Två av tre svensklärare säger att valet mellan de och dem är ett språkriktighetsproblem. Acceptansen för dom i elevernas texter ökar bland lärarna – men i synnerhet på gymnasiet är det många lärare som inte godkänner dom.

Catharina Grünbaum vid Svenska språknämnden gjorde 1976 en undersökning bland svensklärare om attityder till språkriktighetsfrågor. Då var det meningsbyggnad som flest lärare ansåg vara besvärligt. Susanna Karlsson och Lena Lind Palicki vid Språkrådet följde upp undersökningen 2015. Inom loppet av dessa fyrtio år har lärarnas attityder till olika språkriktighetsfrågor förändrats kraftigt.

Nu svarar 63 procent att valet mellan de och dem är besvärligt. Flera svensklärare uppger dessutom att det är den enda språkriktighetsfrågan som utgör en verklig utmaning i klassrummet. När samma fråga ställdes 1976 var det inte tillräckligt många som angav de och dem som ett problem för att den skulle få en egen kategori.

Acceptansen för dom har ökat. Nu är det 41 procent som på högstadiet accepterar dom för de och 44 procent som accepterar dom för dem i elevernas texter. I den första undersökningen var det i bägge fallen 20 procent som inte hade några anmärkningar.

Men bland gymnasielärarna är attityden inte lika tillåtande. I Catharina Grünbaums undersökning var det 8 procent som accepterade dom för de eller dem. Fyrtio år senare har andelen stigit till 11 procent.

Andra språkriktighetsfrågor som i dag upplevs som mer problematiska är reflexiva och personliga pronomen (22 procent) och särskrivningar (19 procent).

Studien finns att läsa i Svenskans beskrivning 35.

Anders

Foto: Istockphoto

5 kommentarer

Hur gör du för att få dina avokados att mogna? Vilken av mina storys gillar du bäst? I den kommande upplagan av Svenska skrivregler öppnar Språkrådet för engelskt plural-s. Det berättade redaktören Ola Karlsson under fredagens Språkforum.

Språkvården har länge uppmanat skribenter att inte använda plural-s. I stället har rekommendationen varit att skriva avokador eller avokadoer och storyer. Det har inte varit en oomstridd hållning.

Per Ledin, professor i svenska vid Södertörns högskola, diskuterade för några år sedan pluraländelserna -s och -sar (avokadosar, storysar) i svenskan. Han konstaterade i ett blogginlägg att det var former som ofta var vanligare än de av språkvården rekommenderade formerna. De som använde plural-r – som avokador – var främst vad Per Ledin kallade ”proffsskribenter”, som journalister och andra yrkesgrupper som har språket som arbetsredskap.

Enligt Per Ledin har både plural-s och plural-sar länge varit ganska vanliga. Det är dock former som inte släppts in i de accepterade pluraländelsernas värme. En följd av Per Ledins resonemang skulle helt enkelt vara att Språkrådet nu anpassat rekommendationerna till hur språkanvändningen faktiskt ser ut.

Men det finns också kritik mot den nya synen på plural-s. På nätet finns det gott om skribenter som anser att förändringen på ett negativt sätt ökar engelskans påverkan på svenskan.

Vad tycker du om att tillåta plural-s i svenskan? Rösta här intill!

Anders

11 kommentarer

Ett mer inkluderande språk är målet med SVT:s nya språkråd. Invandrare, förorten och färgad är ord som bör undvikas. Rekommendationerna är ett led i strävan efter att spegla Sverige på ett bättre sätt.

Uppdraget att formulera inkluderande begrepp är nära omöjligt. Språk är makt. Språk är också politik. Språk signalerar normer. Många intressegrupper och individer har starka åsikter om vad som är rätt och fel, och vilka ord som absolut bör eller inte bör användas.

Så skriver Anne Lagercrantz, chef för SVT:s nyhetsdivision, i en introduktion till de nya språkråden. Med hjälp av dem ska anställda få hjälp att uttrycka sig inkluderande om etnicitet.

