Jurys, burritos, tortillas, dumplings och stalkers är de pluralformer som en klar majoritet av svensktalande föredrar. S-plural är mycket utbredd för lånord och andra ord av främmande karaktär. Det skriver William Zetterberg i en kandidatuppsats i allmän språkvetenskap vid Lunds universitet.

Nyligen kom beskedet att Språkrådet i den kommande upplagan av Svenska skrivregler öppnar för s-plural. Attityden till pluralformer som zombies och partners blir alltså mer tillåtande. Kursändringen har fått blandade reaktioner. Vissa anser att det är på tiden att Språkrådet behandlar en pluralform som funnits länge i svenskan, medan andra tycker att s-plural inte har någon plats i vårdad svenska.

En som har studerat s-plural är Per Ledin, professor i svenska vid Södertörns högskola. I ett blogginlägg har han konstaterat att fenomenet främst är kopplat till lånord. Samma iakttagelse gör William Zetterberg. Hans enkät om s-plural har besvarats av 242 personer.

Slutsatsen är att s-plural är den form som en klar majoritet föredrar när det gäller lånord som selfie, lobby, kimono, ukulele, partner och pitbull. Lånord som funnits en längre tid i svenskan får oftare traditionella pluraländelser. Dessutom använder yngre talare s-plural i större utsträckning.

Att s-plural är vanligare bland unga tyder enligt William Zetterberg på att den är produktiv. Språkrådets nya hållning kan alltså ses som en återspegling av dagens – och kanske än mer morgondagens – språkbruk.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Hur gör du för att få dina avokados att mogna? Vilken av mina storys gillar du bäst? I den kommande upplagan av Svenska skrivregler öppnar Språkrådet för engelskt plural-s. Det berättade redaktören Ola Karlsson under fredagens Språkforum.

Språkvården har länge uppmanat skribenter att inte använda plural-s. I stället har rekommendationen varit att skriva avokador eller avokadoer och storyer. Det har inte varit en oomstridd hållning.

Per Ledin, professor i svenska vid Södertörns högskola, diskuterade för några år sedan pluraländelserna -s och -sar (avokadosar, storysar) i svenskan. Han konstaterade i ett blogginlägg att det var former som ofta var vanligare än de av språkvården rekommenderade formerna. De som använde plural-r – som avokador – var främst vad Per Ledin kallade ”proffsskribenter”, som journalister och andra yrkesgrupper som har språket som arbetsredskap.

Enligt Per Ledin har både plural-s och plural-sar länge varit ganska vanliga. Det är dock former som inte släppts in i de accepterade pluraländelsernas värme. En följd av Per Ledins resonemang skulle helt enkelt vara att Språkrådet nu anpassat rekommendationerna till hur språkanvändningen faktiskt ser ut.

Men det finns också kritik mot den nya synen på plural-s. På nätet finns det gott om skribenter som anser att förändringen på ett negativt sätt ökar engelskans påverkan på svenskan.

Vad tycker du om att tillåta plural-s i svenskan? Rösta här intill!

Anders

11 kommentarer

Nu finns ett nätbaserat läromedel om nyord. Materialet är avsett för gymnasieelever. Läromedlet har tagits fram av Språkrådet.

Varje år presenterar Språkrådet och Språktidningen en nyordslista med ett fyrtiotal nykomlingar i det svenska språket. Listan får mycket uppmärksamhet i medierna. Många av nyorden – men långt ifrån alla – blir så småningom så etablerade att de tas med i Svenska Akademiens ordlista.

Det nätbaserade läromedel som Språkrådet nu tagit fram riktar sig i första hand till gymnasieelever. Det innehåller flera olika övningar och en kort introduktion till vad som är ett nyord. Dessutom finns det tips på läsning för den som vill fördjupa sig.

Här hittar du läromedlet.

Här hittar du 2016 års nyordslista.

Anders

Illustration: Jens Magnusson

0 kommentarer

En ny utgåva av Svenska skrivregler är på gång. Redaktören Ola Karlsson finputsar nu det allra sista i manuset. Preliminärt kommer boken i slutet på februari nästa år.

Den senaste utgåvan av Svenska skrivregler kom 2008. Ola Karlsson, som är språkvårdare vid Språkrådet, utlovar flera nyheter i den utgåva som ska komma om fyra månader:

– Det blir på många sätt fylligare, säger han.

