Skip stop-tåg är på väg att bli en valfråga. I delar av Stockholmsområdet är resenärer missnöjda med de pendeltåg som hoppar över vissa stationer.

När pendeltågstrafiken i Stockholms län nyligen förändrades infördes skip stop-tåg. För att korta restiderna stannar dessa tåg inte på alla stationer. En förhoppning är att pendeltågen på så sätt ska bli ett attraktivare alternativ för personer som reser längre sträckor.

Men alla är inte nöjda. Resenärer från de stationer som hoppas över har klagat. Och det är synpunkter som politiker har snappat upp. Kristdemokraterna tänker enligt ett pressmeddelande gå till val för att avskaffa stora delar av skip stop-trafiken.

Oppositionslandstingsrådet Erika Ullberg (S) uppger i Nynäshamns-Posten att förändringarna inte genomförts på ett bra sätt. Hon vänder sig mot att vissa stationer har fått sämre turtäthet. Så här skildrar tidningen bakgrunden till missnöjet:

När planerna på att införa skip stop-trafik först presenterades för cirka ett år sedan byggde de på att SL skulle kunna köra 24 tåg per timme genom Citybanan i Stockholm, i stället för dagens 16. Med så många tåg skulle man både kunna införa skip stop-tåg för att förkorta restiden från bland annat Nynäshamn och samtidigt förbättra turtätheten på fler stationer närmare Stockholm.

Kritiken har också fått trafiklandstingsrådet Kristoffer Tamsons (M) att ändra planerna. Stockholm Direkt rapporterar att planer på ytterligare skip stop-tåg nu lagts på is:

Skip stop, alltså att pendeltågen hoppar över vissa stationer för att spara tid åt resenärer, har fått massiv kritik av resenärer. Flera kommunpolitiker i de kommuner som berörs av den förändrade tågtrafiken har också kritiserat lösningen. Inte minst i Huddinge och Botkyrka. Här planerades skip stop-tågen att susa förbi Stuvsta och Tullinge i augusti i år. Men nu backar alltså trafiklandstingsrådet Kristoffer Tamsons (M). Som det ser ut nu blir det inga skip stop-tåg på Södertäljegrenen som planerat.

Snabbtåg och snabbpendeltåg används ibland i samma betydelse som skip stop-tåg. I Svenska Akademiens ordbok definieras snabbtåg som ’persontåg som stannar vid mycket få stationer’. Nationalencyklopedin skriver att snabbtåg är ’resandetåg som i reguljär trafik kör med en hastighet av 200 km/h eller mer’.

Skip stop-tåg är belagt i svenskan sedan 2010. Användningen har ökat kraftigt under de senaste månaderna.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

En ramekin kan både användas för servering och uppläggning. Denna portionsform dyker allt oftare upp i matlagningsprogram.

Ramekin är belagt i svenskan sedan 2004. Då var det Göteborgs-Posten som gav ett brunchrecept på soliga ägg:

Förvärm ugnen till 200 grader. Rör ihop persilja, skinka och brie i en liten ugnsfast portionsform (ramekin).

Ordet har lånats in i svenskan från engelskan. Där kan det stavas såväl ramekin som ramequin. Till engelskan kom ordet från franskan (ramequin), där det i sin tur ska ha lånats in från flamländskans rammeken.

En ramekin är en liten serveringsform. Innehållet är avsett för en person. Ibland används kokottform i samma betydelse.

Traditionellt används en ramekin för att tillaga en portion av en maträtt – ofta i ugn. Så här beskrivs den typen av användning i ett recept från I form:

Dragon är drottningen av alla örtkryddor i Frankrike. Dragon trivs mycket bra ihop med ägg och testa gärna t ex oeuf en cocotte, där du vispar ett ägg med lite vispgrädde (1 msk) och gräddar i en ramekin smord med smör. Här är dragon ett måste – precis som i bearnaisesås!

Men en ramekin kan också användas vid själva uppläggningen av en maträtt. För att det som serveras ska få en aptitlig form kan det placeras i en ramekin. Den vänds därefter så att innehållet hamnar på tallriken i samma form som det fick av ramekinen. Här hamnar alltså inte ramekinen på tallriken. Elle berättar om hur den kan användas på detta sätt:

Rosta brödet på båda sidorna i ugnen. Forma tartar-bitar av köttet direkt på tallrikarna med hjälp av en ramekin eller liten pajform. Strö över parmesan och gratinera snabbt runtom med en gasolbrännare.

