En fråga som ibland landar i redaktionens inkorg gäller hur många ord som finns i det svenska språket och om engelskan inte är betydligt mer ordrik. Det enkla svaret är att ingen vet. Men i teorin måste nog det svenska ordförrådet sägas vara oändligt.

Svenska Akademiens ordlista innehåller runt 125 000 ord. Här ryms ändå bara en liten del av ordförrådet. Vissa ratade ord är kanske för specialiserade för att de ska få plats i en allmän ordlista (pronominaladverb), andra är för färska (paddagogik), för sällan använda (agraffnål) eller sammansatta (ungjävel).

Det finns gott om svenska ordböcker som är tjockare än SAOL. Det säger dock inget om engelskans eller svenskans ordrikedom.

Hur skulle en sådan total ordräkning egentligen gå till? Hur skulle en kartläggning gå till som dammsög världens alla svensktalande på vartenda ord de kunde tänkas uppbringa? En kartläggning som inte missar ett ord som bara används av ett kompisgäng i Säffle, som hittats på av en grupp treåringar hos en dagmamma i Katrineholm eller som enbart används inom grupper av ingenjörer, kockar eller läkare? SAOL säger bara något om SAOL, Oxford English dictionary och dess 600 000 ord säger bara att den ena boken är tjockare än den andra.

Det som gör svenskans ordförråd i det närmaste oändligt är möjligheten till sammansättningar. Det är en egenskap svenskan delar med många närbesläktade språk. Vi kan hitta på långa ord som bantningslöpsedel och pekfingerdysmorfofobi. Det är snarare fantasin än språket som sätter gränserna.

Samma princip återfinns exempelvis i tyskan. År 1999 introducerade Mecklenburg-Vorpommerns jordbruksminister Till Backhaus en lag gällande övervakning av etikettering av nötkött som han – på fullt allvar – kallade Rindfleischetikettierungsüberwachungsaufgabenübertragungsgesetz. Denna var i sin tur en del av den övergripande lagen Rinderkennzeichnungs- und Rindfleisch­etikettierungs­überwachungs­aufgaben­übertragungs­gesetz. Med 63 bokstäver satte Till Backhaus förmodligen något slags rekord för maratonord i officiella sammanhang.

Men rekordet är lätt att knäcka. Den som vill spä på betydelsen med upprepade överträdelser av lagen kan smaka på 71 bokstäver Rindfleischetikettierungsüberwachungsaufgabenübertragungsgesetzesbrüche.

Anders

0 kommentarer

Att handla på Ikea i utlandet kan kännas lätt förvirrande. Bland alla texter på ett främmande språk finns välbekanta ord som Billy, Älmhult, Förnuft och Tindra. Men Ikeas produktbeteckningar genomgår på sina håll viss lokal anpassning. Särskilt noga är möbeljätten med att tvätta bort namn som kan uppfattas som stötande, berättar Wall Street Journal.

I Bangkok öppnade Ikea nyligen ett av kedjans största varuhus. Natthita Opaspipat arbetade i nästan fyra år med att förbereda lanseringen. Hennes uppgift var att gå igenom över 9 000 produktbeteckningar på svenska, danska och norska och translitterera dem till thailändska.

Translitterering innebär att överföra text från ett skriftsystem till ett annat. Varje tecken motsvarar ett eller ibland flera translittererade tecken. Syftet med metoden är att den som tar del av den translittererade texten ska kunna utläsa uttalet på originalspråket.

Och det tycks fungera i Bangkok. Marknadsdirektören Lars Svensson säger i Wall Street Journal att många thailändare uttalar produktnamnen betydligt bättre än exempelvis britter, som handlar i Ikea-varuhus där de inte får någon uttalshjälp på vägen.

Men produktnamn som Redalen och Jättebra anspelar på thailändska på olika sexuella aktiviteter. Det är där Natthita Opaspipat kommer in i bilden. För att undvika ord som kan uppfattas som stötande ändrar hon en vokal eller en konsonant så att de translittererade produktbeteckningarna blir rumsrena även på thailändska:

"De svenska orden är viktiga eftersom de ger märket en unik karaktär. ... Vi måste vara försiktiga. ... Vissa av dem kan vara lite oförskämda."

Anders

0 kommentarer

BITCH är historia och 666 är på väg bort från gatorna. Bägge kombinationerna klassas nu som stötande av Transportstyrelsen som därför väljer att stoppa dem. Men ägarna är inte nöjda med att tvingas byta registreringsskyltar.