Avsnitt som kommer att svälla gäller bland annat avstavningar, sammansättningar, förkortningar, källhänvisningar och transkribering och translitterering, alltså omskrivning av namn från språk som ryska, arabiska och bulgariska till svenska. För första gången kommer regelsamlingen även att ta upp grundläggande engelska skrivregler.

En annan förändring är att det gjorts flera bruksundersökningar, studier av hur språkbruket faktiskt ser ut. Men också avstämningar mot skrivregelsamlingar för andra språk som norska, danska och engelska.

– Syftet är att ta reda på hur bruket ser ut så att reglerna kan återspegla det, säger Ola Karlsson.

Anders

3 kommentarer

Språkrådet får huvudansvaret för utvecklingen av svensk terminologi. Det föreslår regeringen i budgetpropositionen för 2017. Språkrådet får dessutom ett anslag på 4,3 miljoner kronor – samma summa som tidigare gått till Terminologicentrum, TNC.

I samband med regeringsskiftet gjorde också en ny syn på terminologiarbete och TNC intåg i regeringskansliet. I den rödgröna koalitionens första budget skulle det statliga anslaget till TNC strypas från och med 2016. Men i den alliansbudget som röstades igenom förblev anslaget oförändrat.

Svaret på den debatt som uppstod blev en utredning. Tidigare i år kom utredaren Ingrid Strömberg fram till att huvudansvaret för terminologifrågor borde flyttas till Språkrådet. Samtidigt skulle det statliga stödet till TNC halveras.

I budgetpropositionen följer regeringen i stor utsträckning utredarens förslag. Ansvaret för terminologifrågor flyttas från näringsdepartementet till kulturdepartementet. Och huvudansvaret för området överförs till Språkrådet, som är en del av myndigheten Institutet för språk och folkminnen.

– Vi är positiva till uppdraget och till möjligheten att utveckla detta område. Detta måste ske i mycket nära samråd med aktörer som TNC, säger Ingrid Johansson Lind, generaldirektör för Institutet för språk och folkminnen.

Exakt hur rollfördelningen mellan Språkrådet och TNC kommer att se ut vill inte Ingrid Johansson Lind spekulera om i dagsläget.

– Uppdraget är inte formulerat än, säger hon.

I propositionen får myndigheten ansvaret för att ta fram ett förslag på hur det framtida terminologiarbetet ska organiseras. Ett statligt ansvar är viktigt eftersom ”det offentliga terminologiarbetet blir relevant för så många som möjligt och struktureras på ett effektivt, ändamålsenligt och långsiktigt sätt”. I propositionen motiveras steget dessutom som ett sätt att föra terminologin närmare språkpolitiken:

Regeringen ser ett värde i att knyta terminologiarbetet närmare språkpolitiken. Det svenska språkets ställning som samhällsbärande språk är beroende av att det kontinuerligt skapas termer för nya företeelser och begrepp. Det är därför av betydelse att det offentliga terminologiarbetet genomförs på ett språkpolitiskt medvetet och samordnat sätt.

Det anslag på knappt 4,3 miljoner kronor som tidigare gått till TNC öronmärks nu alltså åt Språkrådet. Därifrån ska pengar slussas vidare till TNC. Det finns enligt propositionen inget som hindrar att en del av pengarna stannar hos Språkrådet. Det huvudansvar som landar på myndigheten bör enligt propositonen finansieras genom anslaget. Pengarna till TNC ”bör preciseras och inriktas på ett antal definierade och allmännyttiga tjänster”.

De anställda på TNC har de senaste åren levt med ett ständigt hot om nedläggning eller stora nedskärningar av verksamheten. Dessa farhågor försvinner inte med budgetpropositionen. Eftersom diskussioner med myndigheten väntar dröjer det innan ovissheten kan skingras. Men det råder turbulens inom TNC även på andra sätt.

Nyligen lämnade vd:n Karin Delby sitt uppdrag. Det skedde direkt efter att SIS, Swedish standards institute, försökt ta över 100 procent av aktierna i TNC. Några delägare – bland annat Svenska Akademien – valde trots flera propåer att inte sälja. Men SIS kontrollerar nu en majoritet av aktierna i TNC. Tillförodnad vd är Anneli Rafiq, som kommer just från SIS.