I restaurangbranschen har ramekin använts länge. Men det är först på senare år som ordet har börjat bli en del av allmänspråket. I Expressen beskrivs hur en ramekin kan användas:

Ramekin kallas den här lilla formen på köksfranska, förr kallades den kokott eller suffléskål. Perfekt för till exempel crème brûlée eller sufflé, eller till en liten rabarberpaj.

Anders

Foto: Istockphoto

1 kommentarer

Pyramidmattor kan inte bara rädda liv. De är dessutom samhällsekonomiskt lönsamma eftersom de minskar förseningarna i tågtrafiken. I en utredning föreslår därför Trafikverket att pyramidmattor ska användas på fler ställen där personer genar över spåren.

Personer som genar över järnvägsspår är ett stort problem. Olycksrisken gör att tågtrafiken måste stå still tills personerna har lämnat spårområdet. Enligt Trafikverket kostar de förseningar som uppstår omkring 80 miljoner kronor om året.

Ett sätt att minska problemet är pyramidformade gummimattor, så kallade pyramidmattor. Mattorna gör det betydligt svårare att gå över spåren. De har testats på flera ställen i landet där det ofta är personer som tar vägen över spåren. Efter att pyramidmattorna kommit på plats minskade spårspringet med 38 procent.

Sveriges Radio beskriver hur mattorna fungerar:

I försöket lades pyramidmattor ut på sex platser i landet. Mattorna liknar en äggkartong, de är gjorda av återvunna bildäck och täckta av omkring 1,5 decimeter höga pyramider, och är alltså svåra att gå på.

Pyramidmattor har i andra länder visat sig vara mycket effektiva. Kalmar Läns Tidning rapporterar om ett svenskt försök:

Trafikverket har monterat pyramidformade gummimattor vid korsningen mellan järnvägsspåren och Tullbrogatan vid Slottsallén i Kalmar. Pyramidmattorna ska förhindra att personer genar från korsningen i riktning mot stationen. Att vistas i spårområdet är livsfarligt och dessutom förbjudet, och orsakar årligen många timmars förseningar i tågtrafiken. Försök med liknande gummimattor i andra europeiska länder har minskat genandet med upp till 98 procent.

Pyramidmatta är belagt i svenskan sedan 2016.

Anders

Foto: Torbjörn Bergkvist/Trafikverket

0 kommentarer

Temsning kan ge viktig information i brottsutredningar. Den berättar mot vilken mast en mobiltelefon är uppkopplad mot vid en viss tidpunkt.

Information från mobiltelefoner har ofta avgörande betydelse i utredningar av brott. Även när telefonen inte används kopplar den – om den inte är avstängd – upp sig mot master. Den kan alltså ge information om var en person befinner sig och hur personen rör sig.

Metoden kallas temsning. Den har använts bland annat i rättegången mot den så kallade Arbogakvinnan. I tingsrätten dömdes hon till livstids fängelse för mord, mordförsök och anstiftan till mord. Fallet prövas nu i hovrätten.

Så här rapporterar Sveriges Radio om ny bevisning från åklagarsidan:

Den 42-åriga kvinnan har tydligt uppgett att hon var i inne i sommarstugan då hon skickade meddelanden med sin mobil under mordkvällen. Men en ny temsning indikerar, enligt åklagare Jessica Wenna, att kvinnan inte kan ha varit i huset då hon skickade sina sms, utan att hon i själva verket var i vattnet vid sommarstugan.

Även Expressen berättar om samma undersökning:

I augusti utfördes en ny så kallad temsning av sommarstugefastigheten och den närliggande miljön. Metoden innebär att man går igenom bit för bit av platsen för att avgöra vilken mobilmast en telefon kopplar upp sig till utifrån vilken position man befinner sig på.

Enligt Computer Sweden kan temsning vara bildat till test mobile systems, en teknik just för positionsbestämning.