I Språktidningen 5/2008 berättar Johan Joelsson om 148 bokstavskombinationer som förbjudits av Vägverket. Bland de ord som aldrig dyker upp på registreringsskyltar märks bland annat KUK, FAN och LSD.

Sedan dess har ansvaret för den språkliga väghållningen flyttats till Transportstyrelsen. Myndigheten har nu bestämt att sifferkombinationen 666 kan uppfattas som stötande och den ska därför fasas ut. Robert Löfgren tvingas därmed efter tjugo år med 666 på motorcykeln byta personlig registreringsskylt. I Expressen ifrågasätter han beslutet:

"Jag tycker det är konstigt. Den har jag haft i 20 år och inte hört ett ljud. ... Jag köpte motorcykeln 1991 och jag har haft skylten sedan 1992. Jag åkte på väg 666 i USA, 'The devil's highway', och så tog jag vägskylten och hade den hemma. Sen trimmade jag min motorcykel som fan och då var det någon som sa att 'den är en riktig best'. Då reggade jag 666."

Talet 666 är en vanlig symbol för djävulen. Robert Löfgren funderar nu på att byta till 667 i stället. Mikael Andersson, pressansvarig vid Transportstyrelsen, motiverar i Expressen beslutet med att myndigheten har ändrat regelverket:

"Även skyltar som förnyas ska prövas. Här väljer vi att göra en annan bedömning än vad vi har gjort tidigare. Sen ska det erkännas att vi har gjort en revidering av reglerna för att vara lite mer konsekventa."

Sifferkombinationen 666 ska nu bort både från vanliga och personliga registreringsskyltar. En annan som tvingas att byta skylt är Åke Lindgren, som de senaste kört omkring med GOD 666 på nummerplåtarna. Han säger till Expressen att han aldrig fått några negativa reaktioner på registreringsskylten:

"Det hände att folk hejade på en. Sen var det några irländare som tog kort på den en gång. Men det var aldrig någon som blev stött."

Agneta i Åre är ännu en som påverkas av Transportstyrelsens nya riktlinjer. Efter tio år får skylten BITCH inte längre pryda hennes gula Ford Mustang. Hon berättar i Expressen att hon inte förstår myndighetens kovändning:

"Ingen har dött när de läst bitch på min bil, utan har reaktionerna bara varit positiva. För mig betyder bitch en framgångsrik kvinna som tar sig fram i livet och står upp för vad hon vill. Det här är bara fånigt."

Anders

0 kommentarer

Två av tre svenskar har svårt att förstå talad danska. Varannan norrman upplever samma svårigheter. Svenskar och norrmän har däremot lätt för att förstå varandra. Det visar en undersökning utförd av Respons analyse.

I studien har 2 500 personer bosatta i Danmark, Norge och Sverige fått svara på frågor om grannspråken. I Politiken undrar Mads Zacho Teglskov om det snart blir så att talare av norska, danska och svenska föredrar att använda engelska när de möts, och om "mikroskopiska språkliga skillnader" ska slå in en kil i den nordiska språkgemenskapen.

Att avståndet mellan språken ökar är enligt Sabine Kirchmeier, direktör för Dansk sprognævn, ett faktum. Hon säger i Politiken att danska just nu utvecklas på ett annat sätt än norska och svenska:

"Språkskillnaderna blir större och större, och det är färre och färre inom de nordiska länderna som förstår varandra. ... Det har skett en utveckling där man talar snabbare och mer otydligt, vissa ändelser försvinner och vissa ljud uttalas mindre distinkt än tidigare. ... Svenska och norska har liksom avstannat och har ett mer distinkt uttal, medan danskarna har försvagat uttalet eller gjort det mer otydligt. Uttalet har utvecklats mot en sänkning av vokalerna, ett mjukare uttal av d och ett mindre skarpt uttal av konsonanterna."

I undersökningen uppger 65 procent av svenskarna och 50 procent av norrmännen att danska är svårt att förstå. Samma svårigheter med svenska har 51 procent av danskarna och 17 procent av norrmännen. Norska är det språk som totalt sett ställer till med minst problem. Av de tillfrågade danskarna säger 35 procent att norska är svårt, en åsikt som 20 procent av svenskarna delar.

Svenskar och norrmän är alltså bäst på att förstå varandra. Norrmännen har minst problem med grannspråken – en bidragande orsak kan enligt studien vara att de ser mer tv-program från grannländerna.

