Den som har följt herrarnas fotbolls-EM sedan fredagens avspark har kanske hört en eller flera kommentatorer uppmana ett lag att ställa frågor till motståndaren. Det är på planen som frågorna ska ställas. Och om motståndarförsvaret inte kan besvara dem väntar en målchans.

Ask questions är ett uttryck som funnits i det engelska fotbollsspråket i flera år. Ett lag som förra säsongen behövde ställa fler frågor var Arsenal. Det ansåg åtminstone Daily Mails krönikör Martin Keown efter att laget misslyckats att få hål på Chelseas försvar:

Arsenal needed to ask different questions of the Chelsea defence...

Den svenska motsvarigheten ställa frågor är belagd åtminstone sedan 2011. Betydelsen är ’utmana, sätta på prov’. I praktiken innebär det att testa olika anfallsmetoder, som olika typer av uppspel, löpningar med mera. Frågorna som ställs syftar till att försvaret ska tvingas att lämna en rad svar i form av olika beslut.

Än så länge hörs ställa frågor främst när fotboll diskuteras eller kommenteras. Det förekommer också på nätet. Så här skriver en Manchester United-anhängare på Svenska Fans:

Vi måste slå ut deras mittfält med raka pass där vi hittar dessa spelare bakom motståndar mittfältarna, för att skapa yta och ställa frågor till försvaret.

Twitter diskuterades ställa frågor redan förra året. Den som startade diskussionen var Patrick Ekwall, sportjournalist på TV 4:

Nymodighetuttryck i fotbollen som att "ställa fråga till motståndaren"...när blev "utmana" omodernt?

För många som följer fotboll är uttrycket säkerligen bekant. Men en EM-turnering med svenskt deltagande lockar betydligt fler än de redan hängivna. Därför ökar också sannolikheten för att ett uttryck som ställa frågor får spridning som kan sträcka sig ända in i allmänspråket.

Anders

Illustration: Istockphoto

1 kommentarer

Ett sätt att avsluta ett förhållande är att försvinna likt ett spöke. Utan att förklara sig och utan att svara på några kontaktförsök. På engelska används verbet ghost för detta fenomen. Nu har ordet lånats in i svenskan.

Modern teknik har skapat ett närmast oändligt antal sätt att dumpa en partner utan att behöva göra det öga mot öga. Mejl, sms och en relationsstatusändring på Facebook är bara några alternativ. Men vissa föredrar att avsluta förhållandet genom att inte ge ifrån sig några livstecken. Förhoppningen är att partnern ska förstå vinken efter en rad obesvarade telefonsamtal, mejl och sms.

På svenska är detta synonymt med att ghosta. Tänkbara försvenskningar av det engelska lånordet är kanske spöka eller spökdumpa, men de har hittills inte fått någon spridning.

Fenomenet har uppmärksammats i Sverige sedan det blivit känt att flera amerikanska storstjärnor ghostat sig ur förhållanden. Elle skriver dock att det inte är en metod som är att rekommendera:

Det är inte bättre att fly än att fäkta lite – och det är verkligen inte schysstare. Även om det känns bra för stunden att ghosta en dejt man inte vill fortsätta träffa så känns det inte så funktionellt i längden – och inte särskilt respektfullt mot den man dejtar.

Svensk Damtidning rapporterar att förhållandet mellan skådespelarna Charlize Theron och Sean Penn inte gick till som det tidigare beskrivits i medierna. Hon ska nämligen inte ha ghostat honom:

Skådespelerskan Charlize Theron, 40, talar ut om separationen från Sean Penn, 55. Den gick nämligen inte till som media rapporterat, säger hon bestämt. Det sägs att hon ”ghostade” honom vilket betyder att man oförklarligt slutar svara på samtal eller sms och drar sig undan. – Vi var ett par och sedan fungerade det inte längre. Vi bestämde båda att gå skilda vägar, säger hon till Wall Street Journal Magazine.

Anders

0 kommentarer

Stenkastning och vandalisering är något som blåljuspersonal allt oftare möter vid utryckningar till vissa bostadsområden. Nu diskuteras skärpta straff för brottet våld mot tjänsteman.

Blåljuspersonal – anställda inom till exempel polis, sjukvård och brandkår – har det talats om i svenskan sedan 2003. I år har användningen av ordet ökat kraftigt. Uppgången beror på flera uppmärksammade attacker mot blåljuspersonal och den efterföljande debatten om hur angreppen ska undvikas och bestraffas.