Språktidningen har sökt Anneli Rafiq.

Här kan du läsa mer om turerna kring TNC.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Halvera bidraget till Terminologicentrum, TNC, och flytta en stor del av ansvaret för terminologifrågor till Språkrådet. Det föreslår Ingrid Strömberg i en utredning om terminologiarbetet i Sverige.

I ett budgetförslag som lades fram hösten 2014 ville den rödgröna regeringen från och med 2016 i princip strypa bidragen till TNC. Den motivering som gavs var att det handlade om ett aktiebolag som därför av principskäl borde klara sig utan bidrag. Efter kritik mot förslaget backade regeringen. I stället tillsattes en utredning samtidigt som det ekonomiska stödet till TNC löpte vidare.

Utredaren Ingrid Strömberg föreslår stora förändringar på terminologiområdet. Hon vill bland annat halvera de statliga bidragen till TNC. Samtidigt ska Språkrådet, som är en del av myndigheten Institutet för språk och folkminnen, ta huvudansvaret för utvecklingen av terminologi. Det medför att det i stället för näringsdepartementet blir kulturdepartementet som ansvarar för frågorna. Dessutom efterlyser Ingrid Strömberg tydligare riktlinjer för terminologiarbetet.

Även Ingrid Strömberg anser att TNC som ett aktiebolag är för beroende av statliga bidrag. I dag består drygt hälften av TNC:s intäkter av just bidrag. Men hon lyfter också fram vad hon anser är brister med TNC:s arbete.

Ingrid Strömberg hävdar att TNC saknar koppling till forskning och har få kontakter med det privata näringslivet. Inte heller tar TNC tillräckligt ansvar för samordningen av terminologiarbetet mellan olika myndigheter. Däremot finns en arbetsrelation med Språkrådet, där frågor rörande terminologi i regel delegeras till TNC.

Detta vill alltså Ingrid Strömberg ändra på. Språkvård och terminologi är enligt utredningen så närstående att det framstår som oproblematiskt att flytta ansvaret till Språkrådet. Där är dock resurserna för terminologiarbete ytterst begränsade. I utredningen nämns inget om höjda anslag till Språkrådet om ansvarsflytten skulle bli verklighet.

En del av de påståenden som görs i utredningen förefaller märkliga eller till och med felaktiga. TNC är långt ifrån det enda aktiebolaget i Sverige som till stor del finansieras av statliga bidrag. Om principen skulle tillämpas konsekvent borde regeringen rimligtvis strypa bidragen till exempelvis Dramaten och Kungliga Operan.

Att TNC saknar stark forskningsförankring är också en slutsats som går att ifrågasätta. TNC samarbetar med flera nordiska universitet och svarar till och med för utbildning i terminologi.

I utredningen dras inte heller någon tydlig linje mellan språkvård och terminologi. Visst kan områdena sägas vara närstående, men att sätta likhetstecken mellan dem är definitivt att gå för långt. Om terminologiansvaret ska flyttas till Språkrådet behövs ny kompetens där – och den finns i dag främst samlad hos TNC.

I ett yttrande riktar Språkförsvaret kritik mot flera av Ingrid Strömbergs förslag. Ansvarsflytten riskerar att bli ”en byråkratisk skenlösning” om inte Språkrådet får resurser att bygga upp en egen kompetens i terminologi. Språkförsvaret ifrågasätter kritiken gällande bristande samordning. Själva nyckeln till ett framgångsrikt terminologiarbete är just samordning. Vidare skriver Språkförsvaret att utredningen tycks vara ett försök att i efterhand rättfärdiga de nedskärningar som regeringen ville göra redan 2014.

I yttrandet från TNC framgår det att tydligare riktlinjer för verksamheten skulle välkomnas. Samarbetet med Språkrådet beskrivs som gott och välfungerande. Däremot anser inte TNC att det inom Institutet för språk och folkminnen finns den kompetens inom terminologi som är nödvändig för en ansvarsflytt. Med minskade bidrag till TNC riskerar terminologiarbetet att bli lidande eftersom det sprids ut på fler inblandade med var för sig små resurser.

Här kan du läsa mer om TNC.

