En pedagogista är något av en pedagog åt andra pedagoger. Såväl arbetsmetoderna som benämningen är inlånade från Italien. Flera svenska kommuner har redan anställt pedagogistor.

I Språktidningen 6/2010 skriver Olle Josephson om yrkesbeteckningar på glid. En av dem är lärare, som på senare år har fått allt tuffare konkurrens av pedagog. Men även pedagoger kan vara i behov av pedagoger, och det är då pedagogistan träder in.

Inspirationen kommer från de kommunala förskolorna i italienska Reggio Emilia. Den pedagogiska filosofin växte fram som en reaktion mot fascismen. I stället betonades vikten av lyssnande, reflektion samt hänsyn till olikheter. En ledstjärna är att vuxna inte ska styra hur barn uttrycker sig.

Metoderna från Reggio Emilia har tillämpats i Sverige sedan 1980-talet. Och nu har även ett yrke hämtat från den italienska förskolan kommit till Sverige och svenskan, pedagogistan.

I Piteå-Tidningen förklaras pedagogistans roll inom förskolan så här:

 

"I dag ligger det pedagogiska huvudansvaret på rektorn som även har ansvar för en rad andra områden vilket kan göra att pedagogiken lätt hamnar i skymundan och det är just här som pedagogistan har sin roll; att hjälpa både rektorer och pedagoger att hålla den pedagogiska reflektionen och utvecklingen vid liv."

Även i Botkyrka finns pedagogistor. En av dem är Martin Gråfors, som på kommunens hemsida beskriver sina arbetsuppgifter:

 

"Som pedagogista är jag pedagogisk utvecklare och min viktigaste uppgift att sätta verksamheten i reflektion! Det är viktigt att vi reflekterar över vad vi håller på med – vad får barnen möta – vad är barn nyfikna på."

Det går förstås att undra vad det egentligen är för skillnad på en pedagog och en pedagogista. Den pedagogik som utövas i Reggio Emilia har dock fått stort inflytande, och egna benämningar kan bidra till att stärka bilden av metoderna som unika.

Anders

1 kommentarer

Lusten att visa att något har sitt ursprung på samma plats som det serveras låg bakom veckans nyord, härlagat – tillsammans med härproducerat, härodlat, härbakat och härskalat. Men om något varken är härproducerat eller närproducerat kan det också sägas vara därproducerat. Så resonerade åtminstone Angela Rindehag Hafström när hon lanserade sin därproducerade glass. För Qoola Qvinnor berättar hon om tanken bakom benämningen:

 

"Jag kom på ordet 'Därproducerat' när jag funderade hur jag kunde kvalitetssäkra min glass utan att kalla den närproducerad. Jag tillverkar min glass i Småland och planerar att sälja den i en radie av 50 mil, då är inte glassen närproducerad överallt."

Därproducerat innebär att samtliga ingrediensers ursprung anges så att kunden kan se var de är producerade.

Även i tidningen ATL beskrivs därproducerat som något som inte är närproducerat.

Anders

0 kommentarer

I en klassisk busringning från radioprogrammet Hassan ringer Kristian Luuk en korvkioskägare och undrar om potatismoset är hemlagat. Mannen svarar ja och Kristian Luuk undrar följaktligen om mannen bor i korvkiosken eller transporterar potatismoset från hemmet till kiosken. Korvkioskägaren konstaterar resignerat att med Kristian Luuks definition av hemlagat är moset snarare kiosklagat.

Om det är Kristian Luuks argumentation i denna busringning som har fått krogägare att tveka om att skylta med mat som hemlagad låter jag vara osagt, men restauranger talar allt oftare om härlagade rätter. Ordet har dock använts en tid. I en krogrecension publicerad år 1996 i Expressen får restaurangen Akkurat kritik för sin härlagade glass:

 

"Som avslutning jordgubbar med 'härlagad' vaniljglass, 36. Härtappad, borde det stå i stället, i frysen...för några veckor sedan. Glassen är knappt ätbar och jordgubbarna på tok för kalla. Underkänt!"

Kerstin Zackrisson-Samsson, tidigare kostchef på Danderyds sjukhus, motiverar i ett nummer av Arla Köket varför sjukhusmaten presenterades som härlagad:

 

"Maten lagas ju här och inte hemma."