Gotlands Allehanda berättar om ett förslag från Moderaterna som går ut på att straffen ska bli strängare. Brottsrubriceringen är våld mot tjänsteman, men i stället för tjänstemän talas det i regel om personal i debatten:

Bland annat ska straffen för våld mot tjänsteman skärpas och ge minst sex månaders fängelse, samtidigt ska även personalen inom räddningstjänsten och hälso- och sjukvården omfattas av bestämmelserna. Unga mellan 15 och 17 år som döms till ungdomstjänst efter att ha angripit exempelvis blåljuspersonal ska kunna få avtjäna straffet hos räddningstjänsten eller Polisen för att öka förståelsen för verksamheterna. Förslagen är i huvudsak bra. Respekten för blåljuspersonalen måste återupprättas.

Även Centern har lanserat ett liknande förslag. Partiet vill införa en ny brottsrubricering: våld mot alarmeringstjänstpersonal. Så här skriver TT om förslaget:

Centerpartiet vill se en ny brottsrubricering för hot och våld mot blåljuspersonal. Partiet föreslår också att det ska bli ett särskilt brott att förhindra utryckning, rapporterar SR Ekot.

Blåljus dyker även upp i en rad nya sammansättningar, som till exempel blåljusattack och blåljusverksamhet.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Både inom politiken och näringslivet talas det allt mer om cirkulär ekonomi. Det handlar om ett förhållningssätt inspirerat av naturens kretslopp. När systemet är fulländat skapas inget avfall utan alla restprodukter kan på något sätt återvinnas.

Få länder i världen har ett lika stort ekologiskt fotavtryck som Sverige. Om alla andra hade ett lika stort fotavtryck skulle det enligt Världsnaturfonden behövas 3,7 jordklot för att resurserna skulle räcka till.

Cirkulär ekonomi är belagt i svenskan sedan 2009. Sedan dess har användningen ökat stadigt. I Skånskan skriver Yngve Sunesson att det blivit något av ett modeord:

Både EU och re­ger­ing­en vill ar­be­ta för ”cir­ku­lär eko­no­mi”. En­ligt både EU och re­ger­ing­en in­ne­bär be­grep­pet att åter­an­vän­da och laga och att be­trak­ta av­fall som en re­surs. Kon­kret hand­lar det om pro­duk­ter som är håll­ba­ra och åter­vin­nings­ba­ra och där icke för­ny­ba­ra ma­te­ri­al så små­ning­om er­sätts med för­ny­ba­ra. EU-kom­mis­sio­nen har ta­git fram för­slag som syf­tar till att ska­pa nya af­färs­möj­lig­he­ter och nya jobb sam­ti­digt som ne­ga­tiv på­ver­kan på kli­mat, mil­jö och häl­sa mins­kar.

Betydligt äldre i svenskan är ordet kretsloppssamhälle. Regeringskansliet har åtminstone tidigare satt likheten mellan det och cirkulär ekonomi:

Meddelande om en cirkulär ekonomi (kretsloppssamhälle)

I Svenska Dagbladet skriver företrädare för bilhandeln om hur ett förslag från regeringen riskerar att minska intresset för fordon som drivs med biogas. De hävdar att det vore en utveckling i fel riktning:

Detta borde vara helt oacceptabelt för en regering med gröna ambitioner. Biogas är ju ett av marknadens klimatsmartaste drivmedel som dessutom utvinns ur avfall och restprodukter – det perfekta exemplet på en cirkulär ekonomi. Dessutom minskar biogasen de hälsofarliga utsläppen vilket dieseln – oavsett om den är fossil eller förnybar – bidrar till.

Det talas om cirkulär ekonomi i en rad andra språk. På danska heter det till exempel cirkulær økonomi, på norska sirkulær økonomi, på engelska circular economy, på spanska economía circular och på italienska economia circolare.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Både grexit och brexit letade sig snabbt in i Svenska Akademiens ordlista. Grekland har än så länge varken lämnat EU eller EMU, och frågan om Storbritanniens EU-medlemskap avgörs i en folkomröstning den 23 juni. Valet står mellan brexit och bremain.

