Föräldrar kommer först i andra hand. Bebisar är vid fem månaders ålder nämligen mest intresserade av att lyssna på andra bebisar. De får 40 procent mer uppmärksamhet än mamma.

Amerikanska och kanadensiska forskare har studerat hur bebisar vid fem månaders ålder lyssnar på såväl mamma som jämngamla. Vid denna ålder kan bebisar identifiera vokalliknande språkljud. Ungefär vid samma tidpunkt – men det är även vanligt att det dröjer ytterligare någon tid – kan de också själva börja producera de första ljuden som liknar stavelser, som dada.

Att föräldrar imiterar barnets vokalisationer är positivt för språkutvecklingen. Men föräldrarna är alltså inte lika intressanta som joller från jämnåriga. De bebisar som deltog i testet lyssnade i snitt 40 procent längre på vokalliknande ljud från andra bebisar.

Enligt forskarna verkar bebisar vara särskilt intresserade av just andra bebisar. De tror att det rör sig om en särskild kombination av tonhöjd och resonans som finns just hos barn i denna ålder. Samma tonhöjd från mamman väcker inte samma nyfikenhet.

Studien presenterades vid Acoustical Society of Americas senaste konferens.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Fram till 17,4 års ålder är förutsättningarna för att lära sig ett nytt språk de allra bästa. Därefter försämras möjligheterna gradvis för att kunna nå samma nivå som en modersmålstalare. Det visar en studie publicerad i Cognition.

När det talas om språkinlärning talas det ofta om att det finns en kritisk period. Denna tid brukar beskrivas som något av språkinlärningens guldålder. Under den kritiska perioden är förutsättningarna som bäst för att lära sig nya språk.

Det finns olika uppfattningar om den kritiska periodens varaktighet. Ofta sägs den börja vid födseln och sluta vid puberteten. Nu hävdar amerikanska forskare att den slutar vid 17,4 års ålder. Det är något senare än vad som brukar framhållas som språkinlärningens bästa period.

Hela 669 498 personer har gjort ett prov som testar deltagarnas engelska. Bland deltagarna fanns såväl modersmålstalare som personer som lärt sig engelska som ett främmande språk. För att undersöka just språkinlärningen ingick en rad syntaktiska fenomen i undersökningen.

De allra bästa förutsättningarna har barn upp till tio års ålder. Men fram till 17,4 år är förutsättningarna mycket goda för att lära sig ett nytt språk på samma nivå som en modersmålstalare. Där drar forskarna gränsen för den kritiska perioden.

Därefter försämras förutsättningarna gradvis. Det betyder inte att det är omöjligt att lära sig ett nytt språk flytande i vuxen ålder – men det kräver sannolikt betydligt mer ansträngning.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Elever som har musik på schemat i skolan har skarpare kognitiva förmågor. Dessutom får de bättre resultat i skolan. Nederländska forskare tror att det är musiklektionerna som vässa kognitionen.

Språkförmåga och korttidsminne är några av de kognitiva förmågor som nederländska forskare kopplar till musikundervisning. De har studerat 147 elever i olika skolor i Nederländerna. Vissa hade musik på schemat – ett ämne som inte är obligatoriskt i dag men som ska införas i samtliga grundskolor 2020.

Under två och ett halvt år hade vissa elever både teoretiska och praktiska lektioner i musik. Under samma tidsperiod förbättrades deras kognitiva förmågor avsevärt. De elever som inte undervisades i musik utvecklades inte i samma snabba takt.

Skillnaderna var inte bara de kognitiva förmågorna. Eleverna som hade musik på schemat fick också bättre resultat i skolan. Den sannolika förklaringen är enligt forskarna att de förmågor som vässas av musiklektionerna gör nytta även i andra kognitiva processer och i andra ämnen i skolan.

Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Neuroscience.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

En lagom stor illustration i taget är bästa knepet när barn ska lära sig nya ord. Om illustrationer i barnböcker täcker hela uppslag eller är flera på samma sida går inlärningen inte lika bra. Det visar en studie publicerad i tidskriften Infant and Child Development.

Stora och färgglada illustrationer kan vara ett sätt att få treåringar att intressera sig för böcker. När illustrationer används på rätt sätt kan de underlätta inlärningen av nya ord. Men de kan också hindra barnens inlärning.

Det är forskare vid University of Sussex som har studerat hur barn lär sig nya ord genom böcker. De böcker som användes hade olika typer av illustrationer. Där fanns böcker med där det på varje uppslag fanns text på en sida och en illustration på en annan sida, uppslag med illustrationer som täckte nästan hela utrymmet och uppslag med flera olika illustrationer.

De enkelsidiga illustrationerna var bäst för inlärningen. Med bild på en sida och text på en annan sida – där det nya ordet presenterades – hade barnen lätt att hitta fokus. Med större eller fler bilder visste barnen inte riktigt hur de skulle titta på sidorna. Antalet nya ord som de lärde sig halverades.

