Yolo (en akronym för you only live once) och Gangnam style var enligt Times läsare de engelska ord typiska för år 2012 som de helst vill se försvinna i år. Andra ofavoriter var bland annat fiscal cliff ('budgetstup'), adorkable (en sammansmältning av dork och adorable) och amazeballs (för den som tycker att amazing inte räcker till).

Än så länge tycks läsarnas önskemål inte haft någon större effekt. Psys Gangnam style hörs visserligen inte lika ofta men komediserien New Girl, där huvudrollsinnehavaren Zooey Deschanel i marknadsföringen beskrivits som simply adorkable, går snart in på sin tredje säsong. Och varken i skrift eller tal finns det något som tyder på att yolo, amazeballs eller några av de andra hatorden skulle vara på väg bort.

Men hur står det till i svenskan? Finns det några modeord som du skulle vilja bli kvitt för gott? Kommentera gärna!

Anders

Foto: Fox

10 kommentarer

Norsk lax borde stavas laks även i Sverige. Det handlar inte om en pr-kupp utan är ett sätt att visa varifrån laxen kommer. Det hävdar Line Kjelstrup, talesperson för Norges sjömatsråd, i Aftonbladet.

Svenskarna äter allt mer lax. Under förra året ökade importen från Norge med 34 procent. Totalt exporterade Norge under 2012 över 75 000 ton fisk och skaldjur till Sverige, uppger Aftonbladet.

Den norska laxen dominerar på de svenska fiskdiskarna. Hela 98 procent av den importerade lax som säljs i Sverige har norskt ursprung. Att sälja den som laks är enligt Line Kjelstrup därför ett smidigt sätt för konsumenterna att få koll på var den fångats:

Norsk lax har en stark ställning i Sverige och det här är ett enkelt sätt att visa varifrån fisken kommer.

Stavningen lax är belagd i svenskan sedan år 1520. Frågan är dock hur särskiljande laks skulle bli. Av de återstående 2 importprocenten svarar nämligen Färöarna och Danmark för en stor del, och både på färöiska och danska heter fisken just laks. Den "norska" stavningen återfinns även i huvudkonkurrenternas språk. I framtiden skulle det därmed kunna bli riktigt trångt i laksasken.

Anders

1 kommentarer

Betydelsen av adjektiv som lång och hög är densamma i svenska och japanska. Men associationerna till adjektiven skiljer sig åt. Där japaner i regel använder substantiv för att förklara ett dimensionsadjektiv använder svenskar ofta även andra adjektiv.

Misuzu Shimotori vid Umeå universitet disputerar på måndag på en avhandling som studerar dimensionsadjektiv i svenska och japanska. Dimensionsadjektiv beskriver konkreta objekt och våra upplevelser och uppfattningar av dem. Exempel på sådana adjektiv är lång, hög och kort.

Adjektiven har samma betydelse i både svenska och japanska. Däremot gör svenskar och japaner olika kopplingar till adjektiven. När japaner får associera till ett adjektiv som lång nämner de substantiv som hår och flod. Till samma adjektiv associerar svenskar i stället ofta till andra adjektiv, i det här fallet snygg och smal. Men även svenskar kopplar ihop adjektiv med substantiv, som byggnad som en association till hög.

Japaner associerar alltså främst adjektiv med konkreta objekt. Svenskar associerar adjektiv både med konkreta objekt (substantiv) och andra attribut (adjektiv). Svenskarnas associationer var därför mer varierade än japanernas.

Misuzu Shimotori har flera teorier om vad som ligger bakom skillnaderna. Hon tror att olika tänkesätt i asiatisk och västerländsk kultur kan förklara olikheterna. I asiatisk kultur kan ett objekt uppfattas efter den relation det har till andra objekt. Då adjektiv modifierar ett objekt ingår det i en relation med objektet. Det skulle kunna förklara kopplingen mellan ett adjektiv som lång och ett substantiv som flod.

Svenskar associerar däremot oftare inom samma ordklass. Det skulle enligt Misuzu Shimotori kunna bero på att det i västerländskt tänkande ofta görs generaliseringar utifrån en viss kategori, i det här fallet adjektiv.

Anders

0 kommentarer

Upprepa viktiga uppgifter och ställ frågor som kan besvaras med ja eller nej. Så lyckas SOS-operatörer få kommunikationen att fungera med människor som inte har svenska som modersmål. Det visar en studie utförd av Jakob Cromdal, professor vid Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier vid Linköpings universitet.

