FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna finns nu översatt till 501 språk. Det senaste språket är quechua. Men än så länge har det gjorts fler översättningar av Bibeln.

Sedan FN:s generalförsamling 1948 klubbade deklarationen om de mänskliga rättigheterna har den hunnit bli världens mest översatta dokument. Texten finns nu enligt ett pressmeddelande på 501 språk. Det senaste tillskottet är quechua, ett språk som talas i Anderna.

Målet är att deklarationen ska få så stor spridning som möjligt. När den antogs översattes den först bara till FN:s officiella språk: engelska, franska, spanska, arabiska, kinesiska och ryska.

När det gäller översättningar är det sannolikt bara Bibeln som kommer före. Enligt Wycliffe Global Alliance har den i sin helhet översatts till 554 språk. Någon del av Bibeln finns på hela 2 932 språk.

Anders

Foto: Istockphoto

5 kommentarer

Att koka spenaten eller att våldföra sig på den? Att garnera med lax och tomater eller med hästar?

Att Google translate inte är något felfritt översättningsverktyg är ingen hemlighet. I en reklamfilm vill översättningsföretaget Elan languages visa hur viktigt det är med korrekta översättningar. Företagets egen översättningstjänst ställs mot Google translate där ett japanskt sushirecept översätts till engelska. Inte helt oväntat har de färdiga maträtterna inte särskilt mycket gemensamt.

Reklamfilmen har vunnit flera internationella priser. Om den även har fått fler att inse Google translates begränsningar är inte känt.

Anders

0 kommentarer

Norran meddelade nyligen att tidningens webbplats finns på 91 olika språk. Genom att baka in Googles översättningsfunktion blir artiklarna tillgängliga för tusentals läsare som inte talar svenska eller hellre läser på ett annat språk. Tanken är god. Att Googles verktyg är långt ifrån felfritt är säkert redaktionen medveten om. Även om översättningarna ibland blir direkt missvisande anser kanske Norran att det trots allt finns ett större samhällsvärde i alla de artiklar som blir hyggligt översatta.

Tokigt blir det tyvärr ganska ofta. En vanlig typ av fel uppstår när Google på resan till ett mindre språk tar vägen genom engelskan. Redan innan en läsare hunnit klicka på den första rubriken finns en lång rad underligheter. I menyraden går det inledningsvis ganska bra med Googles översättning till isländska, men sektionen Skemmtun & culture borde heta Skemmtun & menning, Lífstíll ska stavas Lífsstíll och Staðsetning (’läge, position’) är inte riktigt samma sak som Ort. Logga in står det på inloggningsknappen på den svenska språkversionen. På isländska webbplatser kallas samma funktion i regel Innskráning (’inloggning’). Google översätter knapptexten till Skráðu þig inn til – fritt översatt ’loggadu in dig till’.

Några av löpsedelns rubriker kräver en gnutta fantasi för att de ska bli begripliga. Stort intresse för att bli familjehem åt ensamkommande flyktingbarn förvandlar Google till Mikill áhugi á að gerast fóstur fyrir vegalaus börn flóttamanna, ungefär ’Stort intresse att bli foster åt hemlösa flyktingars barn’. Nya demonstrationer i Torneå mot asylsökande blir Ný sýnikennslu í Tornio gegn hælisleitendum, en översättning som visar att Google har svårt att välja rätt när alternativen är flera. Sýnikennsla betyder visserligen ’demonstration’ på isländska, men det är inte en demonstration där det protesteras. I stället kan det vara en demonstration av till exempel matlagning i en butik.

Även tyskan tar hos Google vägen över engelskan. SMHI utfärdar vädervarning vid Västerbottenskusten översätts till SMHI ausstellenden Wetteralarmfunktion Västerbotten Coast, en rubrik där verbet försvinner, där engelskans coast hänger med till tyska och själva vädervarningen blir en ’väderalarmsfunktion’. Inte heller blir det alltid särskilt idiomatiskt. Norrans Logga in blir på tyska Melden Sie sich an. På tyska webbplatser kallas funktionen exempelvis Anmelden och Login.