Anders

Illustration: Istockphoto

0 kommentarer

Den som har grit är utrustad med en stark drivkraft. Grit beskrivs som en egenskap som har stor betydelse för att lyckas med en uppgift.

Inom psykologin har det den senaste tiden talats mycket om grit. Den som gjort grit till ett modeord är forskaren Angela Duckworth. Hon har genom studier kunnat visa att faktorer som talang och gener inte räcker för att förklara varför vissa personer når framgång. I stället har Angela Duckworth identifierat grit som en avgörande egenskap. Det handlar om att vara utrustad med drivkraft och ihärdighet för att nå långsiktiga mål.

Svenska Dagbladet berättar om Angela Duckworths forskning. Där diskuteras begreppet grit:

Grit kan översättas med driv eller jävlar anamma och är en speciell blandning av passion och uthållighet. Det finns tydliga kännetecken på en person med grit.

Grit är i detta avseende belagt i svenskan sedan 2014. Användningen har ökat kraftigt under 2017. Redan 2014 skrev en lärare i ett blogginlägg om hur grit skulle kunna användas i skolan:

Jag tänker att vi kan omsätta grit på våra elever genom att få dem mer motiverade och målmedvetna och därigenom öka deras grit. Jag tror att ”gritten” går att stimulera så länge en person är benägen att göra förändring.

I Forskning & Framsteg diskuterar hjärnforskaren Torkel Klingberg tillämpningen av grit i undervisningen:

Grit betraktas som ett personlighetsdrag, som är relativt stabilt över tid. På så sätt skiljer det sig från motivation som avser en speciell situation, aktivitet eller uppgift. Grit är nära relaterat till det personlighetsdrag som kallas conscientiousness, eller på svenska: samvetsgrannhet. Det är ett av de fem grundläggande personlighetsdragen och innebär att vara noggrann, ordningsam, plikttrogen och organiserad.

Anders

Illustration: Istockphoto

1 kommentarer

Över hela världen träder kvinnor fram och berättar om övergrepp. Berättelserna samlas under hashtaggen #metoo. De som nu redogör för sina upplevelser kallas ibland #metoo-kvinnor.

De senaste tre veckorna har präglats av hur offer för allt från sexuella trakasserier till våldtäkter berättat offentligt om övergreppen och förövarna. Det var då som skådespelaren Alyssa Milano (bilden) uppmanade kvinnor att inte längre tiga om dessa händelser. Hon gjorde det på Twitter där hon bad personer dela med sig av sina erfarenheter genom att skriva me too. Uppmaningen fick genom hashtaggen #metoo ett enormt genomslag.

Inte minst i Sverige var det många kvinnor inom mediebranschen som avslöjade manliga kollegor. Även här handlade det om allt från olämpliga kommentarer till våldtäkter.

De personer som träder fram kallas alltså ibland #metoo-kvinnor. Så här beskriver en ledarskribent fenomenet i Södermanlands Nyheter:

#metoo-rösterna verkar ha förvånat många män men för kvinnor var det knappast en överraskning att det är så pass många som har blivit utsatta för något. Bakom varje # metoo-kvinna finns minst en man som begått ett övergrepp. Kvinnor har länge vetat att en våldtäktsman inte är uppenbar. Det kan vara snälla killen i klassen, på krogen eller på jobbet. Det är inte alla män – men det är för många män och det är nästan enbart män.

I Expressen kommenterar Clara Lidström reaktionerna på uppropet:

Nu klagar vissa män på att de känner sig osäkra på spelet mellan man och kvinna. Att alla dessa neurotiska #metoo-kvinnor begränsar dem. Välkommen till vår värld! Vi kvinnor är redan osäkra på det sociala spelet. Men medan din rädsla handlar om oro för att uppfattas som plump eller sexistisk är vi rädda för våra liv. Vi begränsar oss i de kläder vi bär, var vi vistas ute på kvällen, hur vi interagerar med män och hur mycket vi dricker. Nej – alla män begår inte övergrepp. Men hur ska vi kunna se skillnad? Vi måste vara på vår vakt.

Anders

Foto: Luigi Novi/Wikimedia Commons

0 kommentarer

En direktare är en begravning utan ceremoni. I branschen har ordet använts länge – men nu blir det allt vanligare även i allmänspråket.