Svensk är alla som har svenskt medborgarskap. Invandrare är ett ord som medarbetarna avråds från att använda. Om en persons etniska bakgrund är relevant är några alternativ utländsk bakgrund, utländska rötter och utomeuropeiskt födda.

Om en persons utseende ska beskrivas avråder SVT från färgad, av en annan hudfärg och afrikanskt ursprung. Rådet är att vara så konkret som möjligt. Exempelvis kan det talas om östasiatiskt utseende, vit, ljushyad, svart och mörkhyad. Just svart och mörkhyad är två ord som SVT varnar för att använda – de kan väcka kritik. Om utseendet ska beskrivas är det viktigt att ta hänsyn till hur den intervjuade själv vill betraktas.

Inte heller bör det talas om invandrartäta områden eller förorten. Även här lyfter SVT fram kravet på konkretion. I stället anses det vara lämpligare att berätta varför vissa områden skiljer ut sig från mängden. Samma sak gäller exempelvis segregerad skola.

Andra ord som kan användas är tiggare, nyanländ, flykting, asylsökande och EU-migrant. Det finns dock skäl till att använda dem med försiktighet. EU-migranter behöver till exempel inte tillhöra en utsatt grupp.

Anders

Foto: Getty Images/Istockphoto

8 kommentarer

Frågor & svar är en av de populäraste avdelningarna i Språktidningen. I varje nummer svarar Språkrådet på läsarnas frågor om allt från lånord till dialekter.

Nu finns ytterligare ett sätt att få i sig en rejäl dos språkvård. Den finlandssvenska språkvårdens databas har nämligen delvis öppnats för allmänheten. I Ordförrådet finns över 500 språkfrågor och svar som samlats av Svenska språkbyrån under flera decennier. Det fylls också kontinuerligt på med nya artiklar.

För den som vill lära sig mer om pannståndet kaffe, brisken, skumvin, finlandismer och översättning mellan svenska och finska är Ordförrådet väl värt ett besök. Ordet finlandism förklaras för övrigt så här:

 

En finlandism är ett ord eller uttryck som bara används i finlandssvenskan eller som i finlandssvenskan används i en annan betydelse än i standardsvenskan. Även ord eller uttryck som är påfallande mer frekventa i finlandssvenskan än i standardsvenskan räknas till finlandismerna. Sådana ord brukar kallas statistiska finlandismer.

Anders

0 kommentarer

Account managercompliance officeraccounting managercontrollerass. storemanager och front end developer är några av de lediga jobb som i dag går att hitta i Platsbanken. Längre, mer specifika och engelskspråkiga yrkestitlar tycks vara en trend.

Sara Pettersson, researchchef på rekryteringsföretaget Hammer och Hanborg, säger till Resumé i en artikel om titelhysteri att "kunderna efterfrågar t-shaped people, alltså rekryter som har en bred bas med en spetsig nisch". T-shaped people har blivit något av ett modebegrepp. Bill Buxton skriver i Bloomberg Businessweek att det lodräta strecket står för kunskapsdjup och det vågräta för bredd. Så länge inte det lodräta strecket kallas för bas blir den språkliga bilden lättare att begripa.

Den som redan känner sig t-formad behöver kanske ingen hjälp att kryssa genom titeldjungeln. Ass. storemanager betyder rimligtvis biträdande butikschef, i stället för controller rekommenderar Språkrådet styrekonomkey account manager är synonymt med storkundssäljare och front end developer lystrar även till titeln gränssnittsutvecklare. I artikeln i Resumé nämns även center marketing managerassociate experience director och head of integrated production.

Yrkeskategorierna gör det inte bara trångt på visitkortet, utan signalerar även att det rör sig om en viss typ av spetskompetens som efterfrågas – från breda account manager via spetsigare key account manager till sylvassa technical key account manager. Titeln i sig utgör sannolikt det första momentet i rekryteringsprocessen. Den som inte förstår begreppet lever knappast upp till arbetsgivarens förväntningar.

Anna Jeppsson Blomberg, rekryteringskonsult på Wise Group, säger till Resumé att hon tror att titlarna blir särskilt vildvuxna inom kommunikationsbranschen eftersom kreativitet är en viktig egenskap i yrket. Långa titlar blir alltså precisa.

