Dagstidningsläsarna tycks vara ett utdöende släkte samtidigt som få mediehus har lyckats hitta nya intäkter som kompenserar för bortfallet av prenumeranter och annonsörer. På vissa redaktioner osthyvlas det, på andra går ledningen fram med slaktarkniven. Fler ska göra mer samtidigt som det inte ska kompromissas med kvaliteten. Det är den ekvation som många svenska tidningar i dag söker en lösning på.

Tillsammans med nätets och de sociala mediernas genomslagskraft har detta enligt somliga fört oss in i tyckonomins era, ett medieklimat där lättköpta poänger och överilade åsikter går före analys, källkritik och fakta. Isobel Hadley-Kamptz skriver i ETC med anledning av en uppmärksammad sexbrottsdom att "vi är fjättrade i tyckonomin":

"Jag raljerar lite nu. Självklart har de inte läst domen. Varför skulle de det, deras texter är inte tänkta att vara faktabaserade, den begränsade tiden medger inte sådana frivoliteter som att läsa på. I den utsträckning det är beställda, betalda texter är redaktörerna ändå inte intresserade av något mer genomtänkt än ett enkelt tyck-till som man kan sätta en kul, klickvänlig rubrik på.

Det gäller verkligen inte bara dessa artiklar, även om skillnaden mellan påläst och inte påläst kanske blev tydligare när det fanns något så handgripligt som en skriven dom i botten.

Nej, detta är det samhälle vi lever i, tyckonomin."

Det första belägget är från mars 2011 och är signerat Marcus Jerräng på Twitter, där han skriver att Dagens Nyheter omfamnar tyckonomin som en del av "newsmillsamhället". Elin Grelsson Almestad definierar i Göteborgs-Posten tyckonomi som "ett åsiktsjournalistiskt orienterat medielandskap".

Tyckonomi är ett ord som främst används på nätet för att beskriva dagens medieklimat, ofta i tryckta medier. Men det har också letat sig in i pressen vid några tillfällen.

Anders

0 kommentarer

Sommaren 2009 tipsade Göteborgs-Posten unga läsare om vattenpoker som ett sätt att fördriva tiden under trista sommardagar. Spelet kan fungera som vanlig poker, men där förloraren tvingas att dricka ett glas vatten.

Spelets regler säger att det är förbjudet att gå på toaletten medan leken pågår. Däremot varierar reglerna för hur många glas vatten förloraren ska dricka. Antingen dricker den så många glas som valören på de aktuella spelkorten anger, eller så dricker den ett glas vatten vid varje förlorad omgång.

I somras visade det sig att vattenpoker kan vara en lek med dödlig utgång. En finsk flicka deltog i spelet under ett skolläger på Åland. Efter att ha druckit sex liter vatten på två timmar dog hon av vattenförgiftning.

Flickan, som gick i sjätte klass, fördes till Akademiska sjukhuset i Uppsala för vård, men hennes liv gick inte att rädda. Läkaren Tomas Skommevik berättar i Sydsvenskan att vattenförgiftningen gör att hjärnan svullnar:

"Eftersom skallen är hård har hjärnan ingenstans att expandera."

Dödsfallet uppmärksammades både i finska och svenska medier och ledde till omfattande diskussioner på nätet. Svenska läkare gick ut med en varning mot vattenpoker.

Tomas Skommevik säger i Sveriges Radio att dödsorsaken är mycket ovanlig. Personer som drabbas av hjärnsvullnad på grund av stort vätskeintag brukar främst ha konsumerat alkohol.

Anders

0 kommentarer

Debatten om överdrivet stönande på tennisbanan tog fart när Monica Seles var en av sportens dominanter. Under 1992 års Wimbledon-turnering uppmättes hennes stönande till 93,2 decibel. Dagens världsetta Maria Sjarapova (ovan) stönar ännu högre. Vissa motståndare anser att det högljudda stönandet är störande. Därför kan nu grymtometrar införas för att få tyst på sportens värsta stönare.

Diskussionen om att mäta stönandet med grymtometer (efter engelskans gruntometer) tog ny fart i förra veckan. Sabine Lisicki besegrade visserligen Bojana Jovanovski, men hon klagade på motståndarens stönande hos domaren. Efter matchen kommenterade Sabine Lisicki Bojana Jovanovskis läten i The Guardian:

"Det var störande. Du brukar höra ljudet av bollen, men jag kunde inte riktigt höra det på grund av hennes grymtande."

Nu vill såväl Women's tennis association som International tennis federation och arrangörerna av sportens största turneringar få bukt med stönandet. Regelverket ger i dag visserligen domaren rätt att straffa den som distraherar motståndaren genom högljudda grymtningar, men denna möjlighet används sällan. För att få tyst på storstönare finns det spelare som i stället stönar tillbaka för att störa sådana motståndare.

