Det svarta blocket blev känt under Göteborgskravallerna. Det handlade om svartklädda och ofta maskerade aktivister som inte drog sig för att använda sig av våld och skadegörelse. I år har även förekomsten av ett rosa-svart block uppmärksammats i medierna.

I slutet på 1970-talet utvecklade tyska anarkister och autonoma en ny taktik för demonstrationer. De ansåg sig ha blivit orättfärdigt behandlade av polis vid ingripanden mot olika typer av aktioner. Rörelsens svar blev att maskera sig och att klä sig i svart.

De svarta kläderna och maskeringen gjorde det svårt för polisen att identifiera enskilda individer. Huvor, sjalar och solglasögon gav dessutom ett visst skydd mot tårgas. I Tyskland blev Schwarzer Block känt för allmänheten 1981 när ett femtiotal aktivister från Frankfurt åtalades för medlemskap i en terroristgrupp. I åtalet beskrevs gruppen som våldsbejakande och revolutionär.

I Sverige talades det ofta om svarta blocket i samband med rapporteringen om Göteborgskravallerna. Tidigare i år uppmärksammade Expressen rosa-svarta blocket. Färgen svart har länge symboliserat anarkism. Användningen av färgen rosa signalerar att de även identifierar sig som feminister och hbtqia-aktivister.

Rosa-svarta blocket deltar enligt Expressen i regnbågsfestivaler över hela landet. Det är dock aktivisternas uppfattning att alla inte är välkomna i tåget. Företrädare för borgerliga partier och poliser är några av de grupper som inte ses som önskvärda. I reportaget vittnar flera deltagare om hur personer från rosa-svarta blocket med olika hotfulla metoder försöker tvinga bort dem. Enligt Expressen har rosa-svarta blocket ofta kopplingar till vänsterextrema rörelser:

Flera personer som går under det rosa-svarta blocket har kopplingar till grupperingar och nätverk som regeringen klassar som våldsbejakande vänsterextremism.

Sveriges Radio rapporterar om en händelse som inträffade i Jönköping i somras. En motdemonstrant blev då slagen i huvudet av en person som troddes tillhöra rosa-svarta blocket:

Mitt under kärlekens fest med prideparaden i Jönköping blev en man attackerad, när han stod bredvid paraden med en skylt mot homoäktenskap. Det finns uppgifter om att attacken kom från några ur det så kallade rosa-svarta blocket, en våldsbejakande grupp som gick med i tåget.

Rosa-svart block är belagt i svenskan sedan 2014.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Plötsligt ösregnar det rapporter om hotfulla clowner som efter mörkrets inbrott trakasserar vanliga medborgare. På vissa håll är stämningen så uppiskad att det talas om clownpanik.

Det ska ha börjat för två månader sedan i Greenville i South Carolina. Två clowner ska då ha försökt locka in barn i skogen. Det dröjer inte länge innan fenomenet rapporteras från en lång rad andra platser i USA. Snart har clownpaniken kommit även till Sverige.

De senaste veckorna har det enligt Expressen kommit rapporter från bland annat Västerås, Timrå, Falun, Mjölby, Linköping och Mariestad. Gemensamt för rapporterna är att de gäller clowner som har agerat hotfullt och förföljt personer. Författaren Benjamin Radford uppger att social oro och viral spridning på internet möjliggör att rädslan sprider sig:

Copycats, härmapor, tar efter och varje ny skräckclown uppmuntras av de tidigares mediala framgångar. Sådan här clownpanik kommer och går i vågor, säger han. Företeelsen observerades först i USA på 1980-talet, då det mest handlade om fantom-clowner, och har sedan återkommit flera gånger, ofta i tider av spänningar i samhället.

Sveriges Radio berättar att det inte är första gången som clowner sprider skräck:

Det har tidigare förekommit så kallad clownpanik under åren 1981, 1991 och 2014.

Clownpanik är belagt i svenskan sedan 2014.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

I en lång rad tyska städer, i Köpenhamn och i Paris finns butiker där alla varor säljs i lösvikt utan emballage. Nu kommer konceptet med förpackningsfria butiker till Sverige. Först ut blir en butik i Malmö.