De vuxna som läser för barnen kan dock hjälpa till med inlärningen. Genom att peka kunde de visa sambandet mellan bild och text. Då lärde sig barnen också fler ord.

Men lagom är alltså bäst. Den som vill underlätta inlärningen bör enligt forskarna välja böcker med en illustration per uppslag.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Att som vuxen lära sig ett främmande språk kan vara svårt – men det är långt ifrån omöjligt. Även vuxna har förutsättningar att tala nya språk flytande. Det visar en studie publicerad i tidskriften Frontiers in Psychology.

Länge fanns det inom forskningen en utbredd uppfattning om att vuxna skulle ha svårt att lära sig nya språk. Att snabbt få grepp om ett främmande språk troddes främst vara förbehållet barn. Men senare forskning har visat att det inte finns några kognitiva hinder för vuxna att lära sig nya språk.

Tvärtom kan även vuxna tala nya språk flytande. Det fastslår forskare i psykologi och romanska språk vid University of California i Riverside, USA. De har studerat hur personer som har engelska som modersmål lär sig spanska i vuxen ålder.

I spanska finns grammatiska fenomen som saknas i engelskan. Detta utgjorde enligt undersökningen inga betydande hinder för inlärarna. De kunde snart analysera dessa fenomen på samma sätt som en modersmålstalare.

Spanska substantiv är antingen maskulina (bestämda artikeln är el i singular och los i plural) eller feminina (bestämda artikeln är la i singular och las i plural). I vissa sammanhang kan även lo användas i singular. Engelskan har bara the som bestämd artikel. I spanskan har dessutom den bestämda artikeln en annan placering än i engelskan.

Inget av detta blev något bekymmer för inlärarna. De förstod snabbt hur bestämda artikel fungerar i spanskan. De lät sig inte heller luras av att forskarna smugit in fel i några av de meningar som användes i testet.

Forskarnas slutsats går alltså hand i hand med de senaste årens rön om språkinlärning. Åldern utgör i sig inget hinder för att lära sig ett nytt språk. Den kognitiva förmågan som krävs för att uppfatta fenomen som inte finns i modersmålet försvinner inte med åren.

Anders

Foto: Istockphoto

3 kommentarer

Barn som får ta en tupplur efter att ha lärt sig nya ord är bättre på att komma ihåg dem. Barn som fortsätter att vara vakna har inte lika gott minne.

Flera tidigare studier visar att sömn kan spela en viktig roll för inlärningen. Schweiziska forskare har till exempel konstaterat att det hos personer som pluggat in glosor och därefter tar en lur finns en förhöjd aktivitet i parietalloben, ett område i hjärnan där språk behandlas.

Samma sak verkar gälla treåringar. Det är forskare vid University of Arizona som låtit 39 barn lära sig påhittade verb. De nya ordens betydelse illustrerades av skådespelare.

Därefter fick vissa barn sova i minst en halvtimme. De andra fick vara vakna i minst fem timmar.

Dagen därpå fick barnen se nya skådespelare gestalta de påhittade verben. De barn som tagit en tupplur var inte bara bättre på att komma ihåg de nya orden. De var också bättre på att generalisera. Jämfört med barnen som blivit utan tupplur kopplade de i lägre utsträckning verbens betydelser till en viss skådespelare.

Studien är publicerad i tidskriften Child Development.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Hjärnans aktivitet i viloläge förutsäger hur snabbt en person kan lära sig ett främmande språk. Amerikanska forskare har nämligen hittat en koppling mellan inlärningstakten och aktiviteten i hjärnan.

Just nu håller ett forskningsorgan kopplat till USA:s flotta på att utveckla ett system för blixtsnabb språkinlärning. Målet är att flottans anställda ska kunna skaffa sig hyggliga kunskaper i ett främmande språk på bara 20 timmar. Hjälpmedlet är ett skräddarsytt datorprogram som ställer eleverna inför olika situationer. Programmet anpassar takten till elevernas kunskapsnivå. Det sker också ständiga utvärderingar av bland annat uttalet.

Programmet har också använts till ett försök på University of Washington. Där fick 19 personer lära sig franska under åtta veckor. Varje vecka hade de två halvtimmeslånga lektioner. För att få gå vidare till nästa nivå var de tvungna att klara ett kunskapstest.

Deltagarnas EEG registrerades vid flera tillfällen. Ett av dessa tillfällen var före lektionens början, då hjärnans aktivitet i viloläge registrerades.

Projektet avslutades med ett nytt kunskapstest. De snabbaste i gruppen skaffade sig på halva tiden samma kunskaper som de långsammaste. Det visade sig också att de snabbaste hade starkare kopplingar till de områden i hjärnan där språkprocesser behandlas.

Enligt forskarna innebär detta att vissa redan från födseln är mer lämpade för att snabbt lära sig ett främmande språk. Samtidigt betyder det inte att den som inte har samma förutsättningar ska ge upp. Motivation och kognitiv träning är egenskaper som kan vara till minst lika stor nytta.

Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Brain and Language.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Det är inte bara vad barn säger som lägger grunden till skriftspråket. Först kommer olika händelser med kroppen i centrum som öppnar förskolebarnens väg till skriften. Det hävdar Sara Hvit Lindstrand i en avhandling vid Högkolan i Jönköping.

I förskolan kan barn få uppgiften att samlas under en bokstavstavla. Kanske får Olivia och Olle samsas under bokstaven o eftersom deras förnamn börjar just på o. Under tiden får Ulf och Ulrika leta upp bokstaven u.

Att skaffa sig koll på begynnelsebokstaven i det egna namnet är enligt Sara Hvit Lindstrand ett tidigt sätt att förhålla sig till språket. Den som väljer rätt här närmar sig sannolikt skriftspråket en smula – utan att i praktiken ha satt sig med varken penna eller dator.

I förskolan är i regel den pedagogiska utgångspunkten att det är verbala språkhandlingar som ska stå i fokus. De tros vara startskottet mot läs- och skrivförmågan. Men där efterlyser Sara Hvit Lindstrand nya attityder. Hon anser att leken i sig börjar att öppna dörrar som först långt senare visar sig leda till att läsa och att skriva.

Sara Hvit Lindstrands studier visar att barn ofta närmar sig språket genom förbindelser mellan interaktion och kommunikation. I dag använder till exempel små barn surfplattor långt innan de kan läsa eller skriva. Men de möter en värld full av tecken som de utforskar. De undersöker också gränserna mellan sig själva och tekniken.

Leksaker kan fungera på liknande sätt som digitala hjälpmedel. Barn kan till exempel uttrycka sig även med klossar och pinnar. Det är alltså inte alltid tal och skrift som barn använder för att uttrycka sina känslor.

Traditionell undervisningslitteratur är alltså inte den enda resursen som nyttjas inom förskolan. Pedagogiken bör enligt Sara Hvit Lindstrand därför utvecklas. Den bör ta hänsyn till att allt från fysisk interaktion till leksaker och interaktiva skrivtavlor fungerar som hjälpmedel.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

När vi ser ett bekant ord ser vi det som en bild – och inte som en samling bokstäver vars betydelse måste pusslas ihop. Hjärnan reagerar nämligen på hela ord och inte bara på delar. Det hävdar amerikanska forskare i en studie publicerad i Journal of Neuroscience.

I hjärnan finns neuroner som lagrar information om hur ett ord ser ut. Varje bekant ord behandlas som en helhet och inte bokstav för bokstav. Varje sådant ord kan i sin tur ses som en bild. Så förklarar forskare vid universitetet i Georgetown hur människan läser och associerar.

De 25 deltagarna i studien fick lära sig 150 nonsensord – bokstavskombinationer utan betydelse. Deltagarna uppmanades dock att på egen hand ge orden betydelser.

I inledningen av testet såg deltagarna nonsensorden som samlingar av bokstäver utan innebörd. Sedan de gett orden egna betydelser reagerade hjärnan annorlunda. Då betraktades de på samma sätt som ”riktiga” ord och inte som rappakalja.

Det här innebär enligt forskarna att vi inte känner igen ord genom att stava oss igenom dem eller att koppla ihop flera olika delar till en helhet. I stället hävdar de att hjärnan minns en bild av varje ord. För varje känd bokstavskombination som utgör ett ord finns alltså en bild.

Undersökningen utfördes med hjälp av funktionell magnetresonanstomografi.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Att lära sig ett nytt språk utvecklar hjärnans struktur och funktionalitet. Och hjärnans utveckling går hand i hand med träningsdosen. Ju mer intensivt en person pluggar ett nytt språk, desto mer utvecklas hjärnans nätverk.

Språkinlärning fungerar på samma sätt som fysisk träning. Precis som vanlig gymnastik bygger upp kroppen bidrar hjärngympa till att formtoppa hjärnan. Bakom den slutsatsen står forskare i neurolingvistik vid Pennsylvania State University i USA. Rönen har publicerats i tidskriften Journal of Neurolinguistics.

I studien deltog 39 personer med engelska som modersmål. De delades in i tre grupper – en grupp pluggade kinesiska med stor intensitet, en annan grupp studerade också kinesiska men inte lika intensivt, och en tredje grupp lärde sig ingen kinesiska alls under de sex veckor som försöket pågick.

De personer som redan före studien hade ett välutvecklat nätverk i hjärnan hade betydligt lättare att lära sig de kinesiska glosorna. En integrerad hjärna är enligt forskarna mer flexibel och effektiv, och det underlättar språkinlärningen. Genom att lära sig kinesiska vässades dessa förmågor ytterligare.

Forskarna tror att det kan vara särskilt nyttigt för äldre personer att lära sig nya språk. Anatomiska förändringar kan ske i hjärnan även vid hög ålder. Därför kan språkinlärning i sig vara ett sätt att hålla hjärnan i trim.

Anders

Illustration: Istockphoto

0 kommentarer

Sidor

Prenumerera på RSS - språkinlärning