Redan 1999 berättade Svenska Dagbladet om direktare. Då beskrevs fenomenet så här:

Många dör i dag utan anhöriga eller vänner. Människor blir äldre, lever anonymare, har oftare brutit upp från hembygden. Begravningsbyråerna har rentav en ny term: ”direktare'”. De döda som transporteras direkt från bårhuset till krematoriet till minneslunden – utan ceremonier. Allt fler blir '”direktare'”.

Då verkade det röra sig om en ganska ny företeelse. Med åren har direktare blivit allt vanligare. Det är en utveckling som väcker debatt. I Norran skriver prästen Hans Marklund om utbredningen:

När dessa ”direktare” blir allt vanligare är det viktigt att inte skuldbelägga dem som väljer detta alternativ. I stället behöver vi fundera över hur vi ska underlätta för människor så att de förstår värdet av en rit – borgerlig eller kyrklig – och att det praktiska kring riten blir så enkelt som möjligt.

Dagens Nyheter rapporterade i oktober 2015 om en stor ökning av direktare i Stockholms län:

Statistik visar att begravning utan ceremoni eller ”direktare”, som det kallas i branschen blir allt vanligare, inte minst i Stockholms län. Förra året skedde nästan var tionde begravning, 9 procent, utan ceremoni, enligt statistik från Sveriges Begravningsbyråers Förbund, SBF, som täcker in halva branschen. I  hela landet var siffran drygt 4 procent.

Det finns också begravningsbyråer som marknadsför just direktare:

Direktare – Kremering utan föregående akt kring kistan

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Poddtaxin har blivit en allt vanligare syn i centrala Stockholm. Även i Göteborg och Lerum har små eldrivna fordon blivit ett alternativ för kortare transporter.

Tuk-tuk är ett transportmedel som många stött på under resor – inte minst till Sydostasien – men det finns också i några svenska städer. Fordonet definieras av Nationalencyklopedin som ’ett trehjuligt motordrivet fordon för transport’. I Sverige finns nu fordon konstruerade på liknande sätt, men med eldrivna motorer. Breakit kallar dessa fordon el-tuktuks.

En annan benämning, där det tydligare framgår att det rör sig om persontransport mot betalning, är poddtaxi. ETC skildrar upplevelsen att resa med en sådan:

Anthony kör vidare i den lilla poddtaxin som skumpar fram över gatorna. Vi halkar ner i spårvagnsspåret och fordonet hoppar till. Han skrattar medan han tar sig upp på säker mark igen och berättar att alla kunder hittills har varit nöjda.

Svenska Dagbladet berättar om affärsidén hos ett företag som startat poddtaxi:

Vanliga taxibilar har aldrig velat tjäna pengar på korta resor. Poddtaxin är visserligen konkurrent till de vanliga taxibilarna, enligt Per Nyrenius. Men affärsidén bygger på att köra korta sträckor, upp till 4–5 kilometer.

Lerums Tidning rapporterar att två fordon nyligen stals när de stod parkerade över natten:

De stod parkerade för att laddas vid kommunhuset och försvann någon gång på natten mellan lördag och söndag. Ett av fordonen hittades i onsdags i Sjövik. Den andra poddtaxin är fortfarande försvunnen.

Poddtaxi är belagt i svenskan sedan 2016.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Keto är en diet som får allt fler förespråkare. Syftet med ketogen kost är att maximera fettförbränningen.

Dieten LCHF är populär sedan flera år tillbaka. Den som följer denna diet har ett högt intag av fetter och ett lågt intag av kolhydrater. Keto beskrivs ofta som en renodlad och sträng version av LCHF. Inte sällan är det personer som vill bygga muskler som äter ketogen kost.

Keto är alltså en kortform för ketogen. Dieten syftar till att bilda ketoner, som är en nedbrytningsprodukt av fettsyror. Läkare har bland annat varnat för riskerna för barn som har diabetes att följa en diet med mycket fetter och lite kolhydrater.

Aftonbladet berättar att skådespelaren Alicia Vikander åt ketogen kost inför inspelningen av filmen Tomb raider:

En ketogen kost, eller keto, är en mycket strikt variant av LCHF. Syftet med dieten är att maxa fettförbränningen.

