnesmonumentet var att fastslå att Rolf genom så kallat bakarv var arvsberättigad efter de två av sina söner som inte hade någon bröstarvinge, medan arvet efter den tredje skulle tillfalla sonen Öper.

Marit Åhlén är intendent vid Kungliga Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur.