Hej är svenskans vanligaste hälsningsfras. I sverigesvenskan är även tjena ganska vanligt. I finlandssvenskan är det i stället goddag som sticker ut.

Det är språkforskarna Jenny Nilsson och Catrin Norrby som har studerat svenskans hälsningsfraser. De har analyserat inspelningar från biljettkassor i Sverige och Finland. Hej dominerar i både sverigesvenskan och finlandssvenskan – men det finns också stora skillnader.

I de svenska biljettkassorna hälsar 73 procent av både kunder och personal med hej. Bland personalen hälsar 14 procent med hej hej, 4 procent med tjena, 3 procent med hallå och 6 procent med något annat. Bland kunderna är det tjena som är tvåa med 9 procent. Därefter följer hej hej med 5 procent, hallå med 3 procent och hejsan med 2 procent. Det är 8 procent som använder någon annan hälsningsfras.

I de finländska biljettkassorna hälsar 82 procent av personalen med hej. Samma val gör 74 procent av kunderna. Bland personalen är det 5 procent som säger goddag, 4 procent som säger hejsan, 3 procent som säger hej hej, 2 procent som säger moj och 1 procent som säger mojn. Vidare är det 3 procent av personalen som använder någon annan hälsningsfras. Bland kunderna väljer 6 procent hej hej respektive hejsan, 4 procent goddag och 1 procent moj, mojn respektive tjena. Det är 7 procent som hälsar med någon annan fras.

Hallå används enbart i sverigesvenskan. Goddag återfinns bara i finlandssvenskan. Tjena är betydligt vanligare i sverigesvenskan.

Hela studien finns att läsa i Svenskans beskrivning 35.

Anders

Foto: Istockphoto

2 kommentarer

Arabiska är nu det tredje största främmande språket i Finland. Under 2016 gick arabiska om både somaliska och engelska när det gäller antalet modersmålstalare. Störst är ryska följt av estniska.

Enligt Statistikcentralen hade Finland vid årsskiftet 5 503 297 invånare. Av dessa hade 4 857 795 personer finska som modersmål, 289 540 hade svenska som modersmål och 1 969 hade samiska som modersmål. Övriga 353 993 invånare hade ett främmande språk som modersmål.

Det i särklass största främmande språket är ryska med 75 444 modersmålstalare. Därefter följer estniska (49 241), arabiska (21 783), somaliska (19 059), engelska (18 758), kurdiska (12 226), kinesiska (11 334), persiska (10 882), albanska (9 791) och vietnamesiska (9 248). Arabiska gick under året förbi både engelska och somaliska.

Av de tre inhemska språken var det bara samiska som växte. Antalet invånare som uppgav finska och svenska som modersmål minskade. Att Finland förra året ändå växte med 15 989 personer berodde på att modersmålstalare av främmande språk blev fler.

Det innebär att det nu är 5,26 procent av befolkningen i Finland som har svenska som modersmål.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Utbildningsföretaget Lernias försök att lansera en ny rikssvenska har de senaste dagarna fått stor uppmärksamhet. Uttalet har tagits fram i samarbete med lingvisten Mikael Parkvall.

För att ta fram ett slags genomsnittssvenskt uttal har talare med olika bakgrund spelats in. I stället för att skapa ett enhetligt uttal har ambitionen snarare varit att illustrera dialektala variationer. Den röst som läser några exempelmeningar hinner på en knapp halvminut avverka åtta olika uttal.

Rikssvenska har främst hörts i etermedier och på teaterscener. Acceptansen för olika uttal har ökat markant de senaste åren. I etermedierna finns inte längre något krav på att programledare ska tvätta bort sin dialekt.

Men enligt Lernia är det fortfarande många som har förutfattade meningar om olika uttal. Därför är det viktigt att visa att den traditionella rikssvenskan är något av en myt om enhetlighet. I stället spretar svenskans uttal åt lika många håll som det finns talare.

Det indirekta budskapet är snarare att olika uttal är helt okej än att företaget har försökt lansera en ny norm för rikssvenska. Mångfalden är så att säga den nya normen.

Den rikssvenska som Lernia presenterade i går är en omöjlighet. Ingen kan förväntas hoppa mellan olika uttal i en och samma mening. Det riskerar att bli lika främmande som den traditionella rikssvenskan. Kanske är det också det som är Lernias och Mikael Parkvalls poäng.

Vad tycker du om förslaget till ny rikssvenska? Rösta här intill!

Anders

4 kommentarer

Osäker på vad gravgård eller abiturient betyder? Svaren finns i Finlandssvensk ordbok. Hela ordboken finns nu tillgänglig på nätet utan kostnad.

