Vi behöver mer tyska i skolan

Tyska språkets status genomlider en kris i svensk skola. De senaste tio åren har antalet elever som läser tyska halverats. Men behovet av språket har inte minskat. Tvärtom uppger 44 procent av de medelstora företagen att tyska språket är det absolut viktigaste språket att prioritera. Detta visar en ny undersökning som Demoskop gjort på uppdrag av Lärarnas riksförbund och Svenskt näringsliv.

Sverige är ett exportberoende och språkberoende land. Exporten motsvarar hälften av vår BNP, och den svenska ekonomin är beroende av handel med många länder som inte har engelska som sitt första språk. Sveriges klart viktigaste exportland är Tyskland, vilket vi också kunde läsa i Språktidningen 5/11.

Tvåhundra personalchefer vid små, medelstora och stora svenska företag har intervjuats om språkens betydelse. Granskningen visar att goda kunskaper i engelska är en självklarhet vid rekrytering av personal, men att engelska inte är tillräckligt. När företagen fick välja ett språk som de anser vara viktigast att prioritera i skolan, svarade 33 procent tyska, 16 procent spanska och hela 14 procent kinesiska. Bland medelstora företag generellt säger hela 44 procent att tyska är absolut viktigast.

Men allt färre väljer att läsa tyska i dag. An­delen­ elever som läser tyska i grundskolans årskurs 9 uppgår till 19,1 procent, vilket är en halvering på drygt tio år.

Vi kan också konstatera att den svenska skolan inte har anpassats efter den kommande efterfrågan på kinesisk språkkompetens. Läsåret 2009/2010 fanns 13 elever inskrivna på kursen i kinesiska som modernt språk i årskurs 9 i grundskolan.

Lärarnas riksförbund menar att det är dags att ta språkundervisningen till en ny nivå. Skolundervisningen i språk måste utvecklas så att eleverna kan tillgodogöra sig den kunskap som efterfrågas på arbetsmarknaden. Ett språk måste talas och övas i mindre grupper. Det ska vara roligt att lära sig ett nytt språk, men förutsättningen är att den praktiska kopplingen till hur det ska användas i yrkeslivet görs tydlig.

En särskild satsning måste göras för att stärka tyskans och kinesiskans position i grund- och gymnasieskolan. För tyskans del gäller det att göra språket mer lockande, så att fler väljer det. För kinesiskans del handlar det om att få in den i grund- och gymnasieskolan.

Fler språklärare behöver utbildas. Vi kan inte nog understryka vikten av att ha rätt utbildade lärare för att höja kvaliteten i undervisningen.

Lärarnas riksförbund efterlyser också bättre information inför språkvalet i grund- och gymnasieskolan. I och med introduceringen av meritpoäng är det viktigt att alla elever får tillgång till kvalificerad studie- och yrkesväg­ledning, specifikt inför språk- och gymnasie­valet.

Sverige behöver konstant fylla på med arbetskraft som har goda språkkunskaper. Språk­undervisningen har luckor som behöver täppas till, och den behöver matchas och dimensioneras bättre efter näringslivets behov av arbetskraft.