Tanken med en grymtometer är att den ska kunna användas för att minska ljudnivån på tennisbanan. Spelare kan då varnas eller straffas om stönandet överstiger en viss decibelnivå.

Maria Sjarapova har möjligen stönrekordet. Under Wimbledon 2005 uppmättes hennes läten enligt BBC till 101,2 decibel. Även manliga spelare som Andre Agassi och Jimmy Connors har genom historien också utpekats som högljudda stönare.

Planerna på att införa en grymtometer har uppmärksammats i bland annat Expressen och Dagens Nyheter. Stefan Hultquist diskuterar i PRV-bloggen några av svårigheterna med att skapa en träffsäker grymtometer.

Anders

1 kommentarer

Astronauten är rymdfararen som ger sig av på en resa för att försöka förklara några av universums gåtor. Gastronauten är smakmatadoren som ger sig ut på en kulinarisk upptäcktsfärd där målet är att äta så underligt som möjligt.

Att matvanor skiljer sig över världen bidrar till att skapa tabun. För vissa är hund otänkbart på tallriken, andra ratar kor eller grisar. Vissa delar av djur står inte heller alltid högt i kurs. Ögon och penisar är delikatesser på vissa håll, äckligt på andra.

En gastronaut är en person som utmanar dessa tabun. Målet är att det som ligger på tallriken ska vara så udda som möjligt. Svenska Dagbladet berättar om den amerikanska gastronautrörelsen som nu sneglar mot Europa. Kanske är det dags att smaka bäversvans, larver, lejontacos och maneter även på denna sida Atlanten?

Det hela började som en middagsklubb i New York för sex år sedan. Första gången satt sex personer runt bordet. I dag är medlemmarna över tusen och rörelsen sprider sig över landet.

Curtiss Calleo, en av grundarna, anser att det mesta som serveras faktiskt smakar åtminstone hyfsat. Det är de psykologiska spärrarna som får middagsgästerna att tveka inför att sätta tänderna i befruktade ankägg och kokta lammögon.

Ordet gastronaut är en sammansättning av gastronomi och astronaut. Gastronomi är ett grekiskt lånord med den ursprungliga betydelsen 'maglära', men som i dag blivit synonymt med 'läran om finare matlagning'. Astronaut är den amerikanska benämningen på 'rymdfarare'. Ordet är bildat av grekiskans a´stron 'stjärna' och nau´tēs 'sjöman'.

En kinesisk rymdfarare kallas för övrigt taikonaut och en rysk sådan kosmonaut.

Anders

0 kommentarer

Blingon är en hybrid mellan blåbär och lingon. Men bäret är inte alldeles färskt. På Ramsvikslandet i Bohuslän hittades de första blingonen för fjorton år sedan. I Tyskland upptäcktes bären, som på tyska kallas Bastard-Heidelbeere, redan på 1800-talet. Enstaka blingon har också hittats i andra nord- och centraleuropeiska länder.

Blingonen uppmärksammades nyligen av Sveriges Radio. Botanikern Evastina Blomgren berättar att de lila bären inte är särskilt goda. Växten har samma ljusgröna färg som blåbärsblad, men bladen har samma läderartade karaktär som lingon.

Marie Widen, föreståndare för Botaniska trädgården i Lund, förklarar hur hybriden mellan blåbär och lingon har uppstått:

"Om de står på samma plats och blommar samtidigt, och dessutom kanske kan pollineras av samma insekt, kan det bli så att det pollenkorn från den ena arten kan hamna på märkesytan på den andra artens blommor och någon gång kan det bli ett frö som sedan kan gro om det hamnar på lämplig plats. Då har man fått en hybrid mellan blåbär och lingon som i folkmun kommit att kallas 'blingon'."

Evastina Blomgren tycker att blågon vore ett mer passande namn än blingon. Då skulle bägge bären bidra lika mycket till benämningen.

Bohuslänningen berättar att blingon påträffades på Ramsvikslandet, ett naturreservat beläget sydväst om Hunnebostrand, för första gången 1998 av Birgitta Alfredsson och Aimon Niklasson. I Bohusläns flora, som utgavs förra året, beskrivs bäret och fyndplatsen så här:

"Beståndet, som sprider sig vegetativt, upptar en yta av cirka 40 kvadratmeter. Med tanke på att det sedan upptäckten inte blivit märkbart större borde det vara ganska gammalt. Blomningen är tämligen rik, och blommorna sitter kvar till långt in på eftersommaren, men fruktsättningen är mycket dålig."

I Tyskland gjordes enligt Wikipedia det första fyndet av blingon år 1834. Botanikern Johann Friedrich Ruthe hittade då blingon, Bastard-Heidelbeere ('bastardblåbär'), på Jungfernheide i Berlin.

