Den som vill vässa sina argument gör klokt i att skriva texter i dialogform. Det visar en studie publicerad i tidskriften Psychological Science.

Att skriva texter som belyser ett fenomen från flera olika håll kan vara svårt. Inte sällan har skribenter svårt att föreställa sig vilka motargument som kan dyka upp. Nu har forskare i psykologi vid Columbia University, USA, hittat en metod som utvecklar olika resonemang.

Deltagarna delades in i två grupper. Vissa fick i uppgift att under en timme skriva en diskussion mellan två politiska kommentatorer om ett borgmästarval. Andra fick samma faktauppgifter för att därefter få i uppdrag att skriva en uppsats om de två kandidaternas starka sidor. Bägge grupperna fick dessutom i uppdrag att skriva manus för en reklamfilm för en av kandidaterna.

De som skrev en text i diskussionsform använde fler jämförelser mellan de olika kandidaterna. De gjorde också tydligare kopplingar mellan kandidaterna och deras politiska förslag. I reklamfilmsmanuset kopplade de samhällsproblem till föreslagna lösningar. De var dessutom generellt mer kritiska till kandidaternas utspel.

Samma skribenter gjorde sällan några påståenden som saknade förankring i verkligheten. I den andra gruppen var det mer än hälften som framförde påståenden som saknade täckning. De hade dessutom inte lika djup förståelse för de olika ämnena.

Forskarnas slutsats är att dialogformen i sig gynnar ett kritiskt förhållningssätt. Den som kan betrakta ett fenomen utifrån olika infallsvinklar utvecklar dessutom förmågan att argumentera för sin egen sak och blir bättre på att förutse argument från meningsmotståndare.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Utropstecken, emotikoner och versaler kompenserar inte för kroppsspråk, intonation och ansiktsuttryck. Och det är därför som få lyckas att identifiera skribentens känslor i ett mejl. Det hävdar forskare i psykologi vid Chatham university i Pittsburgh, USA.

Att kommunicera med e-post blir allt vanligare. För att visa vilka känslor som ligger bakom ett påstående är det många skribenter som tar till upprepade utropstecken, versaler eller emotikoner. Men det är inte verktyg som är särskilt framgångsrika.

Amerikanska forskare visar i en studie publicerad i Human Communication Research att mottagaren ofta har svårt att identifiera vilka känslor som skribenten vill ge uttryck för. Särskilt svårt är det att identifiera sarkasm.

Osäkerhet över hur något ska tolkas råder inte bara när det är främlingar som skriver till varandra. Personer som känner varandra väl har enligt studien lika svårt att förstå vilka känslor skribenten vill ge uttryck för.

Vänner som skriver till varandra anser sig vara säkra på hur känsloyttringar ska tolkas. De är också övertygade om att de med precision kan ge uttryck för egna känslor. Inget av detta visade sig stämma.

I stället hade vänner lika svårt som främlingar att uppfatta nyanser. Bägge grupperna kunde lätt identifiera en känsla som ilska, men de hade svårt att avgöra hur arg skribenten var.

Många deltagare tog alltså till upprepade utropstecken, versaler och emotikoner med avsikten att understryka vilka känslor som låg bakom ett påstående. De var övertygade om att dessa redskap skulle underlätta mottagarens förståelse, men inte heller detta stämde. Det visar enligt forskarna att de inte kompenserar för kroppsspråk, intonation och ansiktsuttryck.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Att skriva snabbt är inte detsamma som att skriva väl. Därför kan pekfingervalsen ofta vara att föredra framför användning av bägge händerna. Ett långsammare skrivtempo ger nämligen bättre texter.

På den tiden maskinskrivning var ett ämne i grundskolan var det förmodligen en hel del lärare som förfasade sig över elever som inte ville överge pekfingervalsen. Snabbt gick det nog inte, men om uppgiften hade varit att skriva en uppsats hade metoden sannolikt gynnat dem.

