Bord, mat och sked tillhör de allra första orden som barn lär sig. Skälet är att det är föremål som ofta finns i deras synfält. Det visar en amerikansk studie.

Det är forskare i psykologi vid Indiana University som har undersökt vilka ord som barn lär sig först. Åtta barn i åldern åtta till tio månader – ingen av dem hade alltså börjat prata – utrustades med kameror. Kamerorna följde vad som fanns i barnens synfält. Forskarna visade särskilt intresse för alla måltider.

När barnen väl började prata visade det sig att föremål som ofta fanns i synfältet också tillhörde de första orden som barnen lärde sig. Där fanns table (’bord’), food (’mat’), plate (’tallrik’), spoon (’sked’) och bottle (’flaska’). Samtliga ord har enligt forskarna stor betydelse för barnen. Därför är det naturligt att de tidigt gör kopplingen mellan föremål och ord.

De tidiga orden är främst substantiv. Av barn som är sexton månader känner hälften till dessa ord. Enligt forskarna innebär det att synintryck har en avgörande roll för vilka ord som barnen lär sig.

Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Royal Society Philosophical Transactions B.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Redan vid elva månader visar barn extra stort intresse för modersmålet. Trots att de själva inte lärt sig tala har barnen identifierat det språk som kan ge dem nyttig information. Det visar en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

Det är forskare i psykologi och kognitionsvetenskap som studerat 45 barn vid elva månaders ålder. De fick möta personer som talade modersmålet, alltså det språk som föräldrarna använde, och personer som talade ett främmande språk. Samtidigt undersöktes barnens hjärnaktivitet.

Resultaten var tydliga. Trots att barnen ännu inte lärt sig använda modersmålet hade de identifierat det. När de hörde modersmålet talas ökade aktiviteten i hjärnan, vilket enligt forskarna var ett tydligt tecken på att de var redo att ta emot användbar information.

Det främmande språket hade inte samma inverkan på barnen. Uppenbarligen fanns inte samma beredskap för att lyssna efter viktiga upplysningar. Enligt forskarna skulle en drivkraft för detta mönster kunna vara just hungern efter information.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Redan för 1,8 miljoner år sedan kan människans förfäder ha varit högerhänta. Funktionen styrdes precis som språkförmågan från den vänstra hjärnhalvan. Det visar en studie publicerad i Journal of Human Evolution.

När en människa lyfter en penna för att skriva gör uppskattningsvis nio av tio det med höger hand. Bara en av tio är vänsterhänt. Detta mönster kan alltså vara 1,8 miljoner år gammalt. Det tror ett internationellt forskarlag i antropologi.

De har undersökt fossil av Homo habilis, den första arten av människa som tillverkade enkla verktyg. Homo habilis levde för 1,8 miljoner år sedan. Det finns forskare som tror att det var vid denna tid som talet började att utvecklas. Skälet ska ha varit att enkelt språk gjorde det betydligt lättare att använda verktyg.

Fossil som forskarna analyserat visar att Homo habilis höll verktyg med högerhanden. Eftersom det handlar om lämningarna efter en enda person är det för tidigt att fastslå om Homo habilis i regel var högerhänta. Enligt forskarna finns det dock mycket som tyder på detta.

Om teorin stämmer skulle anledningen till att en majoritet av dagens människor skriver med höger hand alltså gå tillbaka till mänsklighetens vagga. Denna förmåga skulle alltså precis som språkförmågan vara lokaliserad till den vänstra hjärnhalvan.

Anders

Illustration: Istockphoto

0 kommentarer

Höga bakgrundsljud stör barn när de ska lära sig nya ord. Bättre gick det när bakgrundsljuden motsvarade normalt sorl på ett kafé. Det visar en studie publicerad i Child Development.

Det är forskare vid University of Madison-Wisconsin, USA, som har studerat hur totalt 80 barn i åldern 22 till 30 månader lär sig nya ord. Deras uppgift var just att lära sig nya ord och att koppla ihop dem med föremål.

När bakgrundsljuden motsvarade sorlet på ett kafé hade barnen inga större svårigheter att koncentrera sig på uppgiften. Sämre gick det när de störande ljuden motsvarade två personer som talade högt alldeles intill barnen. Däremot klarade sig barnen ganska bra när de lärde sig orden i en tyst miljö, men där bilderna på föremålen visades samtidigt som störande ljud spelades upp.

Studien visar enligt forskarna att det är viktigt att barn får lära sig utan störande ljud från omgivningen. Därför bör till exempel skolor sträva efter att ha det lugnt i klassrummen när barnen ska ha fokus på inlärning.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Den som tidigt behärskar modersmålets siffror och bokstäver har bättre förutsättningar när undervisningen i förskola sker på ett annat språk. Det visar en studie publicerad i tidskriften Applied Psycholinguistics.