En genomsnittlig svensk slänger närmare 500 kilo hushållssopor om året. En stor del av avfallet består av förpackningar. En ny trend är butiker som försöker minska sopberget genom att bara sälja varor utan emballage.

Det handlar alltså om förpackningsfria butiker. Där säljs allt i lösvikt. Kunden tar själv med sig förpackningar till inköpen i butiken. Den som inte har någon förpackning med sig kan köpa bland annat glasburkar, glasflaskor och komposterbara papperspåsar.

I november öppnar den första förpackningsfria butiken i Sverige. Sydsvenskan berättar att den får namnet Gram och att ägarna har hittat lokaler i Malmö saluhall:

Trenden med förpackningsfria lösviktsbutiker har gått över hela Europa. Viljan att minska sitt eget avfall har gjort att det har öppnat renodlade lösviktsbutiker i både Berlin och Paris.

TT berättar att den blivande butikschefen Rowan Drury under en längre tid försökt minska det egna hushållsavfallet:

Rowan Drury, som startar butiken Gram i saluhallen i Malmö i november, har experimenterat i sitt eget hushåll för att få ner avfallsmängden. Hon handlar på torget, köper tvål i block i stället för plastflaska och tillverkar eget schampo. Nu tar hon nästa steg och startar en förpackningsfri butik - inte för att bli rik, utan för att få människor att tänka till.

För två år sedan besökte Sveriges Radio butiken Unverpackt i Kiel:

En matbutik helt utan förpackningar, hur kan det fungera? Jo, genom att man tar med sig sina egna förpackningar och fyller dem med det man vill ha. Det finns redan butiker i flera europeiska länder som gör det här och kunder som inte verkar ha något emot att släpa på glasburkar och plastflaskor. Tysklands första förpackningsfria butik ligger i Kiel.

Förpackningsfri butik är belagt i svenskan sedan 2014. Förpackningsfri livsmedelsbutik är belagt sedan 2013.

Anders

Foto: Istockphoto

1 kommentarer

När nätjättar skräddarsyr vad individen får uppleva på nätet skapas filterbubblor. Algoritmerna är till för att välja ut innehåll som är intressant för en individ. I praktiken innebär det att få åsikter som står i strid med egna uppfattningar får någon chans.

Nätjättarna förmedlar i allt större utsträckning individanpassat innehåll. Sökmotorer minns vilka sökträffar som tidigare varit mest intressanta. Sociala medier lyfter fram inlägg från avsändare som tidigare fått uppmärksamhet. Och så vidare.

För att skräddarsy vad som dyker upp i flödet och i sökträffar används algoritmer. De filtrerar vad som visas. Med hjälp av användarens historik får den möta innehåll som i regel bekräftar den egna världsbilden. Kanske kan filterbubblan därför sägas vara ett slags personlig åsiktskorridor. I Kit skildrar Thomas Arnroth ordets historia:

Begreppet filterbubbla myntades 2011 av Eli Pariser i boken ”The filter bubble: What the internet is hiding from you”. Han visade då exempel på hur folk fick olika resultat på samma googling beroende på sina tidigare sökhistorier. En som sökte på oljebolaget BP fick förslag på sidor med investeringstips, en annan om bolagets oljeutsläpp. I korthet handlar det om att nätets stora aktörer matematiskt försöker räkna ut vilka preferenser vi har för att förse oss med vad vi vill ha.

I Sydsvenskan skriver Jon Weman att filterbubblor kan vara farliga. De äventyrar samhällsgemenskapen:

På nätet omges vi redan i ökande grad av en filterbubbla. Det nät jag ser, som sökresultat och flöden i sociala medier, är inte vad du ser, utan skapas bara för mig av nätföretagens algoritmer och den information de har om mig sedan tidigare. Med förhöjd verklighet är det som om bubblan svävat ut från nätets abstrakta värld och fysiskt lagt sig runt vårt huvud - min värld och din börjar skilja sig allt mer från varandra.

Biblioteksbladet berättar att det inte bara är algoritmer som styr urvalet. Även vänners preferenser har betydelse:

Vilka nyheter vi möts av styrs till viss del av vad våra vänner delar och gillar. En del menar att vi själva väljer vilken filterbubbla vi vill vara del av.