SOS-samtal kan gälla liv eller död. Att snabbt få fram rätt information för att kunna bedöma situationen är en uppgift där varje sekund är av betydelse. Men det är inte alltid enkelt om den som ringer in och operatören har svårt att förstå varandra.

Personer som ringer SOS-samtal är ofta chockade eller stressade. Extra knepigt kan det bli om den som larmar till exempel talar svenska med kraftig brytning. Vid i synnerhet tre moment under samtalet finns risk för missförstånd – när operatören frågar om hälsotillståndet, var den som ringer befinner sig och frågor om namn på olika inblandade personer.

Omedvetet har dock operatörerna enligt studien utvecklat tekniker för att kvickt få fram relevant information. Dels upprepar operatören viktiga uppgifter som ett sätt att visa att den har förstått men också för att ge den som ringer möjligheten att korrigera eventuella fel, dels ställer operatören frågor som besvaras med kandidatsvar, alltså ja eller nej.

För att minska riskerna för språkförbistring föreslår Jakob Cromdal två metoder. Ett sätt är att träna personalen till att bli ännu bättre på att förstå olika brytningar. Ett annat är att anställa flerspråkiga operatörer. Vid behov av en viss språklig kompetens kan då larmsamtalen slussas till en operatör med just de kunskaperna.

Anders

0 kommentarer

Satsförkortning är en del av en sats som är underförstådd. Om den underförstådda delen skrivs ut bildas en fullständig sats, med subjekt och predikat. Hur ser då satsförkortningen ut i praktiken? En läsare ställde frågan med anledning av en mening som publicerats i Språktidningen, "Spekulationer är vanligt nuförtiden".

Så här besvarar Språkrådets Erika Lyly frågan:

Beror t-formen i vanligt på att satsdelen ”Spekulationer” kan ses som en satsförkortning? Man kan svara ja på den frågan. Om jag skriver ut den underförstådda delen, den som gör ”Spekulationer” till en satsförkortning får jag följande mening: ”[Att det finns] spekulationer är vanligt nuförtiden”. Av den här utskrivna meningen kan man förstå varför vanligt har t-form. I ”Att det finns spekulationer …” finns ett det. Adjektivet vanlig kongruerar med detta det, därför formen vanligt.

Anders

3 kommentarer

Våra studenter kan inte svenska var rubriken på en debattartikel i Upsala Nya Tidning där universitetslärare i historia slog larm om bristande språkkunskaper hos studenterna. Många stavfel, svårt att följa skriftliga instruktioner och dålig ordförståelse var några utbredda brister som lärarna tog upp i artikeln.

Debatten gick vidare med en artikel i Universitetsläraren, där Ebba Lisberg Jensen berättade att hon som lektor vid Malmö högskola ofta mötte liknande problem. Hon talade om ett "kognitivt glapp" och risken för en högskola som snart inte vågar ge studenterna intellektuella utmaningar. Ämnet har också diskuterats i TV4, SVT, SR och SR igen.

Men hur ligger det egentligen till? Har kunskaperna i svenska blivit sämre och i så fall hur mycket? Är larmrapporterna överdrivna eller inte representativa? Finns det brister hos lärarna eller andra förklaringar?

Vi ska försöka reda ut hur det står till i en artikel i Språktidningen i höst. Vi behöver din hjälp! Har du, som lärare eller student, egna erfarenheter eller reflektioner om språkets roll i undervisningen mejla oss gärna på redaktionen@spraktidningen.se.

Anders

1 kommentarer

Illegal immigrant är historia i artiklar från nyhetsbyrån AP. Bara handlingar kan vara illegala, men inte människor. Därför kommer illegal immigration fortfarande att användas i spalterna. Det berättar AP i ett blogginlägg.

Hur personer som utan tillstånd vistas i ett land ska benämnas är inte bara föremål för debatt i Sverige. Här brukar liknande argument anföras. De som avråder från illegal invandrare anser att människor i sig inte kan vara illegala. I stället talas det ofta om papperslösa. Men även det är ett begrepp som inte vinner gehör i alla läger. Företrädare för Sverigedemokraterna har exempelvis hävdat att papperslös döljer att någon vistas i Sverige utan tillstånd.

AP anser nu att det i nyhetsbyråns alla texter blivit dags att göra sig av med etiketter på människor. AP ska inte längre tala om en person som schizophrenic, utan hellre skriva diagnosed with schizophrenia. Hellre en diagnos än en etikett, alltså. Och samma resonemang tillämpas på illegal immigrant.

Uttrycket ska hädanefter undvikas om det inte förekommer i citat. Bättre är enligt AP att berätta varför en person utan tillstånd befinner sig i landet. Den företeelsen kommer alltjämt att gå under namnet illegal immigration.