Anders

Foto: Istockphoto

2 kommentarer

Språkrådets frågelåda ger svar på många av de vanligaste språkfrågorna. Nu finns den inte bara på nätet, utan även som app. Du kan hämta appen, som heter Språkrådet, hos App Store och Google Play.

En nyhet i appen är att du kan söka på hela kategorier och därmed se samtliga svar som gäller frågor om till exempel stavning, uttal, geografiska namn och språk och kön. Det går också att kombinera sökord med kategorier. Den som söker på hen enbart inom kategorin språk och kön får ett annat sökresultat än den som söker helt fritt på hen.

Anders

0 kommentarer

UPPDATERAD. Ny chef på Språkrådet blir Harriet Kowalski. I dag arbetar hon som enhetschef på Specialpedagogiska myndigheten. Hon börjar på Språkrådet den 1 oktober.

En 55-årig kvinna med både svenska och tyska som modersmål och som dessutom talar engelska och franska, som har arbetat som språklärare i Sverige och Kanada, varit verksam inom förlagsbranschen, jobbat mycket med ledarskap och som i dag är enhetschef på Specialpedagogiska skolmyndigheten. Det är Harriet Kowalski, som i höst tar över som chef för Språkrådet, en avdelning inom Institutet för språk och folkminnen.

– Hon var den mest meriterade och kompetenta som sökte tjänsten och hon är en omvittnat mycket duktig chef, säger Ingrid Johansson Lind, generaldirektör för Institutet för språk och folkminnen.

Ingrid Johansson Lind beskriver Harriet Kowalski som en person med ett stort intresse för språkfrågor och en personlig förståelse för forskningens villkor. Till skillnad från tidigare chefer för Språkrådet har hon inte doktorerat, vilket vid tidigare rekryteringar varit ett minimikrav. Ingrid Johansson Lind anser att det viktigaste var att hitta en chef med gedigen erfarenhet av ledarskap och verksamhetsutveckling.

– Chefsrollen inom Språkrådet har förändrats och erfarenheter av ledarskap blir allt mer avgörande. I ett läge där man måste välja mellan en kompetent ledare och en kompetent forskare, så är det viktigare att vara en kompetent ledare.

Jättespännande är ordet Harriet Kowalski använder om sitt nya arbete. Som chef för Språkrådet ser hon det som sin uppgift att stå bakom medarbetarna och skapa förutsättningar för att alla ska kunna göra ett bra jobb.

– I grund och botten är jag vansinnigt intresserad av språk och kommunikation. Som ledare är det viktigt att se människan. Jag ska möjliggöra att du kan prestera så bra som möjligt utifrån våra mål. Om alla känner att det är genuint så kommer man väldigt långt, säger hon.
 
Harriet Kowalski vill vänta med att slå fast om det är några särskilda frågor som hon vill driva. Erfarenheterna från uppväxten i ett tvåspråkigt hem och tiden i ett flerspråkigt Kanada är något Harriet Kowalski kommer att ta med sig till det nya jobbet. Hon vill värna varje individs rätt till sitt språk och språklig mångfald.
 

– Alla måste få lov att utveckla sitt språk. Där kommer också minoritetsspråken in. Till exempel är min uppväxt i ett hem där det talades både tyska och svenska en del av min identitet och min kultur.

Harriet Kowalski börjar på Språkrådet den 1 oktober samtidigt som den nyrekryterade forskningsledaren Catharina Nyström Höög gör sin första dag på jobbet. Tanken med den nya ledarduon är att Catharina Nyström Höög, som är professor i svenska vid Högskolan i Dalarna, ska bidra med den ämnes- och forskarkompetens som Harriet Kowalski saknar.

– De ska komplettera varandra. I Catharinas uppdrag ingår att leda forskningsarbetet och att ansvara för den vetenskapliga profilen. Hon ska också hålla Språkrådets position i samhällsdebatten, säger Ingrid Johansson Lind.

Catharina Nyström Höög kommer att arbeta på Språkrådet varannan vecka. Hennes uppdrag löper på två år. Om det därefter blir en fortsättning återstår att se.

– Hon kommer att jobba 50 procent här och ha en fot kvar i akademin. Tanken är att hon ska fungera som en brygga mellan Språkrådet och akademin, säger Ingrid Johansson Lind.