Men härlagat är också ett ord som används flitigt i debatten om den mat som serveras på just sjukhus, skolor, äldreboenden, dagis med mera. Miljöpartiet i Malmö skriver i ett pressmeddelande att fler kommunala institutioner bör få egna kök för att kunna erbjuda härlagad mat, något som sägs vara bra både för miljön och matgästerna.

Härlagat har också fått många liknande efterföljare. På matställen, som Kronodalsgården i Vellinge, talas det om härbakat bröd, Svenska Dagbladet skriver att "varje kock med självaktning bör ha en egen trädgård" för att kunna erbjuda härodlade grönsaker, Sveriges Radio rapporterar att närproducerad gårdsmjölk marknadsförs som härproducerad och på nätforumet Flashback vill en medlem att fler ska erbjuda härskalade räkor.

Anders

0 kommentarer

Om Sven Otto Littorin hade suttit kvar i regeringen hade han sannolikt omtalat även 2011 som ett skitår. Den ekonomiska krisen sprider sig över Europa och förhoppningarna om ett ekonomiskt uppsving har på många håll förvandlats till dystra framtidsutsikter med fortsatt hög arbetslöshet, låg tillväxt och oro på finansmarknaderna.

Stockholmsbörsen har under hösten svajat rejält. Många kritiker har hävdat att robothandel varit en av anledningarna till de kraftiga svängningarna och ökat osäkerheten.

Robothandel introducerades på Stockholmsbörsen i februari 2010 och utgör i dag omkring en fjärdedel av handeln. De automatiserade affärerna gör att bolag med hjälp av förprogrammerade datorer blixtsnabbt kan köpa och sälja aktier. Vinsten på kursförändringar kan vara så blygsam som något öre per aktie, men med stora volymer kan summorna bli enorma.

Regeringen har uttryckt tveksamheter över handeln, och dess konsekvenser granskas just nu både av Finansinspektionen och EU. Flera fondbolag har dessutom hävdat att robothandel möjliggör marknadsmissbruk. Genom att lägga order på köp som sedan inte genomförs kan priset på en aktie påverkas uppåt eller nedåt.

Det finns flera synonymer till robothandel. I en artikel i Svenska Dagbladet nämner Patricia Hedelius även datorhandel, högfrekvent handel och algoritmhandel. Det första pressbelägget på robothandel återfinns i en TT-artikel publicerad i augusti i år. År 2009 skrev Dagens Nyheter om diskussionen om högfrekvenshandel i USA.

Anders

0 kommentarer

Få trodde att Håkan Juholt skulle överleva som partiledare för Socialdemokraterna. När uppgifterna om en mängd tveksamma ersättningar blev kända tvingades han inte bara att be om ursäkt. Hela ordförandeskapet ifrågasattes och trots fredagens besked om att Håkan Juholt fortsätter som partiledare undrar många hur han ska kunna reparera förtroendeskadan.

Håkan Juholt visade sig med andra ord inte vara någon teflonpolitiker, en folkvald som lyckas skaka av sig skandaler utan att förlora väljarnas stöd. Begreppet, som stadigt ökar i användning, tycks vara på väg att etablera sig som en benämning på politiska överlevare.

Teflonpolitikern gjorde sitt intåg i pressen år 1999 i en Expressenartikel. Den som förärades epitetet var kristdemokraten Anders Wijkman, som enligt tidningen "säger det som låter snällast".

Göran Rosenberg skriver i Månadsjournalen 2001 att teflonpolitiker "är vad alla partier i dag behöver." Som exempel på politiska ledare som "inte efter första bästa mediestorm förvandlas till ett sänke för sitt parti" nämner han kristdemokraten Alf Svensson och tidigare vänsterpartisten Gudrun Schyman.

Men att vara en teflonpolitiker är inte alltid positivt. Socialdemokraten Pär Nuder avfärdades tidigare i år som partiledarämne av Heidi Avellan i Sydsvenskan med motiveringen att han var en "okarismatisk teflonpolitiker" med "mer hjärna än hjärta". Valet blev i stället alltså Håkan Juholt, som hittills inte skaffat sig det teflontäcke som hindrar besvärande uppgifter från att fastna.