Anders

Foto: Istockphoto

0 comment

Efter grexit kom brexit, svexit, frexit och en lång rad mer eller mindre fyndiga ord för EU-länders eventuella utträde ur unionen. Nu har ordbildningsmönstret spridit sig till kändisvärlden. Nyligen stod det klart att braxit blir verklighet.

Brangelina har länge fungerat som inofficiellt namn på skådespelarparet Brad Pitt och Angelina Jolie. I förra veckan satte hon punkt för det tvååriga äktenskapet. Angelina Jolie begärde då skilsmässa från Brad Pitt och ensam vårdnad om barnen.

Brad Pitt försvann – eller är åtminstone på väg att försvinna – ut ur bilden. Denna exit gjorde att det i engelskspråkiga medier snart talades om braxit. Ordet lånades snabbt in i svenskan. Det dök bland annat upp i en krönika av Fredrik Strage i Dagens Nyheter:

Skilsmässor har i många år varit en del av den underhållning som drömfabriken erbjuder oss. Och den som nu sörjer Braxit kan finna tröst i Zsa Zsa Gabors otaliga visdomsord.

I Svenska Dagbladet tog Hugo Rehnberg upp skilsmässan och funderade om det stora intresset för kändisars privatliv:

Jag ska villigt erkänna att jag ägnat flera minuters tankeverksamhet åt Braxit. Det är ju deprimerande. Båda får krypa till sängs med en av universums mest attraktiva människor. De slipper vardagsdilemman som vem som ska vabba, köpa blöjor, tömma diskmaskinen eller hämta på dagis. Ändå gick det åt helvete. Vad säger det om ”vanliga” äktenskaps överlevnadsmöjligheter?

Nyheten engagerade även Fredrik Virtanen. I Aftonbladet valde han sida i konflikten:

Ja ni fattar. Jag är, tydligen, team Brad. Jag är helt orimligt engagerad i braxit. Egentligen har jag inget emot Jolie - jag vet väl ingenting om henne - och hennes filmer är väl inte särskilt dåliga heller egentligen.

Anders

Foto: Georges Biard/Wikimedia Commons

0 kommentarer

Att ta plats är något som kan göras på många olika sätt i svenskan. Till exempel kan det ske bokstavligen när någon sätter sig i en soffa eller går på ett tåg, men det går också att ta plats i överförd betydelse. Det kan då handla om en människa med stor personlighet som kräver mycket uppmärksamhet.

Nu håller en ny betydelse av ta plats att etablera sig i svenskan. Allt oftare används ta plats i samma betydelse som ’äga rum, ske’. Det handlar om en direktöversättning av engelskans take place. Så här skriver Aftonbladet om gruppen Kents sista turné:

Den 23 september drar Kents avskedsturné igång. Turnén har sedan länge varit slutsåld men på fredag släpps ytterligare biljetter till de två första spelningarna. De tar plats på Saab Arena i Linköping den 23 och 24 september.

Fenomenet är inte helt nytt. Katarina von Numers skrev om det i Språkbruk redan 2001:

Också högstatusspråket engelska kommer allt starkare in i bilden. Eleverna hör och ser engelska hela tiden i datorspel, filmer, sånger, tv-program osv. och det syns i deras texter. De skriver om händelser som tar plats (take place) och talar om att fråga frågor (to ask questions).

Nytt är att ta plats syns allt oftare och i mer formella sammanhang än i elevers uppsatser. Än så länge är förekomsten i tidningstexter sporadisk, men på nätet finns gott om exempel:

Huvudfestivalerna tar plats under 4 dagar, 24 timmar om dygnet och DreamHacks evenemang är alltid alkohol- och drogfria och öppna för alla åldrar.

…L’Oreal är nämligen en utav Elle galans huvudsponsorer och från och med nu kommer ni att kunna följa mig under förberedelserna inför galan som tar plats den 15:e Januari.

Alla workshops tar plats på: Klotet Wallingatan 19, Stockholm.

Smiska fisk tar plats på tisdag den 23e september på skolgården. Be there or be fish!