Samtidigt slutar den vikarierande chefen Christian Mattsson för att bli chef för Svenska Akademiens ordbok. Allt pekar därmed på att han blir den som får slutföra det arbete som påbörjades redan 1786 i samband med att Svenska Akademien grundades. Planen är nämligen att det sista bandet av ordboken ska tryckas under 2019.

Anders

Foto: Språkrådet

Här kan du läsa mer om Catharina Nyström Höög.

2 kommentarer

Här är svaren på alla de språkfrågor som ställdes till vår expertpanel under Språkforum den 27 mars i år. I panelen ingick Lena Lind Palicki, Språkrådet, Ingrid Fredriksson, Sydsvenskan, och Henrik Nilsson, Terminologicentrum. Det är Språkrådets experter som har besvarat alla frågor.

Hur ska man se på en?

Vad man tycker om hen är en smaksak, eller en politisk sak. Klarheten påverkas inte. Att ersätta man med en är annorlunda, eftersom en kan ha olika betydelse beroende på hur det betonas. Hur ska man se på en?

Björn

Svar: Om man ser ett behov av att byta ut man mot en beror på om man uppfattar pronomenet man som uteslutande kopplat till manligt kön. Vissa uppfattar det så, andra inte. Historiskt kommer pronomenet man ur substantivet man, som ursprungligen betydde människa, men som sedan urminnes tider även använts i betydelsen mansperson.

Även en har en lång historia. Det används som objektsform till pronomenet manÄr det meningen att det här ska ta kål på en? Men det förekommer, inte minst regionalt och dialektalt, även som subjektsform: En gör så gott en kan. Vi har det också i genitivformen ens: Det är vars och ens ansvar.

Det finns inget i språket som hindrar en att använda en som subjektsform, men det uppfattas av vissa som dialektalt och av andra som ideologiskt laddat. I vilka sammanhang en är lämpligt som subjektsform bör därför avgöras av kommunikationssituationen och de tänkta mottagarna.

I takt med att användningen ökar blir också sammanhangen där ordet upplevs som neutralt alltfler. Det är genom att använda ord som de etableras, och det är alltså språkbrukarna själva som måste avgöra i vilken utsträckning de vill bidra till etableringen av en som könsneutralt pronomen genom att använda det.

Maria Bylin

De och dem går lika bra

Håller reglerna för de och dem på att luckras upp? Är det okej att skriva både av de som och av dem som?

Eva

Svar: Det stämmer att språkvården och den grammatiska forskningen har gjort en omvärdering av de/dem som-satser. Numera går båda formerna lika bra att använda.

Kortfattat kan man säga att i meningar som ”Jag fick den beskriven av de/dem som satt närmast” kan de tolkas som objekt i huvudsatsen och bör då skrivas i objektsform: dem. Dessutom har man tidigare betraktat prepositioner (här: av) som att de styr objektsform, det vill säga att efter preposition ska det vara dem.

Numera menar den grammatiska forskningen att det är tydligt att det är många som snarare tycker att det är frasen ”de som satt närmast” som hör ihop, och då utgör de som subjekt. Om man gör den tolkningen av meningen blir det i stället naturligt att använda subjektsformen de.

Det står emellertid klart att valet mellan de och dem här har ett starkt signalvärde, och många som har lärt sig en regel för att välja mellan de och dem före som reagerar starkt när någon gör ett val som går emot den inlärda regeln.

Susanna Karlsson

Hans acceptans avgör om sin går hem

I dag luckras skillnaden upp mellan hans och sin. Kan detta accepteras i formellt språk?

Marie

Svar: Det är olika hur accepterande olika språkbrukare är, men helt klart är att många reagerar när någon bryter mot grundregeln i formell text. Grundregeln för valet mellan reflexivt pronomen (sin) och något personligt pronomen (hens, deras med flera) är alltså: om pronomenet syftar på subjektet i satsen blir det sin, annars blir det personligt pronomen.

Sedan finns det svåra fall, till exempel Vi vill tacka alla som låtit oss fotografera X hundar. Här kan man tänka sig att skriva sina, eftersom det syftar på tankesubjektet till låtit. Men man kan också resonera strikt enligt regeln och säga att det måste vara deras, eftersom det inte syftar på satsens subjekt Vi.

Om det är en så formell och viktig text att man inte vill ta några som helst risker, så kan man formulera om sådana meningar: Vi vill tacka alla hundarnas ägare, som gav oss tillstånd att fotografera.