Bäst i detta lilla test – som utgår från de språk som undertecknad behärskar – blir det på engelska eftersom Google där inte blandar in ett tredje språk i processen. Men då och då gnisslar det rätt rejält. Rubriken AIK spelmässigt överlägset – men Luleå skapade spänning blir AIK gameplay far – but Lulea created tension. En del av artikeln om samma match är inte heller någon direkt kompispassning på engelska:

For 40 minutes it was pure utklassning from Skellefteå AIK's side. ... AIK made as little as they wanted to Lulea, who just waved his conduct in general tame. But Luleå managed to somehow entrenched in the match. Johan Harju 1-3 Reduction gave the game to life before the third. ... In the third it became a whole different ball game picture. Harju reduced again early in the third, and after it was Lulea better. AIK could finally win, but "only" 3-2. Lulea shall, however, be commended for their play in short-handed. Which fought Norrbotten to the last drop. Daniel Larsson in the case was also really good. However, AIK some to ponder in their powerplay. Overall, this is a weekend that spelled: utklassning. Gameplay-wise, had Lulea nothing to set against these two games. Million building has a lot to ponder.

I 40 minuter var det ren och skär utklassning från Skellefteå AIK:s sida. ... AIK gjorde då lite vad man ville med Luleå, som bara slog ifrån sig och uppträdde allmänt tamt. Men Luleå lyckades på något vis bita sig fast i matchen. Johan Harjus 1–3-reducering gav matchen liv inför tredje. ... I tredje blev det dock en helt annan matchbild. Harju reducerade igen, tidigt i tredje, och efter det var Luleå bättre. AIK kunde till sist vinna, men ”bara” med 3–2. Luleå ska dock ha beröm för sitt spel i boxplay. Där stred norrbottningarna till sista droppen. Daniel Larsson i målet var också riktigt bra. Däremot har AIK en del att fundera över i sitt powerplay. Sammantaget så är detta en helg som stavas: UTKLASSNING. Spelmässigt hade Luleå ingenting att sätta emot i dessa två matcher. Miljonbygget har MYCKET att fundera över.

I en kommentar säger chefredaktör Lars Andersson enligt Medievärlden att Norran nu ”lika enkelt översätts till spanska som maori”. Och visst, för den som nöjer sig med en aning om vad en artikel handlar om är översättningsfunktionen värdefull. I övrigt bör de översätta artiklarna läsas med en stor nypa salt.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Översättningar är skoj. Särskilt när det går snett. Det tar översättningsbyrån Copypanthers fasta på i en lek som också är en tävling. Genom att leka med maskinöversättning går det att tävla i att få fram den knasigaste texten sedan det svenska originalet valsat fram och tillbaka mellan engelska, finska, franska, tyska, japanska, norska, turkiska och danska.

Du har högst 160 tecken på dig. Undertecknad testade meningen När jag första gången besökte Färöarna ägnade jag hela första veckan åt att sitta på hotellrummet och äta ost. Sexton översättningar senare hade denna (för övrigt osanna) lilla semesterberättelse förvandlats till Jag är bara alla regeringar Färöarna och andra ost rummet och tillbringade första veckan hemsidan att äta.

Översättningsbyråns poäng är att maskinöversättning visserligen kan vara fiffigt ibland, men att kvaliteten ofta lämnar oerhört mycket att önska.

Den som är ute efter tillförlitlighet och träffsäkerhet kan förstås inte vända sig till Google. Men för den som anser att ett gott skratt förlänger livet finns all anledning att testa maskinöversättningsleken.

Anders

3 kommentarer

Kerstin Gustafsson, regelbunden skribent i Språktidningen, tog nyligen emot det finaste pris en svensk översättare kan få: Elsa Thulins översättarpris för framstående översättargärning. Det betyder att Språktidningen nu har tre av landets främsta översättare i sitt skribentstall. Jan Stolpe och Anders Bodegård fick priset 1986 respektive 1995.

Den 17 oktober tog Kerstin Gustafsson emot priset. Prisnämndens motivering lyder:

"Frasen, satsen, stycket: den som håller samman språkets fogar i samspel med tidens glidningar är den som är bäst ägnad att tolka litteraturens musik. Årets pristagare Kerstin Gustafsson har med omutlig exakthet och outsinlig fantasi skapat en oförliknelig legering av konstnärlig exekution och komposition."

Kerstin översätter från engelska till svenska, och bland de många författare och dramatiker hon överfört till svenska kan nämnas Joyce Carol Oates, Tennessee Williams, Noël Coward, Edward Albee och Richard Yates.

Språkvetaren Catharina Grünbaum, en hängiven beundrare av Kerstin Gustafsson, poängterar att "hon också genom åren har varit en inspirerande läromästare för andra översättare." I Språktidningen har Kerstin Gustafsson sedan starten regelbundet delat med sig av sina yrkeserfarenheter.

Tidningens redaktion gratulerar Kerstin å det varmaste. Vi är mycket stolta över att hon vill samarbeta med oss!

Maria

1 kommentarer
Prenumerera på RSS - översättning