EU-kommissionär Cecilia Malmström uppmanar på Twitter EU att följa efter AP:s beslut. I Svenska Dagbladet berättar pressekreteraren Joakim Larsson att EU-dokument ofta översätts felaktigt från svenska. Ett vanligt fel är just att irreguljära migranter översätts till illegala invandrare.

Socialstyrelsen rekommenderar papperslös för personer som befinner sig i Sverige utan lov:

Trots riskerna för sammanblandning med dokumentslös och statslös används här uttrycket papperslös eftersom det också stämmer med det numera vanligaste och internationellt använda språkbruket.

Anders

0 kommentarer

Företag misslyckas ibland. Prognoser kan gå åt pipan, försäljningen dyka, priserna falla, intresset rasa med mera. Men hur skildras dessa misslyckanden i företagens finansiella rapporter? Det undersöker Niklas Sandell och Peter Svensson, båda forskare i företagsekonomi vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, i projektet Årsredovisningens språk.

I tidskriften Balans berättar Niklas Sandell och Peter Svensson om några av resultaten. Det handlar om accounts, de avsnitt i årsredovisningen där företagen berättar om vad som gått snett. Detta kan ske på många olika sätt.

En vanlig metod är bortförklaring. Företaget medger här att en händelse hade negativ inverkan, men friskriver sig samtidigt från ansvar för denna. I dag är det, skriver Niklas Sandell och Peter Svensson, ofta finanskrisen som får agera syndabock. Här är det alltså ett diffust fenomen som får skulden för ett misslyckande, medan företagsledningen skildrar situationen som att den saknar möjligheter att påverka marknaden.

Vid rättfärdigande tar ledningen ansvar för en händelse, men hävdar däremot att den inte haft negativ effekt. Även om resultatkurvan pekar nedåt kan ledningen skriva att detta var väntat. En torr ton antyder att den inte överraskats och har full kontroll över situationen.

Omfokusering innebär att fokus flyttas från något negativt (som en besvärande situation i nuläget) till något positivt (som en förväntad förbättring i framtiden).

När företagsledningen närmast pudlar efter ett misslyckande handlar det om ett medgivande. Här sker inget försök att dölja att något inte gått som förväntat samt att styrelsen kan lastas för detta. Men vid situationer där ledningen anar att kritiken är oundviklig är medgivandet ett sätt att förekomma den och ta kontroll över situationen.

Vag och otydlig är mystifieringen. Här tycks avsikten snarare vara att förvirra läsaren än att förklara en händelse. Som exempel ger Niklas Sandell och Peter Svensson ett utdrag ur en finansiell rapport:

Den ändrade leveransmixen, med större andel offshoreresurser, leder till lägre genomsnittspris per enhet. Samtidigt sjunker genomsnittskostnaden per enhet. Kostnaderna minskar något snabbare än bruttomarginalen i den underliggande verksamheten.

Årsrapporten är alltså inte enbart siffror. Ibland, skriver forskarna, kan det viktigaste stå att läsa mellan raderna.

Anders

0 kommentarer

Store norske leksikon har i nätupplagan ersatt f.Kr. (före Kristus) med f.v.t. (före vår tid). Nationalencyklopedin behåller än så länge f.Kr. Och det är också ett riktigt beslut enligt 37 procent av de läsare som deltagit i Språktidningens omröstning på nätet. De förespråkar nämligen fortsatt användning av före Kristi födelse.

Före vår tideräkning får 34 procent, före västerländsk tideräkning 21 procent och före vedertagen tideräkning 8 procent.

Anders

1 kommentarer

Det saknades en ordbok som samlade vokabulär typisk för Kronobydialekten. Sarah Hagström och Anne Filppula tog saken i egna händer och öppnade dörrarna till Kronomagasinet. Där kan nyfikna lära sig varför skatan i Kronoby inte är en fågel och botanisera bland över 1 000 dialektord i Krombisaurus.

Kronoby är en inlandskommun norr om Vasa i Österbotten där en majoritet av invånarna talar svenska. Det lokala målet kallas ofta Krombidialekt och det är därför ordboken kallas just Krombisaurus, en sammandragning av Kronoby och tesaurus ('ordsamling').

Den som kan bidra med dialektord eller sånger, dikter eller annat på Kronobydialekten uppmanas att skicka in sina bidrag. I ordboken går det bland annat att läsa att argo betyder 'ilska', att den som mumsar på en bulle sätter i sig en gottabollo och att den som surar är prytto.

Anders

1 kommentarer

Sidor

Prenumerera på RSS - svenska