Anders

Foto: Istockphoto

1 kommentarer

Från höstlov till läslov. När regeringen vill förbättra elevernas läsförståelse är ett namnbyte en del av strategin. Nu ska lovet handla om nytta snarare än nöje.

Förbättrad läsförståelse är enligt Gustav Fridolin en av hans viktigaste uppgifter som utbildningsminister. Regeringen vill vända trenden med sjunkande resultat i den internationella Pisa-undersökningen. Där har svenska elever tappat mark de senaste åren.

Ett led i regeringens strategi är ett namnbyte. Det som tidigare kallades höstlov blir nu läslov. Syftet är att betona att elever inte bör se den lediga veckan som en total paus från skolan. I stället bör de ägna sig åt att läsa.

Aftonbladet rapporterar att förändringen gör att fler barn omfattas av regeringens åtgärder:

Tanken är att införandet av ett läslov ska leda till att Läslyftet breddas så att det i större utsträckning även gäller för förskolan.

Ulrika Kärnborg skriver i Dagens Arena att regeringens satsning är dömd att misslyckas:

Det pratas mycket om digitalt utanförskap. Vad som mer sällan diskuteras är hur kunskapsklyftorna i samhället ökar som en följd av att många av oss blir sämre på att ta till oss komplicerade texter. Sverige behöver därför inget jippoartat läslov. Vi behöver en bibliotekspolitik värd namnet.

Läslov är belagt i svenskan sedan 2005. Ordet ökade snabbt i användning efter att statsminister Stefan Löfven använt det i sitt sommartal i Vasaparken i Stockholm i slutet av augusti.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Egenanställningsföretag gör så att personer kan fakturera uppdragsgivare utan att behöva starta eget. Egenanställningsföretaget hanterar bland annat sociala avgifter och skatter. I gengäld får företaget provision på arvodet.

Att sköta redovisning, fakturering och ekonomi tilltalar långt ifrån alla egenföretagare. Det är många som ogärna vill dra på sig stora kostnader innan det har visat sig om affärsidén fungerar. Ett sätt att undkomma detta kan vara att anlita ett egenanställningsföretag.

Egenanställningsföretag gör det möjligt för individer att arbeta som frilansare utan att ha eget företag. I stället är det egenanställningsföretaget som formellt ansvarar för avtal med uppdragsgivare, fakturerar kunder, hanterar försäkringar och betalar skatter och sociala avgifter. För detta får egenanställningsföretaget en provision som i regel ligger på 5 till 10 procent.

Det första belägget för egenanställningsföretag är från 2005. Ordet har blivit allt vanligare i takt med att fenomenet blivit vanligare.

I Dagens Arena skriver Lisa Gemmel att egenanställningsföretag är ett fenomen liknande delningsekonomi. Hon anser att det riskerar att leda till osäkra anställningsförhållanden och låga pensioner:

De tre största aktörerna heter Frilans Finans, Cool Company och Firmify. Från de två senare företagen får du inte ut någon lön om kunden inte betalar fakturan – trots att du anses vara anställd av egenanställningsföretaget. Likadant är det med semesterersättning. Det förväntas att du som jobbar själv räknar med semestersättning och pensionsavsättningar i den lön du får i handen, det är inget som företaget står för. Det tvistas även om huruvida egenanställning är a-kassegrundande eller inte. Det som talar till egenanställningsföretagens fördel är att de står för försäkringar, sjuklön och arbetsgivaransvar.

Enköpings-Posten berättar att antalet egenanställda ökade kraftigt under 2015:

Som egenanställd ansluter man sig till ett egenanställningsföretag. Det företaget fakturerar i sin tur uppdragsgivaren, och fungerar som arbetsgivare under uppdraget.

Anders

Foto: Istockphoto

1 kommentarer

Folkomröstningen om Storbritanniens EU-medlemskap har fört upp frågan på dagordningen även i Sverige. Ett eventuellt svenskt utträde ur unionen kallas svexit.

Först kom grexit, debatten om Greklands framtid som medlem av både EU och EMU. Trots en lång rad av besparingsprogram och politisk turbulens pekar i dag det mesta på att Grekland blir kvar i unionen. Hur det blir med Storbritannien avgörs på torsdag. Då hålls en folkomröstning om landets EU-medlemskap. Just nu är läget jämnt mellan de två sidorna, brexit och bremain.