Brexit är en sammandragning av British exit. Bremain är i stället bildat till verbet remain (’förbli’). Även detta ord har nu lånats in i svenskan från engelskan. Så här skildrar tidskriften Fokus stämningarna inför EU-omröstningen:

Strax under de vildaste utspelen har folkomröstningen väckt liv i en engagerad och ibland rätt avancerad politisk diskussion. Britter ur alla samhällsklasser talar om vilka de är och vilka de vill vara. Lokaler som bokats för debatter får bokas om till större lokaler. När Brexit och Bremain möts i teatern Palladium i London, som rymmer över 2 200 personer, är det fullsatt. Och det är i första hand Brexitförespråkarna som står för de argument som går utöver det rent ekonomiska. På Bremainsidan räknar man sig fram till sina argument.

I Nya Wermlands-Tidningen skriver Blanche Jarn om tänkbara konsekvenser av ett brittiskt utträde ur EU:

Unionen skulle förlora en av sina största medlemmar, som dessutom är den tyngsta motvikten mot de federalistiska krafterna i EU. Ökad federalism skulle kunna inspirera fler länder att följa i Storbritanniens fotspår. Alltså sätter många sitt hopp till en ”Bremain” – Storbritannien väljer att stanna, EU:s negativa spiral bryts och kaos avvärjs.

I februari rapporterade TT om opinionsläget inför folkomröstningen:

45 procent av britterna vill se en ”brexit”, en ökning med tre procentenheter jämfört med en tidigare undersökning som gjordes innan uppgörelsen var känd. Stödet för att stanna i unionen (”bremain”) har minskat med två procentenheter till 36 procent.

Vilket som blir valet av brexit och bremain återstår alltså att se. Samma sak gäller bremains eventuella intåg i Svenska Akademiens ordlista.

Anders

Illustration: Istockphoto

0 kommentarer

Gated communities är inte ovanliga i länder som USA, Brasilien och Sydafrika. De senaste åren har debatten om bostadsområden med passagekontroller kommit även till Sverige. Allt oftare används på svenska grindsamhällen för att beskriva företeelsen.

Många som bosätter sig i grindsamhällen oroar sig över brott. I grindsamhällen är syftet att avskräcka brottslingar. Det görs med hjälp av bland annat murar, staket, grindar och övervakning. Skyddsåtgärderna ska alltså minska risken för exempelvis bostadsinbrott genom övervakningsmetoder som ökar sannolikheten för att förövaren ska åka tast.

På engelska talas det om gated communities, vilket också är vanligt förekommande på svenska. Men allt oftare talas det i stället på svenska om grindsamhällen.

Alla är dock inte positiva till ordet. I en uppsats i kulturgeografi motiverar författaren varför den anser att gated communities fungerar bättre i svenskan:

Trots att det finns ett antal svenska översättningar som till exempel grindsamhällen kommer den engelskspråkiga termen att användas här. Detta eftersom de svenska översättningarna kan tyckas missa betydelsenyansen i community som rymmer betydelsen av både samhälle och gemenskap.

Grindsamhälle är belagt i svenskan sedan 1999. Fram till de senaste åren förekommer det bara sporadiskt. Synonymen grindstad fanns med i Språkrådets nyordslista för 2009, men grindsamhälle är i dag vanligare. Så här skriver Christina Mångård i Sydöstran om fenomenet:

De finns redan på flera håll i landet, men nu planeras och byggs det fler. Inhägnade grindsamhällen. Det är bostadsområden med lyxlägenheter eller villor som har ett stängsel eller murar runt husen. Och med en övervakad järngrind som är låst för att hålla folk som inte bor där ute. Bostäderna är skyddade av patrullerande vakter och skyltar som upplyser om att det är privat område. De finns i världen, är vanliga i Sydafrika, USA och Spanien. Tanken är att man ska kunna bo och leva trygg i sitt hus och veta att ingen obehörig kommer innanför murarna. Som ett reservat för förmögna.

GT berättar om ett byggprojekt i Onsala som omges av stängsel och en fjärrstyrd grind som enbart kan öppnas av de boende:

Även om renodlade ”grindsamhällen” är en ny företeelse i Sverige så har utvecklingen i många stadskärnor en längre tid gått åt det hållet. Allt fler gårdar i Göteborg stängs av med låsta grindar. Flanören på gatan kan inte längre gena över en gård för att ta sig ut på andra sidan, utan nyinsatta stålgrindar med kodlås håller ovälkomna besökare borta från den ”egna” gården.