Bodil Aurstad är projektledare för Nordisk Sprogkoordination, uppvuxen i Norge men bosatt i Danmark. Hon förklarar i Politiken norrmännens och svenskarnas svårigheter att förstå danska:

"Det danska ljudsystemet ligger så långt från de norska och svenska dialekterna. Norrmän och svenskar säger ofta att danskarna ska ta sig samman och sluta att tala grötigt. ... När skillnaderna mellan de olika vokalerna och konsonanterna är så pass minimala att vi inte kan avkoda dem, eftersom vi inte är tränade som danskarna, är det klart att vi har stora problem att höra ordgränserna. Så hör vi bara en ström av ljud."

Sabine Kirchmeier har ett recept för att vända trenden. Hon föreslår undervisning i grannspråken med start redan i första eller andra klass. Det tror hon inte bara skulle bidra till bättre nordisk språkförståelse, utan också göra det lättare för eleverna att lära sig andra främmande språk.

Anders

7 kommentarer

På Åland har en ortnamnsdispyt gått så långt att landskapsregeringen överväger att anmäla Lantmäteriverket till den finska justitiekanslern. Anledningen: Landskapsregeringen kräver att alla finskspråkiga ortnamn i det enspråkigt svenska landskapet ska försvinna från myndighetens kartor.

Ortnamnsdispyten började för ett år sedan. Vid ett möte mellan landskapsregeringen och Lantmäteriverket krävde de åländska politikerna att alla finskspråkiga ortnamn, som Ahvenanmaa ('Åland') och Maarianhamina ('Mariehamn'), skulle tas bort ur myndighetens register. De krävde dessutom att Ålands enspråkiga status och självstyre skulle framgå i alla de kartor som Lantmäteriverket tar fram.

Branschorganisationen Ålands näringsliv har gett sig in i tvisten genom att JO-anmäla myndigheten, och anser dessutom att Ålands varumärke har skadats av att finskspråkiga ortnamn förekommer i Lantmäteriverkets kartor.

Motivet är att Åland enligt själstyrelse- och grundlagen är enspråkigt svenskt. De finskspråkiga namnen står enligt landskapsregeringen därför i strid med lagen. Det finns heller ingen historisk hävd för namn på något annat språk än svenska.

Lantmäteriverket har i flera omgångar nobbat landskapsregeringens krav. I det senaste svaret stödjer sig myndigheten på ett utlåtande från Institutet för de inhemska språken, som inte anser att Lantmäteriverkets sätt att hantera kartor och register behöver ändras.

Ortnamnstvisten diskuterades nyligen i lagtinget. Lantrådet Camilla Gunell sade enligt Nya Åland att landskapsregeringen tänker driva frågan så långt det går:

Landskapsregeringen avser bemöta svaret i syfte att uppnå en ändring. Om inte det leder till ändrad inställning från lantmäteriverkets sida tas frågan upp på politisk nivå. Landskapsregeringen avser inhämta utlåtanden från Ålandsdelegationen och möjligen också från justitiekanslern.

Kanske säger Nya Ålands aprilskämt en hel del om de stämningar som namnstriden väcker. I ett mystiskt brev framgår att Finland kommit överens med Ryssland om att byta Åland mot Hogland. Finland blir kvitt "missnöjda och bråkiga ålänningar" samtidigt som landet får tillbaka den ö som Finland förlorade till Ryssland under fortsättningskriget.

Och hur blir det då med ortnamnen? Den frågan får i aprilskämtet en radikal lösning. Vladimir Putin får nämligen lov att byta ut alla ortnamn till ryska.

Anders

0 kommentarer

Detta är ett inlägg i Centrum för lättlästs bloggstafett om språk, makt och demokrati

I sommar ska Kungsgatan i Stockholm bli bilfri på helgerna. Centerpartiet har föreslagit att paradgatan ska tillägnas fotgängare och cyklar varje helg under juni–augusti sommaren 2012.

Genom att stänga av Kungsgatan blir det enligt Stockholmscentern plats för konserter, restaurangupplevelser, shopping, sport och andra nöjen mitt på gatan.

Det låter ju toppen.

Men nu kommer mothugg från oväntat håll: Språkförsvaret. Projektet kallas nämligen Open Streets Stockholm.

Språkförsvaret är ett nätverk som arbetar för att stärka svenskans ställning mot engelskan. De har till exempel bedrivit kampanjer mot regeringens engelska e-postadresser och att svenska flygplatser kallats airport. Nu är de på krigsstigen mot Open Streets och kallar namnet enastående fantasilöst. Språkförsvaret tror att Stockholmscentern skäms för svenska språket och att man vill undergräva det.