Anders

0 kommentarer

Ketchupeffekt beskriver när något efter en viss tids väntan eller ansträngning sker plötsligt. De flesta har nog någon gång blivit spelade ett spratt av en ketchupflaska. Först kommer ingenting, sedan ingenting, och när det väl kommer översvämmas tallriken av tomatsås.

I svenskan finns ketchupeffekt belagt sedan 1974. Ordet används i många olika sammanhang. Det kan exempelvis beskriva stjärnanfallaren som bryter en längre tid av måltorka genom att svara för flera fullträffar i en och samma match, eller ett plötsligt och oväntat genombrott i tidigare segdragna och resultatlösa förhandlingar.

Ketchup tog vägen via engelskan när det lånades in i svenskan år 1931. Ursprunget är dock kinesiska ke-tsiap eller malajiska kĕchap. När britter först kom i kontakt med ketchup under 1700-talet var det som en kryddad fisksås. Tomatvarianten uppstod först under 1700-talets slut.

Det märke som främst associeras till ketchupeffekt är förmodligen Heinz. Företaget lanserade sin ketchup år 1876. Den såldes länge enbart i glasflaska, vilket gjorde att det ibland kunde vara svårt att få ut önskad mängd ur förpackningen.

Ketchupbarn beskriver hur något sker plötsligt efter en längre tids väntan. Sofia Engvall skriver på Twitter om barnets utveckling att hon "har ett ketchupbarn. Först händer ingenting, sen händer allt på samma gång."

alltforforaldrar.se berättar användaren Jema om en förlossning:

"Sitter med värkar som kommer och går, helt plötsligt jätteintensiva och regelbundna och sen helt dött.... Förlossningen tyckte att det lät som ett typiskt 3:dje barn, ett ketchupbarn. Först kommer ingenting, ingenting och mer ingenting fast man är helt säker och sen ploppar det bara ut."

Men ketchupbarn kan också vara ett barn som helt enkelt är väldigt förtjust i ketchup. Användaren Mandolito skriver så här om sin son på familjeliv.se:

"Nu har jag kommit på lösningen till Levis matproblem, eller ja för att få honom att äta dessa naturliga saker som tex fisk. Det är bara att dränka maten i ketchup! Min son är ett ketchupbarn vars ögon skiner upp när ketchupflaskan tas ut från kylen."

Anders

3 kommentarer

Kanske är ett tecken på framgångsrik språkvård att användarna tillämpar råden även på andra ord än de som har diskuterats av exempelvis Språkrådet. Tendensen är att fler och fler skriver fejsrejp enligt samma mönster som rejv och dejt.

Ett annat ord som ofta genomgår samma anpassning är verbet trejda inlånat från engelskans trade. Det förekommer i svenskan i flera olika betydelser. Även substantivet trejd ökar i användning.

Inom sportvärlden används ordet främst för att beskriva bytesaffärer i den nordamerikanska hockeyligan NHL. Under vissa delar av säsongen kan klubbarna trejda spelare, alltså byta spelare mellan sig.

Aftonbladet berättar om hur Michael Cammalleri blev trejdad under en match och därför inte fick spela sista perioden. Hockeysverige.se skriver om hur Tomas Kaberle blev trejdad till en ny klubb efter tolv år i Toronto Maple Leafs. Svenska Fans rapporterar om en multi-trejd mellan Colorado Avalanche och San José Sharks där flera spelare fick byta lag.

Trejda används även sporadiskt i pressen i den allmänna betydelsen 'byta'. Verbet används även för att beskriva handel med råvaror, valutor, värdepapper med mera. "Det index som är mest intressant att trejda just nu är Dow Jones", skriver borstjanaren.se.

Anders

0 kommentarer

Turbulensen kring Lundin Petroleum kulminerade vid bolagets årsstämma. Flera tunga ägare krävde en oberoende utredning av bolagets agerande i samband med oljeborrningar i Sudan och Etiopien. Förslaget nådde inte majoritet. Åklagare utreder dock om de mänskliga rättigheterna åsidosattes när Lundin Petroleum etablerade sig i regionen. Vittnesuppgifter gör gällande att lokalbefolkning tvingades från sina hem samt att tusentals dödades för att möjliggöra oljeborrningen.

Lundin Petroleum avvisar alla sådana anklagelser. I samband med årsstämman uppmanade bolagets vd, Ashley Heppenstall, de aktieägare som stod bakom uppropet om en oberoende utredning att i stället sälja sina aktier i Lundin Petroleum.

Det är inte otänkbart att vissa ägare väljer att följa det rådet. Carina Lundberg Markow, ägaransvarig på Folksam, säger i Aftonbladet att bolaget överväger att avinvestera:

"När man kan knyta ett företag till konkreta brott mot mänskliga rättigheter, då förekommer det att vi avinvesterar, men än så länge finns det inga sådana bevis."