Jessica Bjurström, vd för Sveriges kommunikationsbyråer, menar att titelinflationen har sin förklaring i dagens globaliserade samhälle. Med ökade internationella kontakter ökar behovet att med precision kunna pricka in sig i företagets hierarki. Peter Holm, senior recruitment consultant (eller chefsrekryteringskonsult) på Manpower, tror snarare att det handlar om att göra de lediga tjänsterna mer attraktiva. "Key account manager låter lite bättre än storkundssäljare", säger han till Metro.

Kanske är det den enkla förklaringen till titelhysterin. För somliga ger engelskan lyster, medan en och annan kanske känner sig en smula dyster.

Anders

0 kommentarer

År 1622 gav Gustav II Adolf Norrtälje stadsrättigheter. När kommunen i augusti i år invigde en ny park döptes den efter stadens grundare, och fick namnet Gustaf II Adolfs park. Det dröjde dock inte länge innan namnet fick kritik. Inte för att det var något fel i sig att uppmärksamma kungens betydelse för Norrtälje, utan för att stavningen av hans namn bryter mot traditionen.

När kungen år 1632 i Lützendimman utkämpade sin sista strid gjorde han det som Gustaf II Adolf. I dag stavas hans namn i regel Gustav II Adolf. Och han är inte den enda kungligheten vars namn har ändrats. Den kung som i livet hette Carl XV stavas nu Karl XVDrottning Christina har blivit Kristina.

Grunden till stavningsförändringen lades när ecklesiastikminister Fridtjuv Berg år 1906 drev igenom en omfattande stavningsreform, där ett av huvudnumren var att v-ljud skulle skrivas med bokstaven v och inte ffv eller hv. På sina håll fanns ett utbrett motstånd mot reformen, men en bidragande orsak till det stora genomslaget var Selma Lagerlöfs Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. Boken användes som läromedel i geografi och följde de nya stavningsreglerna. En bit in på 1910-talet kapitulerade de dagstidningar som tidigare bekämpat förändringen.

Mediespråksgruppens skrivregler rekommenderar att samtliga kungar och drottningar från Oscar I och framåt får behålla den stavning de själva använde eller använder. I mediespråket kommer Carl XVI Gustaf inte att så småningom skrivas Karl XVI Gustav, utan den nuvarande regentens namn kvarstår oförändrat.

Kungahuset har dock inte samma syn på saken. Vid hovet är normen att de avlidna kungar och drottningar som den nuvarande regenten har träffat får behålla stavningen. Carl XVI Gustaf var fyra år när Gustaf V gick bort – eftersom kungen hann lära känna sin farfarsfar har stavningen inte förändrats.

Men Carl XVI Gustaf träffade varken Oscar I (1799–1859) eller Oscar II (1829–1907), vilket för Kungahusets del innebär att namnen, till skillnad från Mediespråksgruppens skrivregler, stavas Oskar I respektive Oskar II.

– Gränsen går vid dem kungen har träffat. Det är en språkregel hos oss, säger Marianne Bonbeck, informationssekreterare vid hovet.

Kungahuset och Mediespråksgruppen har heller inte samma syn på prinsar och prinsessor. Mediespråksgruppen rekommenderar att de får behålla sina privata stavningar – Carl Philip kommer aldrig, vare sig prinsen blir kung eller inte, att börja skrivas Karl Filip, och där hovet föredrar prinsessan Eugenia (1830–1889) ändrar Mediespråksgruppen inte Eugénie.

När Sverige så småningom får en ny regent kan det alltså bli dags för kungahuset att ändra stavningen, eftersom kronprinsessan Victoria varken har träffat farfarsfarsfar Gustaf V eller farfarsfar Gustaf VI Adolf. Men om så blir fallet vill Marianne Bonbeck inte svara på i dagsläget.

– Det är en fråga för framtiden, säger hon.

