Fler elever bör läsa moderna språk med start redan i sjätte klass. Det föreslår Skolverket i ett förslag som nu lämnas över till regeringen. Enligt förslaget ska möjligheterna att välja bort moderna språk minska.

I en debattartikel i Språktidningen 3/2018 efterlyste Christina Rosén, lektor i tyska vid Linnéuniversitetet, en nationell språkstrategi. Hon argumenterade för att försämrade kunskaper i moderna språk som tyska och franska resulterade i försämrad konkurrenskraft. Hon ville också att minst ett främmande språk utöver engelska skulle bli obligatoriskt.

Nu ser det ut som att Skolverket har liknande tankar. I ett förslag skriver myndigheten att Sverige bör ta fram en nationell språkstrategi. I denna strategi vill Skolverket ”inkludera samtliga språk och fastställa riktlinjer för hur målsättningen om språkkunskaper i två språk förutom modersmålet kan förverkligas”. Syftet är att främja de språk som redan talas i landet, men också att få fler elever att studera andra språk än engelska. Myndigheten anser även att ett nationellt språkcentrum bör inrättas.

Skolverkets ambition är alltså att fler elever ska läsa moderna språk från sjätte klass. Samtidigt vill myndigheten skrota möjligheten – en väg som i dag väljs av var fjärde niondeklassare – att läsa extra svenska och engelska för att inte behöva läsa moderna språk. I stället blir det alltså språk som exempelvis tyska, spanska eller franska på schemat för betydligt fler. Eleverna ska också ha möjlighet att välja ett språk där de har rätt till modersmålsundervisning och teckenspråk för hörande. Dessutom ska nyanlända med begränsade kunskaper i engelska kunna få extra undervisning i språket.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Barn som börjar med engelska redan i första klass blir inte bättre på språket än barn som börjar med engelska i årskurs tre. När de går i sjuan har de elever som började senare bättre kunskaper i engelska.

Ofta talas det i den skolpolitiska debatten om behovet av att påbörja undervisningen i engelska i ett tidigt skede. Men de vetenskapliga beläggen för att en tidig start med engelska i skolan skulle vara en fördel saknas. Några lektioner i veckan ger inget försprång längre fram.

En ny studie utförd vid Ruhruniversitetet i Bochum kommer fram till samma resultat. Tidig engelska är ingen fördel. Tvärtom. De elever som börjar med engelska i trean i stället för i ettan klarar sig bättre.

I studien ingick 5 130 barn från 31 olika skolor i Nordrhein-Westfalen. Ungefär hälften av barnen började läsa engelska i första klass och den andra halvan började i tredje klass. När eleverna gick i femman och sjuan testades deras kunskaper i engelska.

Vid det första testtillfället var de elever som började med engelska i ettan något bättre på både läs- och hörförståelse. Vid det andra testtillfället hade barnen som började med engelska i trean gått om. I sjunde klass fick de bättre resultat i bägge testerna.

Den tidiga undervisningen innehåller ofta sånger, ramsor, berättelser och lekar. Det anses förklara den vassare hörförståelsen i femte klass. De elever som börjar senare möter direkt undervisning som handlar mer om grammatik och ordförråd. Fyra år senare har alltså detta gett resultat.

Enligt forskarna var utfallet väntat. En rad tidigare studier visar att en tidig start på lång sikt inte ger några fördelar. För att den tidiga starten ska ha någon effekt krävs enligt forskarna betydligt mer än några få lektioner. Förstaklassare behöver i så fall ett riktigt språkbad snarare än undervisning några gånger i veckan.

Forskarna siktar nu på att undersöka hur samma elever klarar sig i nionde klass. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Language Learning.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

När jag började nian för tio år sedan var vi fyra stycken i min spanskgrupp. Sedan dess har spanskan fått ett rejält uppsving och år 2009 lästes det av 16 procent av eleverna i svenska grundskolor och hela 43 procent av gymnasieeleverna, vilket gjorde det till det mest studerade språket efter engelskan. Detta kan utläsas av den statistik som EU:s statistikmyndighet Eurostat släppte i samband med den internationella Språkdagen.

Statistiken visar att engelska föga förvånande är det mest studerade främmande språket i alla EU-länder utom tre (Storbritannien och Irland, där franska är störst, och Luxemburg, där tyskan ligger i topp).

Det näst mest studerade språket i EU som helhet är i grundskolan franska (16 procent av eleverna), och på gymnasiet tyska (27 procent) tätt följt av franska (26 procent). När det gäller gymnasiet kniper något av dessa två språk andraplatsen i 22 av 30 länder.

Av naturliga skäl är danska och svenska de näst mest studerade språken för Island respektive Finland, och i Estland, Lettland och Litauen är det ryska som gäller. Det är bara i Sverige, Norge och Frankrike som spanska är det populäraste språket näst efter engelskan.

Danmark är det enda nordiska landet där tyska kommer på andra plats. Det läses av 29 procent av grundskoleeleverna och 35 procent av gymnasieeleverna. Danskarnas närhet till Tyskland spelar säkert en stor roll i deras intresse för det tyska språket.