Maria Bylin

Vart är var på väg?

Vart är var på väg? Ut? Bort?

Susan

Svar: I många delar av Sverige har man i talspråket samma ord för var och vart och det är säkert därför som många har svårt att skilja på dem. Det som har hänt under andra halvan av 1900-talet är att många har börjat använda vart i stället för var i sammanhang där det (i skriftspråket) tidigare alltid hetat var. Bruket har blivit allt vanligare på senare tid, men spridningen över landet har varit ojämn. I Sydsverige finns också en omvänd tendens, det vill säga somliga språkbrukare använder var om både riktning och befintlighet. I delar av Norrland används i stället vars i båda betydelserna.

Svenskans system för att skilja mellan riktning och befintlighet (var och vart) är gammalt och fast etablerat, men det är ingen naturnödvändighet att göra den åtskillnaden. Det finns gott om språk som saknar motsvarande uppdelning, exempelvis engelska och franska. Dessa språk använder samma ord i båda fallen.

Sofia Malmgård

Inte sant att att minskar

Är att på väg att försvinna? Det slopas allt oftare – särskilt av yngre skribenter.

Hans

Svar: Vi kan inte veta hur framtidens svenska kommer att se ut, men det är klarlagt att att inte minskar generellt, utan är minst lika frekvent nu som för hundra år sedan.

Men det är numera inte ovanligt att kommer konstrueras utan att och det är inte fel, även om kommer att fortfarande är vanligast i tryckt text. Andra hjälpverb konstrueras alltid utan attVi vill/kan/ska/får/måste/bör komma. Men kommer uppför sig numera som många andra verb som kan konstrueras både med och utan attbörjaslutapröva med mera. Jämför en mening som Han lovade (att) börja (att) försöka (att) sluta (att) röka.

Företeelsen är inte heller så ny som man kan tro. Ett gammalt exempel är från Strindbergs novell Måste i Giftas: ”Så har han gjort i tolv år och så kommer han göra till döddar”.

Maria Bylin

Ett komfortabelt engelskt lån

Är vanan att säga att man är komfortabel eller bekväm med något två modeord eller är det ett gammalt uttryckssätt?

Hans

Svar: Uttryck av typen känna sig/vara bekväm/komfortabel med något har inte förekommit särskilt länge i svenskan. Den här användningen av bekväm har vi tagit över från engelskans comfortable, men den fanns också i äldre svenska.

Eftersom man hittills har använt bekväm om personer i betydelsen ’lat, maklig’, så kan ju tankarna gå åt fel håll. Men egentligen är denna användning naturlig. Grundbetydelsen av bekväm är ’angenäm, passande för sitt ändamål’. Och det är då inte konstigt att säga att en person är (eller känner sig) bekväm med något, likaväl som man kan säga att en stol är bekväm eller att man gör det bekvämt för sig.

Sunna Nygård

Fridtjuv bestämde stavningen i Sverige

I Sverige skriver vi ju nu vilken, av och gott, men i Danmark och Norge har man valt att behålla den ”gamla” stavningen med hvilken, af, godt. Hur kommer det sig?

Teresa

Svar: Detta hände vid 1906 års stavningsreform, då ecklesiastikministern Fridtjuv Berg skickade ut ett cirkulär där det stod att v-ljudet alltid skulle skrivas v i stället för hv, fv och f, samt att man skulle skriva t i stället för dt. Hvilken blev då vilken, af blev av och godt blev gott.

Innan dess hade stavningsdebatten varit ganska hetsig i Sverige, och man hade faktiskt påtalat att de skandinaviska språken borde hålla ihop sin stavning, vilket alltså inte blev fallet när Sverige tog detta steg i mer ljudenlig riktning, medan Danmark och Norge lät bli.

Maria Bylin

Gatuskyltar bryter ofta mot reglerna

Varför skrivs gatunamn på gatuskyltar, åtminstone i Stockholm, genomgående med versaler? Mot språkreglerna! Till exempel Klara Södra Kyrkogata, Tyska Brinken, Lilla Nygatan.

Christina

Svar: Enligt skrivreglerna är huvudregeln för flerordiga namn att endast första ordet och ord som i sig är egennamn skrivs med stor bokstav. Men reglerna följs inte alltid.