Språkrådets grundprincip är att personer ska får skriva sina namn som de själva väljer. Ibland krockar tumregeln med olika skrivsätt. Under en lång tid försvenskades namnen på historiska regenter från andra länder. Den franske kungen Louis XIV skrivs på svenska Ludvig XIV, den brittiska drottningen Mary Stuart blir Maria Stuart och den ryska tsaren Pjotr den store omstavas Peter den store. Men namnen på sentida regenter genomgår inte någon försvenskning. Spaniens Juan Carlos blir inte Johan Karl.

– Att försvenska utländska namn behövs inte längre. I dag skulle vi förstå att Pjotr den store motsvarar Peter den store, säger Susanna Karlsson, språkvårdare vid Språkrådet.

Gustaf II Adolfs park följer varken Mediespråksgruppens eller kungahusets rekommendationer. Däremot finns det, skriver Norrtelje Tidning, sedan tidigare en gata med namnet Gustaf Adolfs väg i kommunen. Det må bryta mot traditionen, men det är åtminstone konsekvent.

Anders

Foto: Paul Hansen

4 kommentarer

Större än jag eller större än mig? Doping eller dopning? Date eller dejt?

Frågor om rätt och fel i språket tillhör de vanligaste i redaktionens mejlkorg. För det mesta bollar vi frågorna vidare till Språkrådet. Ibland får frågeställarna svaret att flera alternativ kan betraktas som korrekta, ett besked som ibland tas emot med en viss besvikelse.

Vad som anses rätt och fel beror ofta på vem det är som tillåts bestämma. I texten ovan har rättstavningsprogrammet redan hunnit rödmarkera både dopning och dejt, de stavningar som Språkrådet rekommenderar eftersom de till skillnad från doping och date har anpassats till svenskan.

På Språktidningen följer vi vanligtvis Språkrådets regler, men inte alltid. Vi skriver internet där Språkrådet länge föredrog Internet. När det gäller rättstavning förlitar vi oss på Svenska Akademiens ordlista, och när det gäller namn kikar vi ofta på hur Mediespråksgruppen och Nationalencyklopedin väljer att skriva dem.

Ibland ger dock fler kockar en intressant men något förvirrande soppa. Mediespråksgruppen (med representanter från flera stora svenska medier) anser att namnet på Libyens före detta ledare bör skrivas Muammar Gaddafi, Expressen och Dagens Nyheter (vars språkvårdare är representerade i Mediespråksgruppen) föredrar Khaddafi, Sydsvenskan stavar Kaddafi, den som bläddrar i Nationalencyklopedin hittar uppslagsordet Qadhdhafi medan nätversionen har fastnat för Khadaffi, och Språkrådet anser att den lämpligaste stavningen är Qadhdhafi med Qaddafi respektive Gaddafi som silvermedaljörer.

Qadhdhafi är enligt Språkrådet den stavning som bäst representerar hur namnet överförs till latinsk skrift, medan Gaddafi sägs ligga nära det lokala uttalet. Expressen menar att Khaddafi i kraft av traditionen är den stavning som läsarna bäst känner igen. Traditionen tillskrivs ofta stor betydelse i språkvårdsfrågor. Vi skriver exempelvis alltjämt Köpenhamn trots att København tveklöst representerar det danska uttalet bättre.

Alla har goda argument för sin hållning i stavningsfrågan. Så vem har rätt?

Tja, det brukar heta att det viktigaste är att vara konsekvent. Språkrådet är visserligen en del av myndigheten Institutet för språk och folkminnen och deras rekommendationer får ofta stort genomslag, men den som ratar dem kan sova lugnt utan mardrömmar om böteslappar för felaktigt språkbruk. Så Expressen skriver tvärt emot rekommendationerna myndigheter och verk gement (rättsmedicinalverket) och Fokus skriver partinamn utan versal (socialdemokraterna). Och det är förstås rätt och riktigt – åtminstone i Expressen och Fokus.

Nå. Trots de olika åsikterna om den före detta libyske ledaren tycks stavningsutbudet i svensk press ändå vara förhållandevis begränsat. År 2009 räknade den amerikanska tv-kanalen ABC till inte mindre än 112 olika stavningar som förekom i inhemska medier.

Anders

Foto: Jesse B. Awalt/U.S. Navy

0 kommentarer
Prenumerera på RSS - språkvård