Finlandssvensk ordbok samlar drygt 2 500 så kallade finlandismer, alltså ord som är typiska för finlandssvenskan men som sällan eller aldrig används i sverigesvenskan. Nätupplagan är baserad på 2008 års utgåva.

Ordboken innehåller inte bara definitioner. Där finns också rekommendationer för i vilka sammanhang orden kan användas. Bland annat anges vilka finlandismer som sverigesvenskar kan förväntas känna till.

Hur är det då med gravgård och abiturient? Orden betyder ’kyrkogård, begravningsplats’ respektive ’elev i sista klassen i gymnasiet’.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Franska är det språk som gör svenska singlar lite extra knäsvaga. Men nästan lika sexigt är det med svenska och italienska. Det visar en undersökning utförd bland dejtningssajten Mötesplatsens medlemmar.

Länge har franska förknippats med romantik. Denna lyster tycks inte heller ha försvunnit. När 3 329 av Mötesplatsens medlemmar fick ranka de sexigaste språken valde 22 procent franska.

Av de nio alternativen blev svenska tvåa med 21 procent och italienska trea med 20 procent. Därefter följde norska (16 procent), spanska (9 procent), engelska (7 procent), ryska (3 procent), arabiska (2 procent) och kinesiska (1 procent).

Män och kvinnor har inte riktigt samma uppfattning om vilka språk som är mest attraktiva. Bland kvinnorna får italienska 29 procent, franska 26 procent och svenska 17 procent. Bland männen toppar svenska med 23 procent följt av norska med 21 procent och franska med 19 procent.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Svenskar som lär sig japanska försöker läsa tecken genom att dela upp dem i uttalbara delar. Japaner försöker i stället läsa tecken enligt tecknets övriga uttal eller genom att analysera sammanhanget. Det framgår i en doktorsavhandling vid Göteborgs universitet.

Fusae Ivarsson har studerat hur svenskar och japaner lär sig att skriva kanji, det japanska skriftspråk som har lånat tecken från kinesiskan. Hon har dels jämfört svenska universitetsstudenter på nybörjarnivå med japanska elever i årskurs två (där bägge grupperna behärskar ungefär 240 tecken), dels jämfört studenter på avancerad nivå med elever i årskurs fem (där bägge grupperna behärskar ungefär 800 tecken). Slutsatsen är att svenska studenter och japanska elever hanterar och minns kanji på olika sätt.

I kanji kan ett tecken i regel uttalas på flera olika sätt. Därför är det viktigt att förstå sammanhanget för att kunna uttala tecknet korrekt.

När japaner stöter på ett okänt tecken använder de andra uttal för samma tecken eller en gissning baserad på sammanhanget. Svenskar försöker i stället ofta dela upp ett tecken i två beståndsdelar med förhoppningen om att kunna hitta en del som de kan uttala.

Fusae Ivarsson anser inte att svenskar måste lära sig att förstå tecken på samma sätt som japaner gör. I stället tror hon att inlärningen skulle kunna bli effektivare om svenskar blir mer medvetna om de olika metoderna.

Anders

Foto: Istockphoto

4 kommentarer

Ett mer inkluderande språk är målet med SVT:s nya språkråd. Invandrare, förorten och färgad är ord som bör undvikas. Rekommendationerna är ett led i strävan efter att spegla Sverige på ett bättre sätt.

Uppdraget att formulera inkluderande begrepp är nära omöjligt. Språk är makt. Språk är också politik. Språk signalerar normer. Många intressegrupper och individer har starka åsikter om vad som är rätt och fel, och vilka ord som absolut bör eller inte bör användas.

Så skriver Anne Lagercrantz, chef för SVT:s nyhetsdivision, i en introduktion till de nya språkråden. Med hjälp av dem ska anställda få hjälp att uttrycka sig inkluderande om etnicitet.

Svensk är alla som har svenskt medborgarskap. Invandrare är ett ord som medarbetarna avråds från att använda. Om en persons etniska bakgrund är relevant är några alternativ utländsk bakgrund, utländska rötter och utomeuropeiskt födda.

Om en persons utseende ska beskrivas avråder SVT från färgad, av en annan hudfärg och afrikanskt ursprung. Rådet är att vara så konkret som möjligt. Exempelvis kan det talas om östasiatiskt utseende, vit, ljushyad, svart och mörkhyad. Just svart och mörkhyad är två ord som SVT varnar för att använda – de kan väcka kritik. Om utseendet ska beskrivas är det viktigt att ta hänsyn till hur den intervjuade själv vill betraktas.