Anders

Foto: Istockphoto

3 kommentarer

Det som är överväldigande är ’väldigt, imponerande’. Borde i så fall inte motsatsen vara underväldigande? På nätet finns det flera som efterlyser just detta ord – och andra som använder det. Det går dock att ifrågasätta om ordbildningen är lyckad.

Verbet överväldiga är belagt i svenskan sedan 1547. Ursprunget går tillbaka till lågtyskans overweldigen. Väldig (’mycket stor’) är i sin tur bildat till substantivet välde (’stark centralmakt; styre; imperium’).

Underväldigad används ibland som motsats till överväldigad. Ett ord med denna betydelse har efterlysts i forumet Familjeliv:

Jag saknar ordet ”underväldigad” i svenska språket när man vill beteckna något man är, milt uttryckt, måttligt imponerad över.

Det har också efterlysts i Arbetarbladet:

Ett av de ord som svenska språket är i behov av är ”underväldigad”, motsatsen till överväldigad. Underväldigad sammanfattar vad jag kände för Paris som stad när jag besökte.

Och ordet förekommer som sagt då och då i mindre formell svenska. Så här rapporterar Svenska Fans om ett möte mellan Malmö FF och Real Madrid i fotbollens Champions league:

Visst kan man ana att spanjorerna har några växlar till att peta in men jag är underväldigad hittills. Lite skarpare kontringar och vind i seglen så fan....visst kan det gå att utjämna.

I Svenska Dagbladet dyker ordet upp i en artikel om modeveckan i Paris:

Det är också därför det är intressant att medan pressen verkade något underväldigad av Slimanes Saint Laurent-kollektion var inköparna från de viktigaste lyxvaruhusen i världen lyriska. Det ställer en viktig fråga: Hur viktig är egentligen den fria modepressen i dag?

Ordbildningen underväldigad går att ifrågasätta. Den kan tyckas motsägelsefull lite på samma sätt som jätteliten även om ordbildningsmönstret inte är detsamma. Nu är nog detta ett övergående bekymmer. Ordbildningen till trots tycks de flesta omedelbart förstå betydelsen av underväldigad – nämligen ’besviken efter att ha haft stora förväntningar på något’.

Anders

Foto: Istockphoto

2 kommentarer

På nätet kämpar medier för att kunna ta betalt av läsarna. Olika typer av betalväggar och abonnemang har funnits länge. En metod som spås bli allt vanligare är mikrobetalningen.

Utvecklingen på den svenska mediemarknaden kan ibland framstå som lätt motsägelsefull. Många mediehus har alltjämt sina största intäkter från tryckta tidningar. Men både upplagorna och annonsintäkterna dalar. Dagen då det inte längre är lönsamt att ge ut den tryckta tidningen närmar sig för vissa – och då är frågan vad som återstår. På nätet växer visserligen både antalet läsare och annonsintäkterna, men de mediehus som faktiskt tjänar pengar på nätet är inte många. Intäkterna från nätet ökar helt enkelt inte lika snabbt som intäkterna från tryckta tidningar minskar. Reaktionen på denna utveckling har inte sällan varit att på olika sätt minska kostnaderna för den tryckta tidningen och att i stället satsa på nätet. Inom branschen går detta stålbad ofta under namnet den digitala omställningen.

En betalningsmetod som det talas allt mer om är mikrobetalningen. Här köper inte användaren ett abonnemang eller ett visst antal artiklar. I stället kan den betala för artiklar styckvis.

Journalisten berättar om hur norska Fædrelandsvennen var först i landet med mikrobetalningar. Fler norska tidningar väntas följa efter:

Även Stavanger Aftenblad, som även den ägs av Schibsted, har planer på att införa mikrobetalning. Schibsted testar en variant av mikrobetalning som ska bli klar denna vecka, enligt Roger Lian som är chef för Digitala intäkter och innovation på Schibsted. Hur mycket artiklarna kommer att kosta är ännu inte klart.

En mikrobetalning behöver inte gälla just journalistik. Även appar och andra digitala tjänster som kostar några kronor köps ofta genom mikrobetalning. Syftet med de små beloppen är att skapa förutsättningar för många spontanköp. Metoden skulle inte fungera med fakturor eftersom hanteringskostnaderna skulle bli högre än intäkterna för varje köp.