Här uppe i Sverige blir tyskstudenterna allt färre, men kanske är den språkliga pendeln i gungning. I Språktidningen nr 5/2011 vädras i en artikel teorin att det nyhippa Berlin kan bli räddningen för den numera så impopulära tyskan.

Det blir intressant att se hur siffrorna ser ut om några år. Kommer spanskan behålla sin höga ställning? Kommer tyskan locka fler studenter? Eller är det ryska, kinesiska eller japanska som blir det nya innespråket?

Camilla

2 kommentarer

Långa ord i uppsatsskrivandet ger höga betyg. Grammatiska metaforer står nämligen högt i kurs när svensklärarna bedömer elevernas texter. Det visar Ulrika Magnusson i sin avhandling Skolspråk i utveckling vid Göteborgs universitet.

Den grammatiska metaforen innebär att en företeelse som brukar uttryckas genom en viss grammatisk form i stället uttrycks genom en annan form. Det kan till exempel vara en adjektivisering, som de såg en hoppande kanin i stället för de såg en kanin hoppa, där händelsen beskrivs genom ett adjektiv (hoppande) i stället för ett verb (hoppa). Den kanske vanligaste grammatiska metaforen är nominalisering, där en händelse uttrycks som ett substantiv (de såg kaninens hoppande) och inte som ett verb (de såg kaninen hoppa).

Ulrika Magnusson har undersökt elevers skrivande i uppsatser och nationella prov i årskurs nio och på gymnasiet. De grammatiska metaforerna är betydligt fler på gymnasiet och är vanligare i utredande uppsatser än i personliga texter.

Ökningen förefaller logisk. Grammatiska metaforer brukar nämligen ses som ett sätt att lättare relatera olika företeelser till varandra och föra komplexa resonemang. Att den förmågan förbättras går hand i hand med de tuffare utmaningarna på gymnasiet. Där kanske kaninens hoppande ingår i en diskussion rik på grammatiska metaforer som gnagande, sladdbitandehusdjursansvar, kloklippning och elsäkerhet. Grammatiska metaforer är alltså ofta ganska långa ord.

Grammatiska metaforer är vanligare hos enspråkiga elever och elever med höga betyg. Förklaringen är, enligt Ulrika Magnusson, att det sannolikt krävs ett välutvecklat skriftspråk för att en elev ska behärska grammatiska metaforer.

Ett intressant resultat är att de elever som började att tala svenska när de var mellan fyra och sju år använde grammatiska metaforer i mindre omfattning än elever som börjat tala svenska tidigare eller senare. Det kan, menar Ulrika Magnusson, bero på att de som lärde sig svenska senare hade utvecklat sitt förstaspråk till den grad att kunskaperna även underlättade de krav som så småningom skulle ställas i uppsatsskrivandet på högstadiet och gymnasiet. Den grammatiska metaforen kan nämligen vara en företeelse som är kopplad till en allmän förmåga som inte är specifik just för förstaspråket.

Här kan du ladda ned Ulrika Magnussons avhandling Skolspråk i utveckling.

Anders

0 kommentarer

Förskolebarn med bristande språkförmåga förbättrar sig avsevärt om de placeras i samma klass som barn med mer utvecklad språkförmåga. Därför bör inte barn som ligger efter i språkutvecklingen hamna i samma grupper. Det hävdar amerikanska forskare, som har undersökt språkkunskaperna hos 338 amerikanska förskolebarn fördelade på 49 klasser.

Studien inleddes på höstterminen då barnens språkliga förmåga utvärderades. De fick läsa en bilderbok och diskutera handlingen och testades också på grammatik och ordförråd. På vårterminen fick barnen på nytt genomgå ett liknande test.

Resultaten visar att de barn som på hösten låg under genomsnittet utvecklade sin språkförmåga avsevärt om de gick i en klass där många hade goda kunskaper. Däremot halkade många efter ytterligare om deras kamrater befann sig på samma låga språkliga nivå. Det är enligt forskarna ett argument för att skapa klasser där barnen har varierande språkförmåga. De som redan ligger långt fram i utvecklingen riskerar heller inte att hämmas av att gå i en grupp där många inte hunnit lika långt. Studien visar att de gör stora framsteg oavsett klassens sammansättning.

Exakt vad som orsakar den snabba utvecklingen för de barn som hamnar i en klass med många duktiga kamrater är inte klart. Den kan bero på lärarens agerande och förväntningar i klassrummet, men också på barnens kontakter med varandra.

I USA samlas ofta barn med mindre utvecklad språklig förmåga i samma grupper. Många av de förskolor som är bidragsfinansierade tar nämligen bara in barn vars föräldrar inte har råd att betala för skolgången. Bland dessa barn är det vanligare med bristande språkförmåga. Därför kan blandade klasser, enligt forskarna, inte bara visa vägen till språklig utveckling, utan också bidra till att förhindra att barnen i framtiden kommer att leva i samma fattigdom som sina föräldrar.

Anders

0 kommentarer
Prenumerera på RSS - språkundervisning