Carina Lundberg Markow har kanske varit den främsta förespråkaren för en oberoende utredning. Det är också hon som i intervjuer använder ordet avinvestera, som en motsats till investera.

Även om hon bidragit till att ge ordet spridning under året förekommer avinvestera också i andra sammanhang. I Nerikes Allehanda talas det år 2000 om Örebro kyrkliga samfällighet som har valt att köpa ut två anställda. Beslutet motiveras så här:

"Man investerar mycket i människor. Ibland får man lov att avinvestera också, när vederbörande inte passar."

Anders

 

0 kommentarer

Grekland befinner sig i en djup ekonomisk och politisk kris. Ännu ett nyval är nu utlyst till den 17 juni för att då försöka skapa underlag för en regering som kan föra landet ur de ekonomiska svårigheterna. Frågan är hur den vägen kommer att se ut – och om den innebär en grexit, en grekisk exit från eurozonen.

Grexit är ett engelskt lånord bildat till Greek exit. Upphovsmannen är enligt The Guardian Citigroups chefsekonom Willem Buiter. Banken gjorde tidigare i år bedömningen att sannolikheten för att Grekland ska lämna eurosamarbetet ökat dramatiskt. Så länge Grekland inte följer de riktlinjer som dragits upp av EU och Internationella valutafonden tros fordringsägarna vara måttligt intresserade av ytterligare eftergifter.

Ordet grexit lånades snabbt in i svenskan. Den 7 februari i år, samma dag som Willem Buiter flaggar för en större sannolikhet för ett grekiskt utträde, används ordet grexit i två artiklar från nyhetsbyrån TT. I en av dem anges Citigroups Willem Buiter som ordets upphovsman:

"Om det blir 'Grexit', som bankens ekonomer kallar Greklands utträde ur valutaunionen i sin analys, räknar de med att den återinförda inhemska valutan drakman kan rasa med upp till 70 procent mot euron."

I takt med att osäkerheten om den grekiska ekonomin ökar gör användningen av grexit detsamma. Ordet förekommer dock främst i affärspressen, och kan i dagsläget inte sägas tillhöra allmänspråket. I de kretsar där det finns ett stort intresse för Greklands ekonomiska och politiska utveckling förefaller däremot grexit vara etablerat.

Anders

0 kommentarer

I tv-programmet Schulman show konfronterades Gina Dirawi nyligen med videobloggar som hon spelade in för några år sedan. Hon skämdes, rodnade och tyckte att de gamla filmsnuttarna var så pinsamma att hon skulle våldtäktstvätta sig efter programmet.

Att våldtäkt alltjämt förknippas med skam återspeglas genom ord som våldtäktstvätta och våldtäktsduscha. Det senare är vanligare och har förekommit längre, det förra är nyare och alltjämt ganska sällsynt. Bägge verben knyter dock an till den skam som många våldtäktsoffer vittnar om. Ett led i att frigöra sig från dessa känslor kan vara att duscha och tvätta sig.

I vardagsspråket är våldtäktstvätta och våldtäktsduscha synonymt med att skrubba sig grundligt för att på så sätt radera minnet av något obehagligt. En Twitteranvändare skriver att hen ”måste våldtäktstvätta både ögon och öron pga den jävla loopande reklamen”, en annan önskar i ett inlägg att ”någon borde jobba med ’våldtäktstvätt’. Bort med skammen, tillbaka med oskulden!”

Våldtäktsduscha har några få gånger letat sig in i mediespråket. I Aftonbladet skriver Zandra Lundberg i juli 2011 om återväxten på den svenska humorscenen:

”Jag har sett Özz Nujen två gånger. Som det blir efter väldigt traumatiska upplevelser minns jag knappt något i efterhand. Förutom det starka behovet att våldtäktsduscha när han var klar med publiken.”

Efter BWO:s misslyckande i Melodifestivalen år 2009 säger Alexander Bard i Aftonbladet att gruppen gjort sitt sista framträdande i tävlingen:

”Nu ska jag tillbaka till hotellet och våldtäktsduscha och aldrig ställa upp i ett barnprogram igen.”

I ett blogginlägg beskriver även Alexander Erwik våldtäktsduschen som ett sätt att skölja sig ren från skam:

”En våldtäktsdusch senare känns det lite bättre. Ni måste förstå att det är oerhört förnedrande att vi förlorade mot stureplansgruppen med 5-0.”

Att våldtäktsduscha ger många träffar på nätet men få i presstexter kan tyda på att ordet ses som laddat. På samma sätt som facerape diskuterades livligt går det också att se våldtäktstvätta och våldtäktsduscha som ord som trivialiserar våldtäkt.

Anders

0 kommentarer

Sidor

Prenumerera på RSS - Veckans nyord