Göteborgs-Posten skriver att en avgörande skillnad jämfört LCHF är att den som följer en ketogen diet får i sig mindre protein:

Mycket få kolhydrater och mycket fett. Dieten känns igen från de senaste årtiondenas omstridda bantningskurer, Atkins och LCHF (low carb, high fat). Den ketogena dieten kan liknas vid en strikt variant av samma idé.

I Allas beskrivs dieten på ett liknande sätt:

Du kanske har hört talas om det som heter ketogen diet? LCHF (låg mängd kolhydrater, hög halt fett) är allmänt känt i dag och ketogen diet är att gå ett steg längre. Här äter man ytterst minimalt med kolhydrater, mer av proteiner och mest av fett.

I svenskan har det talats om ketogen kost sedan 2003. Ofta nämns denna typ av kost i samband med LCHF. Det är först i år som keto och ketogen kost har börjat beskrivas som en diet som på vissa punkter skiljer sig från LCHF.

Anders

Foto: Istockphoto

1 kommentarer

Karoshi är att dö av överansträngning på arbetsplatsen. Ordet används nästan enbart om japanska förhållanden. Varje år beräknas hundratals japaner arbeta ihjäl sig.

I slutet av 1970-talet ska det ha börjat talas om karoshi (’överarbetsdöd’) i Japan. Fenomenet uppmärksammades på allvar första gången 1982 när det utkom en bok om fenomenet. Under det ekonomiska uppsvinget under 1980-talet kom fler och fler rapporter om hur unga och till synes friska personer plötsligt avled. Gemensamt för dem var att de tillbringade nästan all sin vakna tid på arbetsplatserna.

Karoshi brukar beskrivas som ett resultat av starka band mellan anställda och arbetsgivare. Denna lojalitet ger upphov till stress och rädsla för att svika eller misslyckas. Kraven på att prestera leder i sin tur till långa arbetsdagar. Det är dessa faktorer som sägs ligga bakom karoshi.

Dödsorsaken är ofta hjärtsvikt eller hjärtattack. Anhöriga kämpar inte sällan för att få karoshi erkänd som bakomliggande orsak för att kunna få ersättning från arbetsgivaren.

I svenskan är karoshi belagt sedan 1989. Efter att då och då ha använts om japanska förhållanden har ordet blivit vanligare de senaste åren. Även om det blivit mer etablerat brukas det alltjämt nästan enbart om Japan.

Dagens Nyheter rapporterar om ett nytt fall av karoshi som väckt debatt i landet:

Efter 159 timmars övertid på en månad föll 31-åriga journalisten Miwa Sado ihop och dog i hjärtsvikt. Det är ett nytt fall av så kallad karoshi som avslöjas – japaner som arbetar tills de stupar.

Dagens Media berättar att vd:n för reklambyrån Dentsu avgick sedan ett självmord klassats som karoshi. Den sista tiden ska den anställde bara ha sovit tio timmar i veckan:

Förra månaden gjorde offentliga myndigheter i Japan en räd mot flera Dentsu-kontor som del av en pågående undersökning av fenomenet ”karoshi”. Undersökningen rör felrapporteringar av övertid som strider mot det som Dentsu och det japanska facket kommit överens om.

I Kollega intervjuas Yayoi Okamura, biträdande generalsekreterare för en japansk organisation som arbetar för att förbättra villkoren för arbetstagare:

Yayoi Okamura tror att en av de främsta orsakerna bakom karoshi är att antalet obetalda övertidstimmar har ökat i Japan under de senaste decennierna. För att hålla produktiviteten och lönsamheten fortsatt höga, och slippa avskeda trots en dålig makroekonomisk situation, kräver företagen ofta att de anställda jobbar långt utöver den stipulerade ordinarie arbetstiden.

I artiklar ställs ibland frågan om karoshi kan komma till Sverige. Av medierapporteringen att döma rör det sig alltjämt om ett fenomen med stark koppling till Japan.

Anders

Foto: Istockphoto

1 kommentarer

Sidor

Prenumerera på RSS - Veckans nyord