Inte heller bör det talas om invandrartäta områden eller förorten. Även här lyfter SVT fram kravet på konkretion. I stället anses det vara lämpligare att berätta varför vissa områden skiljer ut sig från mängden. Samma sak gäller exempelvis segregerad skola.

Andra ord som kan användas är tiggare, nyanländ, flykting, asylsökande och EU-migrant. Det finns dock skäl till att använda dem med försiktighet. EU-migranter behöver till exempel inte tillhöra en utsatt grupp.

Anders

Foto: Getty Images/Istockphoto

8 kommentarer

Nu blir det lättare att hålla ordning på titlar och andra ord från universitetsvärlden. Den senaste upplagan av Svensk-engelsk ordbok för den högre utbildningen innehåller bland annat 35 nya tjänstetitlar.

Att svenska lärosäten sneglar mot USA och Storbritannien är inget nytt fenomen. En konsekvens av detta är att bland annat en lång rad engelska tjänstetitlar ofta används även vid svenska universitet. Den nya upplagan av Svensk-engelsk ordbok för den högre utbildningen, som ges ut av Universitets- och högskolerådet, löser några av de översättningsproblem som blivit allt vanligare de senaste åren.

Engelskans peer assessment blir kamratbedömning, plagiarism check blir plagiatkontroll och pro dean blir prodekan. Flera ord kan dock ställa till det även i framtiden. För att kunna översätta vissa ord korrekt är det nödvändigt att känna till vad en tjänst faktiskt går ut på. Svenskans lektor blir senior lecturer i Storbritannien och assistant professor i USA. Biträdande lektor heter i Storbritannien associate senior lecturer men assistant professor i USA.

Du kan läsa mer om ordboken i Universitetsläraren.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Den finaste finlandismen är nakupelle (’naken’) – ett ord som aldrig funnits med i varken Svenska Akademiens ordlista eller Svenska Akademiens ordbok. Nakupelle fick 12,1 procent av rösterna i Hufvudstadsbladets omröstning om de bästa finlandismerna.

När tidningen efterlyste läsarnas bästa finlandismer inkom 402 förslag. En jury valde därefter ut 25 kandidater. Totalt deltog 5 915 personer i omröstningen på Hufvudstadsbladets webbplats.

Segrade gjorde alltså nakupelle med 12,1 procent av rösterna. En som lobbade för ordet var chefredaktören Tommy Westerlund. Han beskriver nakupelle som ett ”gulligt och rart ord” som dessutom ”avdramatiserar allt som kan upplevas som svårt eller oanständigt kring nakenhet”.

Tvåa blev morkis (’moralisk baksmälla’) med 9,3 procent av rösterna, trea hoppeligen (’förhoppningsvis’) med 8,6 procent, fyra pikuliten (’jätteliten’) med 8,5 procent och femma paja med 5,8 procent.

Har du någon favoritfinlandism? Kommentera gärna!

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

När flyktingar kommer till Sverige ligger vägen utstakad genom kommunernas labyrinter. Fokus på arbetslinjen är en självklarhet. En självklarhet av sådan dignitet att den enligt en avhandling faktiskt riskerar att hämma flykingarnas undervisning i svenska.

I en doktorsavhandling i nordiska språk vid Helsingfors universitet undersöker Leena Hamberg det språk som möter nyanlända flyktingar i en kommun. Hur drömscenariot ser ut är ingen hemlighet. Det är arbetslinjens principer – som går ut på att jobb är ett recept för integration – som dominerar.

Men arbetslinjen är enligt Leena Hamberg inte oproblematisk. Ibland vilar för mycket fokus på att skaffa sig ett jobb och ordna sin egen försörjning. Samtidigt talas det inom kommunerna om att flyktingar gör en resa och växer under utbildningen. Pratet är så inrutat att metaforerna tas för sanningar.

Det främsta bekymret med arbetslinjen är att den riskerar att sikta in sig enbart på jobb. Några garantier för att flyktingarna på en gång ska klara av ett arbete samtidigt som somliga knappt har hunnit lära sig någon svenska beskrivs av Leena Hamberg som något av en tickande bomb. Med tanke på språkets betydelse borde det ha högstra prioritet.

Ett led i språkutbildningen borde enligt Leena Hamberg vara just undervisning i språkets betydelse. Där borde det framgå att det på arbetsmarknaden i regel ställs krav på goda kunskaper i svenska. Arbetslinjens entydiga jobbfokus kan alltså leda snett.

Här kan du läsa Leena Hambergs avhandling.

Anders

Foto: Thinkstock

0 kommentarer

Sidor

Prenumerera på RSS - svenska