Svenskan har lånat in både grexit och brexit från engelskan. Engelskans Grexit är bildat till Greek och exit medan Brexit är bildat till British och exit. Svenskans svexit är på samma sätt bildat till svensk och exit.

Nyhetsbyrån TT rapporterar att Sverige är det land där ett brittiskt utträde ur unionen skapar mest oro. Samma oro har fungerat som bränsle till en ny debatt om Sveriges EU-medlemskap:

Jan-Erik Gustafsson, ordförande i Nej till EU-rörelsen, har stärkts i sin tro på svexit. Kampanjmöten för ett brittiskt EU-utträde inför folkomröstningen den 23 juni har inspirerat. Nästa steg är att få till en svensk folkomröstning.

I Dagens Nyheter skriver Johan Schück om tänkbara konsekvenser för Sverige av ett brittiskt uttåg ur unionen:

Brexit betyder inte Svexit. Ett brittiskt EU-utträde påverkar Sverige, dock knappast så mycket att svenskarna följer efter. Men den svenska positionen blir mer komplicerad än hittills.

I Sydsvenskan ger Heidi Avellan sin syn på bakgrunden till torsdagens folkomröstning. Vissa lägger skulden för situationen på premiärminister David Cameron, som enligt somliga oförsiktigt försökt använda sig av folkomröstningen som ett verktyg för att tysta kritiker:

Också Sveriges nya EU-minister Ann Linde (S) är dyster. Hon anklagar Cameron för att ha agerat oansvarigt. Liksom många andra är hon orolig för att det brittiska utträde som nu tycks rycka närmare får också andra länder att vilja ompröva sitt medlemskap eller kräva att få omförhandla sina avtal med EU. Svexit? Lita på att den debatten tar fart också i Sverige. Ja eller nej, all over again. Bara för att Cameron hade det lite tufft på hemmaplan. Tack för det.

Svexit är belagt i svenskan sedan 2015. Vilken framtid som ordet får kan alltså åtminstone till viss del avgöras på torsdag.

Anders

Foto: Istockphoto

1 kommentarer

Den som har följt herrarnas fotbolls-EM sedan fredagens avspark har kanske hört en eller flera kommentatorer uppmana ett lag att ställa frågor till motståndaren. Det är på planen som frågorna ska ställas. Och om motståndarförsvaret inte kan besvara dem väntar en målchans.

Ask questions är ett uttryck som funnits i det engelska fotbollsspråket i flera år. Ett lag som förra säsongen behövde ställa fler frågor var Arsenal. Det ansåg åtminstone Daily Mails krönikör Martin Keown efter att laget misslyckats att få hål på Chelseas försvar:

Arsenal needed to ask different questions of the Chelsea defence...

Den svenska motsvarigheten ställa frågor är belagd åtminstone sedan 2011. Betydelsen är ’utmana, sätta på prov’. I praktiken innebär det att testa olika anfallsmetoder, som olika typer av uppspel, löpningar med mera. Frågorna som ställs syftar till att försvaret ska tvingas att lämna en rad svar i form av olika beslut.

Än så länge hörs ställa frågor främst när fotboll diskuteras eller kommenteras. Det förekommer också på nätet. Så här skriver en Manchester United-anhängare på Svenska Fans:

Vi måste slå ut deras mittfält med raka pass där vi hittar dessa spelare bakom motståndar mittfältarna, för att skapa yta och ställa frågor till försvaret.

Twitter diskuterades ställa frågor redan förra året. Den som startade diskussionen var Patrick Ekwall, sportjournalist på TV 4:

Nymodighetuttryck i fotbollen som att "ställa fråga till motståndaren"...när blev "utmana" omodernt?

För många som följer fotboll är uttrycket säkerligen bekant. Men en EM-turnering med svenskt deltagande lockar betydligt fler än de redan hängivna. Därför ökar också sannolikheten för att ett uttryck som ställa frågor får spridning som kan sträcka sig ända in i allmänspråket.

Anders

Illustration: Istockphoto

1 kommentarer

Sidor

Prenumerera på RSS - Veckans nyord