Det är i dag 500 år sedan semikolonets skapare avled. Kanske hade Aldo Manuzio i dag gillat att fler yngre än äldre använder semikolon. Eller beklagat sig över att skiljetecknet ofta felanvänds.

Den italienske boktryckaren Aldo Manuzio avled den 6 februari 1515. Han gav inte ut bara romerska och grekiska klassiker. Han var också den som skapade det moderna semikolonet. I dag firas därför semikolonets dag.

Semikolon är ett skiljetecken som många känner lite extra för. Det är en favorit för Språktidningens läsare.  Men det är bara ett av tre semikolon som används korrekt.

I en C-uppsats i nordiska språk vid Lunds universitet undersöker Cecilia Imberg hur olika åldersgrupper använder semikolon. Testpersonerna fick en rad exempelmeningar som skulle kompletteras med skiljetecken. De deltagare som var födda mellan 1984 och 1994 använde semikolon betydligt oftare än de deltagare som var födda mellan 1944 och 1964. Den yngre gruppen satte ut totalt 94 semikolon mot 63 för den äldre gruppen.

Användningen av semikolon var inkonsekvent i bägge grupperna. Det tyder enligt Cecilia Imberg på att det finns en stor osäkerhet kring hur skiljetecknet ska användas. Flera deltagare uppgav självmant att just semikolon var ett tecken som de inte behärskade till fullo.

Yngre personer valde oftare semikolon mellan uppräkningar och mellan huvudsatser med innehållsmässigt samband. Äldre föredrog i större utsträckning semikolon mellan huvudsatser där motsättning råder som samband.

Siv Strömquist, docent i nordiska språk vid Uppsala universitet, listade år 2000 fyra vanliga felanvändningar av semikolon: i stället för kolon före uppräkning, i stället för kolon före citat, i stället för kommatecken före bisats och i stället för kommatecken före efterställd benämning.

Cecilia Imberg hittade i sitt material exempel på samtliga dessa felanvändningar. Vanligast var semikolon före bisats. Hon hittade dessutom två andra vanliga fel: i stället för kommatecken eller tankstreck vid parentetiskt inskott och i stället för tankstreck vid paus före något oväntat.

Den som är intresserad av att lära sig mer om skiljetecken kan torsdagen den 12 februari lyssna på Siv Strömquist, författare av Skiljeteckensboken. På Kulturhuset i Stockholm talar hon om hur olika skiljetecken används – och hur de bör användas. Alva Dahl, språkvetare och översättare, pratar torsdagen den 19 mars om hur skiljetecken används i litteraturen. Mer information om föreläsningarna hittar du här.

Anders

Illustration: Istockphoto

1 kommentarer

Semikolon är svenskans mest omfamnade skiljetecken. Men bara vart tredje semikolon är korrekt använt i svenska texter på nätet. Det visar en kandidatuppsats i svenska skriven av Alexander Katourgi vid Högskolan i Gävle.

Semikolon kan användas mellan huvudsatser när man tycker att punkt är för starkt och komma för svagt avskiljande. Det är ofta en smaksak om man ska använda semikolon i stället för punkt eller komma. Det används normalt mellan huvudsatser som har ett nära innehållsligt samband med varandra. Det markerar gränsen mellan satserna; samtidigt binder det ihop dem. Semikolon följs alltid av liten bokstav.

Så beskrivs användningen av semikolon i Svenska skrivregler. Läsaren får också veta att semikolon kan användas vid uppräkningar för att avskilja grupper från varandra och i ordböcker. Skiljetecknet ska däremot inte användas i stället för kolon före uppräkningar, exemplifieringar och förklaringar.

Ändå går det ofta snett när skribenter använder semikolon. Alexander Katourgis undersökning visar att träffsäkerheten för texter publicerade på nätet i genomsnitt är 35 procent. Hela 65 procent av de semikolon som han undersökt är felanvända.

I sin kandidatuppsats har Alexander Katourgi analyserat förekomsten av 2 000 semikolon. Hälften av materialet är hämtat från bloggar och hälften från nyhetsmedier. Semikolon är något vanligare i bloggtexter.

I bloggtexter används semikolon korrekt i 19,8 procent av fallen. I nyhetstexter är den korrekta användningen 51,3 procent. Skillnaden är alltså stor mellan texter skrivna av bloggare och av journalister, krönikörer med mera. Det vanligaste misstaget är att använda semikolon som kolon.

Anders

2 kommentarer

Den 6 februari för 499 år sedan tog den italienske formgivaren och typografen Aldo Manuzio sitt sista andetag. Men redan år 1494 introducerade han semikolon, skiljetecknet som givit åtskilliga språkvårdare och korrekturläsare gråa hår. Och i dag firas semikolonets dag!

Semikolon är ett skiljetecken som med åren har fått något av snobbstämpel. Många tidningar väljer att inte alls använda semikolon – dels för att det ofta blir fel, dels för att det anses kunna störa läsningen ett ögonblick.

Egentligen är det inte så knepigt att använda semikolon på rätt sätt. Den vanligaste användningen är för att understryka sambandet mellan satser som hade kunnat avskiljas med punkt: De köpte mjukglass i kiosken; alla utom Karl och Karin tyckte att den var god.

Semikolon passar alltså när punkt känns för starkt och komma för svagt. Det gör semikolon till ett praktiskt verktyg för att undvika så kallad satsradning, där två eller flera huvudsatser staplas på varandra. I det här exemplet hade semikolon varit ett bättre val än komma: Karl tyckte bättre om isglass, Karin var mer förtjust i kulglass.

Semikolon kan också användas för att avskilja grupper från varandra i uppräkningar: I glasskiosken fanns en mängd olika varor: dagstidningar och tidskrifter; tobak, frimärken och lotter; glass, godis och läsk.

Trots att semikolon 520 år efter introduktionen är ett av de mer sällsynta skiljetecknen har det också många vänner. Hela 23 procent av Språktidningens läsare har semikolon som sitt favoritskiljetecken.

Anders

8 kommentarer

Nöjesguiden skrev för ett tag sedan att semikolon var ett så missbrukat skiljetecken att det enbart borde få användas i smilisar. I dag är det dock dags att uppmärksamma det så ofta missförstådda skiljetecknet. Det är nämligen semikolonets dag!

Den 6 februari år 1515 somnade den italienske typografen och boktryckaren Aldo Manuzio in för gott. Hans gåva til eftervärlden blev just semikolon.

Ett lämpligt sätt att hylla Aldo Manuzios uppfinning är förstås att använda semikolon på rätt sätt. Så här skriver Språkrådets Susanna Karlsson i Språktidningen om tumreglerna som gäller semikolon:

Det är ganska vanligt att man blandar samman hur kolon och semikolon ska användas, men i själva verket har de varsina rätt så avgränsade användningsområden. Kolon används före uppräkning, exemplifiering, förklaring och dylikt, till exempel i ”Telefonen finns i följande färger: röd, svart och gul.” Semikolon kan användas mellan satser som har ett nära samband med varandra när man tycker att punkt är för starkt avskiljande och komma för svagt, som här: ”Skillnaden mellan arbets- och vilodagar blev mindre skarp; hon kunde tillåta sig vilodagar mitt i veckan.” Före uppräkningar ska det vara kolon, men i själva uppräkningen kan man använda­ semikolon för att avskilja grupper från varandra: ”Ryggsäcken stod där packad med det nödvändigaste: ett ombyte kläder och toalettsaker; smörgåsar, frukt och varm dryck; karta och kompass.”
 
Anders
1 kommentarer
Prenumerera på RSS - semikolon