Markus Berensson, biträdande borgarrådssekreterare vid stadsmiljöroteln, försvarar namnet Open Streets med att det är ett vedertaget internationellt begrepp som beskriver det staden vill göra med Kungsgatan.

Jag är själv inte särskilt upprörd över att svenska företeelser får engelska namn. Det finns ibland skäl för det. Däremot reagerar jag på Markus Berenssons uppfattning om vad som är vedertaget och bekant. Hade du hört talas om Open Streets? Skulle du kalla en bilfri Kungsgata för Open Street? För min del associerar jag open street till gamla motorvägar med fri fart, eller möjligen till mord som begås på just öppen gata.

Det är inte ovanligt att vi använder främmande begrepp för att vi inte är riktigt säkra på vad vi vill säga. Då passar ett engelskt uttryck som handsken. Det händer också att vi använder engelska begrepp när vi är fullt medvetna om att de är luddiga för att det är just luddigheten vi vill åt. Vill kanske Stockholmscentern distansera sig från Vänsterpartiets krav på blifri innerstad. Då passar ett amerikanskt begrepp, associerat till bilimens förlovade land, mycket bättre.

Med det sagt hoppas jag att Kungsgatan blir bilfri i sommar. Benämningen kommer i andra hand. Men om Stockholmcentern faktiskt vill bli förstådd: använd svenska!

Jag lämnar nu över stafettpinnen till just Språkförsvaret.

Patrik

2 kommentarer

Små ord kan få stora konsekvenser. Därför uppmanar jobbcoachen Nina Buchaus arbetssökande att slipa bort ord som lite, kanske, ganska, faktiskt och typ. Hon menar att de förminskar vad som sägs och därmed gör den sökande mindre attraktiv för den lediga tjänsten, skriver Metro.

Att anställningsintervjuer ofta väcker nervositet och osäkerhet är inte så konstigt. Ett vanligt sätt att förbereda sig är att försöka tänka sig in i arbetsgivarens situation och därmed också försöka förutsäga vilka frågor hen kommer att ställa.

Nina Buchaus, jobbcoach med en kandidatexamen i retorik, anser att det dessutom går att förbereda sig språkligt inför anställningsintervjuer. Hon säger i Metro att en nyckel till en framgångsrik intervju kan vara att försöka tvätta bort ord som lite, kanske, ganska och faktiskt:

Småorden förminskar oss och vårt budskap så mycket att vi förlorar chanser som vi annars skulle få. ... Det är stor skillnad på att säga ”Jag är ganska duktig på Excel” och ”Jag är duktig på Excel”. Man kan testa själv att säga det högt och se vad som händer. Kroppsspråket blir helt annorlunda.

 
För att bli kvitt de oönskade orden har Nina Buchaus ett knep som hade gjort den gamle Pavlov – han med hundar och klassisk betingning – varm i hjärtat:
 
Ge dig själv en enkel bestraffning varje gång du råkar säga ett försvagande ord som ’lite’, ’kanske’, ’faktiskt’, ’typ’, ’liksom’ eller ’ganska ’. Snärta dig själv med ett gummiband runt handleden varje gång det blir fel. Till slut har du lärt dig av med ovanan.
 
Anders
0 kommentarer

I Språktidningen 4/11 skriver forskaren Karin Tikkanen om hur latin alltjämt används flitigt i svenskan, även om vi kanske inte alltid tänker på det. I Danmark har det döda språket sprattlat till liv på en oväntad plats – i fiskdisken. Fiskhandlarna måste nämligen skylta även med de latinska namnen på fiskarna.

I Sverige finns i dag inget krav på att butikerna även ska ange de latinska namnen, men de måste finnas med i grossistledet och Fiskbranschens riksförbund rekommenderar också sina medlemmar att använda de fastställda handelsbeteckningarna även vid försäljning till konsumenter.

I Danmark infördes krav på latinsk märkning vid årsskiftet. Fiskhandlarna ska också kunna förklara för kunderna vad varje art som finns till försäljning heter på latin. Annars kan det sluta med anmärkningar och böter från Fødevarestyrelsen.

Reglerna infördes som ett sätt att motarbeta den förvirring som råder kring många fiskarter som är färska i de danska butikerna. Nya arter har ofta kallats för olika sorters torsk eller lax – ett sätt att utnyttja de populära matfiskarnas goda anseende hos konsumenterna utan att nykomlingarna nödvändigtvis har särskilt mycket gemensamt med dessa. Tanken med det nya regelverket är att ingen kund ska kunna bli lurad genom vilseledande benämningar.