I USA finns många spansktalande vuxna som inte känner sig helt bekväma med att tala engelska. Inte sällan innebär det att deras barn växer upp i en miljö där det inte talas mycket engelska. Men när de börjar förskola sker undervisningen ofta på engelska.

Det behöver dock inte vara någon större nackdel. De spansktalande barn som har med sig goda kunskaper om modersmålets bokstäver och siffror kommer snart i kapp. Denna grupp har betydligt lättare för att lära sig engelska än spansktalande elever som inte har tagit de första stegen mot att läsa och räkna.

Forskarnas slutsats är att kunskaper i spanska vässa förutsättningarna för att lyckas med engelskan i förskolan. Det betyder också att spansktalande föräldrar inte behöver känna att osäkerheten när det gäller engelska är lika betungande. Om de ser till att hjälpa barnen med spanskan så hjälper de även indirekt till med engelskan.

Anders

Foto: Istockphoto

1 kommentarer

Flerspråkiga tvååringar ska kunna språktestas av danska kommuner. Barn som får underkänt ska få hjälp att förbättra språket. Om föräldrarna säger nej stryps en del av barnbidraget. Det rapporterar Jyllands-Posten.

I Danmark testas sedan tidigare flerspråkiga treåringars språkkunskaper. De som inte gör tillräckligt bra ifrån sig erbjuds undervisning som främjar språkutvecklingen. Samma metoder ska nu tillämpas även på tvååringar.

Förslaget kommer från utbildningsminister Ellen Trane Nørby. Syftet med att låta kommunerna språktesta tvååringar är att tidigt upptäcka flerspråkiga barn som talar undermålig danska. Hon säger till Jyllands-Posten att åtgärden är nödvändig för att främja integrationen:

Vi har nogle danske børn, der er danske statsborgere, men alligevel er bagud fra start. Vi er nødt til at gribe ind og stille nogle ret håndfaste krav for at sikre, at integrationen bliver bedre, end vi har formået hidtil.

Familjer där föräldrarna nobbar extra undervisning i danska straffas med sänkta barnbidrag. Regeringen vill inte att barn stannar i hemmet utan kontakt med andra dansktalande. Språket ses som ett nödvändigt redskap för att motarbeta parallellsamhällen och för att utveckla en dansk identitet.

Tidigare i år presenterades en studie som visade att tre till fem år gamla barn med föräldrar födda utanför västvärlden hade sämre ordförråd och sämre ordförståelse. Niels Egelund, professor vid Danmarks institut for pædagogik og uddannelse vid Aarhus universitet, säger till Jyllands-Posten att det är bra att börja testa tvååringar. Han kan tänka sig att gå ännu längre ned i åldrarna:

Det her bliver man nødt til, hvis man vil problemerne med manglende sprogkundskaber til livs. Vi kan ikke have, at børnene bliver hjemme hos deres forældre og møder i skolen stort set uden at kunne tale dansk, og jo tidligere man begynder, jo bedre. Jeg kunne tænke mig, at man strammede den og begyndte med obligatoriske dagtilbud til børn i etårsalderen.

Anders

Foto: Flemming Leitorp

0 kommentarer

När spädbarn spetsar öronen koncentrerar de sig på modersmålet. Och när det är tyst intresserar de sig mer för personer som talar modersmålet än för talare av främmande språk. Det visar en studie publicerad i Frontiers in Psychology.

Redan vid fem månaders ålder har barn en tydlig preferens för modersmålet – trots att det är långt kvar tills de själva kommer att behärska språket. Detta framgår av hur barn tar till sig information. Personer som talar barnets modersmål får mer uppmärksamhet än talare av andra språk.

I studien fick spädbarn bekanta sig med både modersmålstalare och talare av främmande språk. Därefter fick de se filmer där talare från bägge grupperna satt tysta och tittade på olika föremål. Barnen visade betydligt större intresse för de objekt som modersmålstalarna tittade på.

Modersmålet skapar enligt forskarna ett starkt band som styr spädbarnets beteende. Ett gemensamt språk är dessutom ett starkare band än exempelvis etnisk bakgrund.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

En rad studier har hävdat att redan nyfödda barn kan imitera gester, ansiktsuttryck och språkljud. Men det är inte sant. Det anser forskare i psykologi vid University of Queensland, Australien.

Från 1980-talet och framåt har det kommit studier som hävdar att barn som bara är några veckor gamla behärskar konsten att imitera. Det var också detta som forskarlaget från Australien trodde att de skulle kunna bevisa. Men i stället visade det sig vara tvärtom. Tidigare studier har enligt forskarna varit för välvilligt inställda och undersökt för få gester. Efter att ha testat elva olika gester på 106 barn vid en, tre, sex och nio veckors ålder fastslår de att förmågan att imitera saknas.