I Breakit säger Alexander Bard att mikrobetalningar snart kommer att slå igenom på bred front:

Den stora revolutionen som står runt hörnet är mikrobetalningar. Det blir lättare och lättare att överföra små summor, som känns mindre i plånboken.

Det finns inget vedertaget tak för mikrobetalningar. Hos Paypal går gränsen vid 4 dollar.

På engelska talas det om micropayment.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Att tala om flyktingstopp låter kanske för radikalt – i synnerhet för partier som åtminstone i teorin inte vill tumma på asylrätten och inte vill stänga gränserna. I stället talar framför allt moderata politiker betydligt hellre om flyktingpaus.

Hur många flyktingar som kan få en fristad i Sverige råder det delade meningar om. Under senhösten började bostäderna sina till personer som sökt sig till Sverige på flykt undan krig, förtryck och fattigdom. Genom att införa en rad olika åtgärder som gjorde det svårare att ta sig in i landet minskade också antalet asylsökande.

Flyktingpaus blev ordet som en lång rad politiker började använda. Till skillnad från flyktingstopp signalerar det att mottagandet inom en viss tid åter ska börja fungera på samma sätt som före pausen. Visserligen kan bägge orden enligt Svenska Akademiens ordlista definieras som ’uppehåll’, men det är uppenbart att stopp ofta uppfattas som mer definitivt. Det talas till exempel oftare om ett tillfälligt stopp än om en tillfällig paus.

Moderater är också de politiker som oftast talar om flyktingpaus. Ordet förekommer just nu flitigt i samhällsdebatten, men när politiker med annan partitillhörighet talar om flyktingpaus refererar de ofta till utspel från Moderaterna.

Moderaternas partisekreterare Tomas Tobé säger i Gefle Dagblad att ”Sverige behöver en flyktingpaus”. Han säger också att partiet ”tror på ett tillfälligt stopp”. Moderater är också de politiker som oftast talar om flyktingpaus.

Roger Hedlund, bostadspolitisk talesperson för Sverigedemokraterna, säger till SVT att ett avbrott i flyktingmottagandet är nödvändigt:

Det behövs en flyktingpaus för att vi ska kunna återhämta oss på bostadsmarknaden. Vi kan inte producera bostäder hur snabbt som helst och befolkningsökningen har absolut en stor påverkan.

Flyktingpaus är belagt i svenskan sedan 2014. Ordet förekom sporadiskt i svensk press i ett års tid. I november förra året började användningen öka i snabb takt.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Det har bara gått tre år sedan selfien gjorde sitt intåg i svenskan. 2013 fanns selfie också med i Språktidningens och Språkrådets nyordslista. Förra året togs ordet med i Svenska Akademiens ordlista.

Inget tyder på att användningen skulle minska. I stället har selfien blivit ett fenomen som bland annat gett upphov till selfiepinnar, selfiestationer och groupier. Särskilda varianter är prästien (en selfie med en präst) och hissfien (en selfie tagen i en hiss). I Aftonbladet talas det i dag skämtsamt om en sälfie, en bild där en polis poserar bredvid en vilsen säl.

Nästa fenomen som kan få stor spridning är selfiebetalningen. Tekniken används vid köp via mobiltelefonen. För att transaktionen ska genomföras måste användaren ta en selfie. Denna bild matchas sedan genom ett ansiktsigenkänningsprogram mot den bild som finns lagrad i tjänsteleverantörens system. Om selfierna överensstämmer godkänns köpet utan att användaren behöver kunna någon kod.

Ett projekt leds av Mastercard. Tidningen Mobil skriver att företaget ”tänkt till lite med sin selfiebetalning”. Tidningen Chic rapporterar om samma projekt:

För att minska risken för bedrägerier menar Mastercard att man även försöker få in röstigenkänning och ögonskanning i selfiebetalningen, som hittills har testats i USA och Nederländerna. Till sommaren ska Mastercard testa konceptet i 14 ytterligare länder, enligt Financial Times.

Handelstrender rapporterar att selfiebetalning är en av de mest omtalade trenderna inom handeln:

Experimenten med så kallad selfiebetalning är hetare än mycket annat just nu. Via visuell identifikation, det vill säga en kamerafunktion, känner system av att personen verkligen är den man utger sig för att vara – och på så sätt kan transaktionen godkännas.

På engelska talas det om selfie pay.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Sidor

Prenumerera på RSS - Veckans nyord