Prima vara för hungrande
Marika Tandefelt (Svenska litteratursällskapet i Finland)
Annonsspråket fungerar som något av ett lackmuspapper för den moderna svenskan. Formuleringar som inte är i takt med tiden riskerar att stöta bort kunder. Samtidigt är det riskabelt att gå i bräschen för språkliga förändringar. Reklamspråket kan därför åtminstone ibland bli en smula konservativt. Det skriver Marika Tandefelt, som studerat språk och stil i annonser från varuhusen NK i Stockholm och Stockmann i Helsingfors.
När duandet i annonserna tar över på niandets bekostnad är det först ungdomar och sportiga män – grupper som uppenbarligen ses som trendsättare – som duas. Kvinnorna följer efter senare. I synnerhet i kosmetikaannonser hänger niandet kvar en längre tid.
Marika Tandefelt berättar om hur verben förlorar sin pluraländelse, om hur 1906 års stavningsreform smyger in i annonstexterna och förvandlar wofflor till våfflor, om hur inte slår ut ej och icke och om adjektivtrender; när såg du senast något marknadsföras som ärtigt, klatschigt eller präktigt? För den kunskapshungrande är detta prima vara.