Även den svenska namnkonventionen säger entydigt att man bara ska ha stor bokstav på första ledet i ett namn, men politikerna i både Stockholm och Göteborgs kommuner har beslutat att göra annorlunda på sina gatuskyltar. Det rör sig alltså om specialfall.

Maria Bylin

Avbakning är fackspråk

Ernst Kirschsteiger säger att han ska baka av ett bröd. Fler än han använder onödiga prepositioner – det räcker ju med baka – varför har det blivit så? Inflytande från engelskan?

Inger

Svar: Baka av är en etablerad term hos professionella bagare. På fackspråk kallas nämligen gräddning för avbakning och uttrycket baka av används i stället för grädda. I begränsad utsträckning har uttrycket baka av börjat användas även när man talar om annat än bröd.

Denna fackspråkliga term verkar ha spritt sig, inte minst genom matlagningsprogram där professionella kockar och bagare använder termen. Men i vardagsspråket finns etablerade och väl beskrivande termer för olika typer av tillagning i ugn som ofta är begripligare för de flesta. Vanligtvis säger vi att vi gräddar ett bröd och en maträtt kan till exempel vara ugnsbakadugnskoktugnsstekt eller gratinerad.

Lena Lind Palicki

En fundering som länge varit i faggorna

Funderar på vad en fagga är? I uttrycket det är i faggan eller det ligger i faggan.

Lena

Svar: Fagga i singular är numera ett ord som aldrig används, men som tidigare betydde ’bylte’, ’något hopbuntat’. I dag lever ordet bara kvar i den bestämda pluralformen faggorna, även om det inte heller är så vanligt. Det förekommer i princip bara i uttrycket vara i faggorna som betyder ’vara nära förestående’.

Lena Lind Palicki

0 kommentarer

Grattis Caroline Liberg, Sadeta Murić och Västra Götalandsregionen! I dag fick samtliga priser för sitt språkarbete under Språkrådsdagen, en årlig temadag i Språkrådets regi.

Tre tunga språkpriser delades i dag ut under Språkrådsdagen. Caroline Liberg, professor i utbildningsvetenskap vid Uppsala universitet, belönades med Erik Wellanders språkvårdspris för sin forskning om skolans läs- och skrivundervisning. I motiveringen beskrivs hennes insatser för språkvården så här:

Ett par generationer svenska läs- och skrivforskare, lärarutbildare och lärare har av Caroline Liberg lärt sig att läsande och skrivande är en kulturell verksamhet, alltid djupt förankrad i samhälleliga villkor och människans syn på sig själv och skriften.

Minoritetsspråkspriset gick till Sadeta Murić. Inom ramarna för bland annat Bosnisk-Hercegovinska riksförbundet har hon arbetat för att barn ska lära sig såväl svenska som bosniska. I motiveringen uppmärksammas hon för ”goda insatser i arbetet med att stärka flerspråkiga barns och elevers mångkulturella identitet”:

Sadeta Murić har på ett förtjänstfullt sätt arbetat med undervisning i bosniska för bosniska barn. Hennes arbete bygger på insikten att modersmålet är grunden för att utveckla såväl barns svenskkunskaper som kunskaper i andra ämnen. Sadeta Murićs insatser har även haft stor betydelse för utvecklingen av undervisningen i andra modersmål.

Vinnare av Klarspråkskristallen, som går till en kommun, en myndighet eller ett landsting som använder ett klart och begripligt språk, blev Västra Götalandsregionen. Landstinget fick priset för ”ett föredömligt klarspråksarbete som kan inspirera andra”:

Omfattande och krångliga handlingar försvårar det demokratiska arbetet. Som en del av det kontinuerliga klarspråksarbetet har Västra Götalandsregionen därför satsat särskilt på att göra underlagen för politiska beslut kortare och begripligare. Arbetet har förankrats hos de olika inblandade parterna, problemet är väl avgränsat och fem tydliga och mätbara mål har satts upp. Chefernas ansvar för det fortsatta arbetet preciseras och konkretiseras i en långsiktig handlingsplan. Västra Götalandsregionen visar hur den demokratiska processen och rättssäkerheten kan stärkas med hjälp av klarspråksarbete.

Anders

1 kommentarer

Sidor

Prenumerera på RSS - Språkrådet