Ett statsråd som ofta förknippas med begreppet teflonpolitiker är utrikesminister Carl Bildt. Förra året konfronterades han med benämningen av Expressens Cecilia Hagen. Bakgrunden var att statsvetaren Tommy Möller använt begreppet i en bokserie om Sveriges regeringschefer. Carl Bildt svarade att hans långa erfarenhet gjorde att väljarna vägde samman ny och gammal kunskap om honom, som exempelvis i samband med turerna kring hans engagemang i Lundin oil:

 

"Har man varit med tillräckligt länge etablerar man en position och då är den, på gott och ont, stabiliserad ute hos människor så det spelar inte så stor roll vad som inträffar i övrigt. ... Folk i allmänhet har en etablerad bild av mig och kommer det någon tillfällig fnurra, positiv eller negativ, så bedömer man den mot bakgrund av en informationsmängd som är så stor att den enstaka saken inte spelar så stor roll."

I Dagens Nyheter spekulerar ledarskribenten Erik Helmerson om Carl Bildt snarare är en kevlarminister. Utrikesministerns förmåga att rida ut politiska stormar tycks nämligen fungera på samma sätt som materialet i en skottsäker väst.

Anders

Foto: Pawel Flato

0 kommentarer

Språkrådets nyordslista är alltid en pålitlig kioskvältare. Varje år skapar urvalet uppmärksamhet och diskussion. På Språktidningen har vi en grupp av flitiga språkspanare som tipsar om nyord. Precis som Språkrådets lista är ett urval av alla de ord som samlats in publiceras bara en bråkdel av de rapporterade nyorden i tidningen.

Nyord fungerar ofta som historieskrivning i kondenserad form. På 1930-talet fick vi naziledare och tomatketchup, 1940-talet begåvade oss med nylonstrumpa och socialbidrag och på 1950-talet kom fiskpinne och jeans. Och 2000-talet var årtiondet för sopspanare och polyamori.

Varje måndag kommer vi att bjuda på några rykande färska nyord här på bloggen. Tipsa gärna om dina favoriter och språkspaningar!

Något facit till vilka ord som har framtiden för sig finns inte. Ibland kan urvalet av de nyord som presenteras av Språkrådet eller i Språktidningen få kritik – även om sådan uppmärksamhet kan ge en skjuts för en språklig nykomling är det ändå användarna som bestämmer.

I varje ny upplaga av Svenska Akademiens ordlista försvinner omkring 5 000 ord för att ingen längre bryr sig tillräckligt mycket om dem. Och samma sak gäller omvänt – facerape gör förmodligen varken de Facebook-användare som fått sitt konto kapat eller språkvården glada (även om uppstickarstavningen fejsrejp kanske sticker något mindre i ögonen), men det är ändå ett begrepp som blivit alltmer etablerat.

I den bemärkelsen är språket ytterst demokratiskt. SAOL är liksom nyordslistorna deskriptiva, vilket innebär att de beskriver vilka ord som används och inte vilka som borde användas. Om facerape används tillräckligt flitigt går det inte att blunda.

Men det går naturligtvis att spekulera i att det kan ta längre tid för ett ord som milf, en initialförkortning för mother I'd like to fuck som enligt Wikipedia myntades inom porrindustrin, att få samma erkännande. Milf har i det tysta gjort en kometkarriär i pressen; år 2003 användes ordet för första gången i Expressen och tycks i dag vara så etablerat att Josefine Sundström i en krönika i Aftonbladet kan be tidningen Slitz att göra henne "till milf", utan att förklara begreppet.

Även inom språket finns det dock de användare som har mer makt än andra. En minister som talar om skitår eller anställningsbarhet kan räkna med både språkligt och politiskt genomslag. När Anders Bagge, som ingår i tv-programmet Idols jury, i Svenska Dagbladet berättar att han vill bomullera in besk kritik mot deltagarnas prestationer (vilket möjligen även skulle skapa ett behov av att bomullera in öronen), har han en helt annan möjlighet till snabbt genomslag än den kaninägare som i ett blogginlägg berättar om hur favoritkaninen brukade flopsa på mattan, ett verb bildat till det ljud, flops, som hördes när kaninen sträckte ut tassarna.

Såväl bomullera som flopsa har, i just de här bemärkelserna, i dagsläget en sökträff på Google var. Framtiden får utvisa om något av dem får fäste i språket på allvar. Men kom ihåg att det är vi själva som bestämmer.

Anders

0 kommentarer

Sidor

Prenumerera på RSS - Veckans nyord