Mer komplexa och varierade meningar, större språklig variation och bättre sammanhållna texter är ofta resultatet av skrivande där bara ena handen använts. Pekfingervalsen kan alltså vara att föredra vid uppsatsskrivande. Det fastslår kanadensiska forskare i psykologi vid University of Waterloo.

Det långsammare tempot gör att formuleringarna blir mer varierade och träffsäkra. Det ger också skribenterna tid att hitta rätt ord. Den som däremot använder bägge händerna skriver snabbare – och ägnar därför mindre tid åt att putsa på formuleringarna. Följaktligen blir språket mindre varierat.

Studien är publicerad i British Journal of Psychology. Det var studenter som fick testa de olika metoderna.

Anders

Illustration: Istockphoto

0 kommentarer

 

Papper är snart ingen nödvändighet när lusten att rita eller skriva dyker upp. En amerikansk 3D-penna gör det möjligt att skriva i luften. Tekniken har utvecklats av ett företag i Boston.

Pennan kallas 3 Doodler och fungerar ungefär som en limpistol. Den smälter en tunn plasttråd som formas till det mönster som den som håller i pennan bestämmer. Plasten smälter så snabbt att det går att rita i luften, men det går också lika bra att använda ett underlag.

Tanken är dock inte att 3D-pennan ska ersätta telefonblocket. Tänkta kunder är i första hand personer som behöver göra snabba och verklighetstrogna skisser, till exempel arkitekter eller konstnärer. Den som är mindre säker på fri hand kan utnyttja färdiga mönster för att göra modeller av exempelvis Eiffeltornet.

Idén lanserades först på sajten Kickstarter. Målet var att dra in 30 000 dollar men företaget har redan fått in två miljoner i finansiering. 3D-pennan ska finnas ute till försäljning i höst.

Ovan kan du se hur 3D-pennan fungerar.

Anders

0 kommentarer

Skrivande kan vara ett verktyg för att dämpa ångest och öka självkänslan. En israelisk studie visar att tonåringar som bloggar öppet om sitt känsloliv får bättre psykisk hälsa. Det allra bästa är att också tillåta läsarna att kommentera bloggen. Problemet med näthat är enligt forskarna i regel betydligt mindre än de positiva reaktioner som bloggarna får.

I dag läser nästan hälften av svenskarna bloggar. De flitigaste läsarna och bloggskribenterna är unga kvinnor. Ämnet för en majoritet av bloggarna är den egna vardagen.

Att skriva av sig i bloggform kan vara ett utmärkt sätt att hantera ångestkänslor och sociala problem. Bloggen kan också vara en genväg till bättre psykisk hälsa.

Forskare i psykologi vid universitetet i Haifa har genomfört en studie på 161 gymnasieelever. Deltagarna fick först svara på frågor om sitt känsloliv. Svaren utvärderades sedan av forskarna och eleverna delades därefter in i fyra olika grupper.

Två grupper uppmanades att i tio veckor blogga om egna sociala svårigheter medan två grupper inte fick några instruktioner för skrivandet. En grupp i varje kategori skulle tillåta kommentarer, medan de två övriga inte skulle ge läsarna något utrymme att reagera på inläggen. I de två kontrollgrupperna fanns personer som skrev dagbok bara för sig själv samt elever som inte skrev något alls.

Självkänslan steg för samtliga bloggare under perioden. De elever som gjorde de största framstegen var de som skrev öppet om sitt känsloliv och tillät kommentarer. Visserligen förekom det ibland negativa synpunkter, men majoriteten av läsarna var stöttande och peppande. I många kommentarer fanns också konkreta råd från läsare som delade med sig av egna erfarenheter.

Studien visar enligt forskarna att bloggandet i sig kan förbättra självkänslan, och det förstärks av uppmuntrande reaktioner från läsekretsen. Resultaten höll dessutom i sig. Vid en uppföljning två månader efter bloggprojektets slut mådde eleverna alltjämt bättre än innan de började skriva.

Här kan du läsa studien i sin helhet.

Anders

0 kommentarer
Prenumerera på RSS - skrivande