Brister i tidigare studier har enligt forskarna varit att bara ett par gester testats, som när en vuxen öppnar munnen eller räcker ut tungan. Men någon koll på tungans läge eller munnens öppning har inte gjorts före gesterna. Eftersom så få gester testats går det enligt forskarlaget inte att avgöra om barnen faktiskt imiterar eller bara visar allmän glädje över uppmärksamheten från en vuxen.

Forskarna testade alltså elva olika gester vid fyra olika tidpunkter. Barnen visade inga som helst tecken på att redan ha lärt sig härma vuxna. Lika ofta som barnets reaktion påminde om en gest, ett ansiktsuttryck eller ett språkljud från en vuxen var ”svaret” något helt annat.

Därmed hävdar forskarna att det är uppenbart att påståendena om veckogamla barn som imiterar sina föräldrar är en myt. Att kunna imitera är därför ingen medfödd förmåga. I stället är det något barn börjar att lära sig mycket tidigt.

Studien är publicerad i tidskriften Current Biology.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Sju av tio tvååringar med normal språkutveckling fungerar utmärkt i lek med andra barn. Men av de språksvaga tvååringarna är det bara var nionde som klarar sig lika bra. Barn med mindre goda språkfärdigheter löper alltså stor risk att redan tidigt i livet hamna utanför gemenskapen.

Bakom studien står doktoranden Elisabeth Brekke Stangeland vid Lesesenteret på Universitetet i Stavanger. Den presenterades vid universitetets årliga forskningskonferens. I underlaget ingår drygt tusen norska barn som testats vid 33 respektive 57 månaders ålder.

Elisabeth Brekke Stangelands slutsats är att normal språkutveckling är viktig för att barn ska kunna leka med andra. Hela 70 procent av tvååringarna klarar detta utan problem. Därmed tar de också viktiga steg mot att skaffa sig social kompetens.

Bland barnen med svaga språkfärdigheter – i det här fallet den tiondel vars färdigheter rankas som de minst utvecklade – är det däremot bara 11 procent som accepteras fullt ut av lekkamraterna. Många av dessa barn hamnar alltså utanför eftersom jämnåriga inte längre betraktar dem som potentiella lekkamrater. I stället vänder sig de språksvaga barnen ofta till vuxna. Där går de miste om viktig social kompetens som de bara kan skaffa sig genom att umgås med jämnåriga.

I leken är hög språklig kompetens ofta nödvändig. Enligt Elisabeth Brekke Stangeland får språksvaga barn snabbt passiva roller utan större betydelse. Nästa steg är att de helt räknas bort ur leken. Visserligen söker sig dessa barn ofta till vuxna i stället, men av dem får de inte samma språkliga stimulans.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

När spädbarn jollrar är det främst för nöjet att höra sig själva. Det betyder också att de i stor utsträckning styr den egna språkutvecklingen. Det visar en forskarstudie från University of Missouri publicerad i tidskriften Journal of Experimental Child Psychology.

Vid åtta månaders ålder brukar spädbarn börja säga ”ord” som dada och baba. I det här stadiet består jollrandet av ljud där både konsonanter och vokaler upprepas. Jollrandet påminner också allt mer om det språk som omger spädbarnet. De första riktiga orden – inte sällan närliggande mamma och pappa – är inte långt borta.

Mary Fagan, forskare i psykologi med inriktning på språkutveckling, anser att spädbarn i hög grad styr sin egen utveckling. Spädbarn är inte alls passiva konsumenter av det språk som talas runt dem, utan i själva verket är det egna erfarenheter som driver utvecklingen framåt.

Hon har studerat 27 hörande spädbarn och 16 spädbarn med kraftigt nedsatt hörsel. Den senare gruppen testades vid två tillfällen – före och efter att de fått cochleaimplantat, ett hörhjälpmedel som fungerar genom elektrisk stimulering av hörselnerven.

Före ingreppet ägnade sig barnen med hörselnedsättning sällan åt att jollra. Men bara ett par månader efter att de fått cochleaimplantat tog jollrandet fart och blev allt vanligare. ”Orden” blev med tiden också allt längre med fler upprepningar av samma stavelser, alltså mer babababababa än baba.

Att höra sig själv jollra är enligt Mary Fagan en drivkraft i sig. Även om ljuden saknar betydelse är de viktiga för språkutvecklingen. När väl barnen når stadiet där ett visst ljud kopplas till en viss företeelse brukar de använda enkla ljud som dada i stället för ord som används av de vuxna som finns runt dem.

Studien visar enligt Mary Fagan inte bara jollrets betydelse för språkutvecklingen. Den understryker också vikten av ett tidigt beslut om cochleaimplantat. Barnen svarar nämligen snabbt på de nya möjligheterna – och det minimerar den nedsatta hörselns inverkan på språkutvecklingen.

Här kan du läsa Barbro Wallgren Hemlins artikel om att i vuxen ålder återfå hörseln med hjälp av cochleaimplantat.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Sidor

Prenumerera på RSS - språkutveckling