Fiskebranschen har enligt Berlingske riktat en hel del kritik mot nyordningen. Intresset från kunderna sägs vara begränsat och för handlarna innebär den mer pappersbyråkrati.

Men för den som vill vara säker på att inte få annat än äkta salmo salar ('atlantisk lax') eller gadus morhua ('torsk') i kundvagnen är det alltså dags att plocka fram latinet vid nästa tripp till Danmark.

Anders

0 kommentarer

Är talare av språk som gör liten skillnad mellan nutid och framtid mer sparsamma? Det hävdar Keith Chen, docent i ekonomi vid Yale school of management, i en undersökning.

Keith Chen utgår i sin forskning från antagandet att språket påverkar tanken. Språkets egenskaper utgör ett slags ramverk som bidrar till att forma människans uppfattning om sin omvärld.

I studien skiljer Keith Chen mellan språk där sätten att uttrycka nutid och framtid varierar. I engelska är skillnaden stor på grund av bruket av hjälpverb som will och shall – den som förutspår nederbörd säger kanske It will rain tomorrow – medan förutsägelsen om morgondagens regnväder på tyska eller svenska kan uttryckas i presens, Morgen regnet es respektive I morgon regnar det.

Dessa språkliga skillnader innebär enligt Keith Chen att personer som talar engelska även mentalt gör större åtskillnad mellan nutid och framtid än vad en tysktalande gör. Detta kan i sin tur förklara varför vissa är mer sparsamma än andra, och kanske till och med utgöra bakgrunden till skuldkrisen i Europa.

Keith Chen skriver att talare av språk som tyska, estniska och finska, där nuet och framtiden uttrycks på liknande sätt, är betydligt mer benägna att spara pengar. Hos talare av språk där futurum markeras grammatiskt är sparandet inte alls lika utbrett.

Det är inte bara 30 procent mer sannolikt att talare av språk som tyska, estniska och finska har samlat på sig i genomsnitt 170 000 euro mer inför pensionen. Jämfört med talare av engelska, grekiska och spanska röker de dessutom mindre, motionerar mer och är inte lika ofta överviktiga.

Keith Chens slutsats är att talare av språk där nutid och framtid flyter ihop tänker mer på framtiden eftersom den så att säga ingår i nuet. I språk där förhållandet är det motsatta tycks det vara lättare att leva i nuet och släppa tankarna på framtiden – vilket således tar sig uttryck i mindre hänsyn till den egna hälsan och ekonomin.

Resultaten är dock omstridda och har från flera håll bemötts med skepsis. Keith Chens klassificering av de språk som ingår i undersökningen har kritiserats av bland annat Östen Dahl, professor i lingvistik vid Stockholms universitet. På Language log finns i anslutning till ett gästinlägg av Keith Chen en debatt om de metoder som använts i studien.

Anders

0 kommentarer

När svenskarna vill visa uppskattning på Facebook, kan de klicka på en liten knapp där det står gilla. På den franska Facebooksidan står det i stället aimer,’älska’, på motsvarande knapp. Man älskar kollegans semesterbilder från Thailand och kompisens ilska när bussen är sen. Till och med länken till en artikel om kvinnomisshandel är det nio personer som älskar.

Detta kan tyckas lite överdrivet för svenskar, som använder ordet älska relativt sparsamt.

På franska finns också ett uttryck för det svalare ’gilla’: aimer bien. Det intressanta är att man lägger till bien, det vill säga ’bra’, vilket i själva verket är en förstärkning. Kanske har Facebook valt aimer i stället för aimer bien eftersom det sistnämnda helt enkelt blir för långt.

Utanför Facebook gillar däremot fransmännen såväl croissanter som små hundar. Men en enkel Googlesökning visar att de älskar betydligt fler saker än de gillar, medan motsvarande sökning på svenska ger motsatt resultat – ordet gilla är betydligt vanligare på Google än ordet älska.

Detta skulle naturligtvis kunna befästa fördomen att de som talar franska är mer känslosamma. Det kan också vara ett tecken på att ordet aimer har förlorat lite av sin kraft. Vill man på franska visa att man verkligenälskar något får man ta till det tunga artilleriet i form av verbet adorer som anses starkare än aimer. Le Roquefort, j’adore, säger till exempel den som är vansinnigt förtjust i denna grönmögelost.

Helén

2 kommentarer

Sidor

Prenumerera på RSS - svenska