Med ett frågeformulär i bagaget passade vi under helgens bokmässa i Göteborg på att undersöka besökarnas attityd till elva nyord. Eller rättare sagt, tio färskingar som vi har snappat upp under året och en gammal bekant på stark uppgång, hen. Det könsneutrala pronomenet visade sig också vara besökarnas favorit – hela 56 procent vill att ordet ska överleva.

Hur representativt resultatet är går onekligen att diskutera. De som svarade på enkäten stannade till vid Språktidningens monter under mässan för att tävla eller teckna en prenumeration. Sannolikt är göteborgare och andra västsvenskar samt språkintresserade rejält överrepresenterade.

Varje person som svarade på enkäten fick välja högst tre av de elva orden. Några enstaka besökare passade ändå på att kryssa fler ord än tre. Vi har räknat in även dessa i resultatet.

Så här svarade mässbesökarna på frågan Vilka nyord tycker du ska överleva?

1. Hen (könsneutralt pronomen): 56 procent

2. Fejla (misslyckas): 40 procent

3. Nomofobi (rädsla för att vara utan mobiltelefontäckning): 37 procent

3. Vissla (slå larm om missförhållanden på arbetsplatsen): 37 procent

5. Spökvatten (grumlig dryck som uppstår när vatten hälls i ett glas som tidigare innehållit mjölk): 34 procent

6. Jinxa (dra otur över något genom att prata om det): 23 procent

7. Hubot (en människoliknande robot känd från tv): 20 procent

8. Blingon (korsning mellan blåbär och lingon): 16 procent

8. Tyckonomi (samhällsklimat där åsikter går före analys, fakta och källkritik): 16 procent

10. Kvittojournalistik (journalistik som bygger på granskning av kvitton och bokföring): 14 procent

11. Drinkorexi (svälta sig för att kunna dricka kaloririk alkohol): 7 procent

Anders

6 kommentarer

I Språktidningen 1/2012 säger språkvetaren Katrín Axelsdóttir att de isländska nyord som uppstått i finanskrisens spår ofta är humoristiska ordlekar. Det är också en trend som går igen i årets nyordslista. Den är sammanställd av tidningen DV:s språkbloggare Gylfi Ólafsson. I nuläget publicerar inte Íslensk málnefnd, Islands motsvarighet till Språkrådet, någon nyordslista, så han samlade ihop en jury och uppmanade läsarna att skicka in förslag. Så här blev resultatet:

App: Liksom i svenskan används i isländskan lånordet app för ett program som används i en datormobil. Valet har fått viss kritik eftersom app anses vara så kallad sletta, ett inlånat ord som inte anpassats till isländskan och används i strid med språkvårdens rekommendationer. App går dock att böja på samma sätt som happ ('tur'). Andra ord för samma fenomen är snjallsímaforrit ('smarttelefonprogram') och smáforrit ('småprogram').

Fasystur: Betyder ungefär fascyster. Bildat till fasisti ('fascist') och systur ('syster'), och beskriver en person som förespråkar radikal feminism. Ordet myntades om nätverket Stóra systir ('Storasyster') som samlade in namn på sexköpare och lämnade in till polisen.

Gnarrismi: Reykjavíks borgmästare Jón Gnarr (se Språktidningen 3/2010) kallade någon gång sin ideologi för anarkistisk och surrealistisk. Den har fått ett eget namn, gnarrismi ('gnarrism').

Hrunkvöðull: En skämtsam men inte särskilt smickrande benämning av personer som på något sätt anses ha medverkat till finanskraschen. Frumkvöðull betyder 'entreprenör, initiativtagare, pionjär' och hrun betyder 'krasch, kollaps, ras'. Ordet kan mellan tummen och pekfingret kanske översättas kraschtagare eller kollapsentreprenör.

Kreppuklám: Efter ett tag tyckte somliga att de isländska medierna frossade mer än nödvändigt i de problem som finanskrisen orsakade, och ville slippa mer kreppuklám ('krisporr').

Planka: Att lägga sig raklång som en planki ('planka') och låta sig fotograferas var under år 2011 en trend inte bara i Sverige utan även på Island.

Samfélagsmiðlar: En sammansättning av samfélag ('samvaro, samhälle') och miðlar ('medier') för sociala medier.

Sérstakur: Den benämning som ofta används i folkmun för sérstakur saksóknari ('särskild- eller specialåklagare') som har uppdraget att utreda misstänkt brottslighet med koppling till finanskrisen.

Snjallsími: Sammansättning av snjall ('smart, listig') och sími ('telefon') för datormobil och smarttelefon.

Spjaldtölva: Till 2011 års julklapp utnämndes spjaldtölva ('surfplatta, pekdator').

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Att ordet tjejsamla fanns med på Språkrådets nyordslista fick kritik eftersom det ansågs utgå från en manlig norm – där mannen bara samlar ägnar sig kvinnan förstrött åt mindre engagerat tjejsamlande.

Det går att se tjejsamla som ett uttryck för att det kvinnor gör är avvikande och inte lika seriöst eller värdefullt som det män sysslar med. Men det går också att se tjejsamla som ett annat sätt att samla, att någon "nöjer sig med några stycken av det man samlar på", som det heter i Språkrådets definition av ordet. Är det sämre att tjejsamla än att samla? Det avgör det sammanhang ordet används i.

En vanlig missuppfattning om de ord som tas upp i Språkrådets nyordslista eller i den nyordsspalt som finns i varje nummer av Språktidningen är att det är ord som därmed har fått ett slags okejstämpel. I och med publiceringen har de blivit godkända som riktiga ord.

Så är det inte. Det rör sig om nya ord, relativt färska ord som ökar i användning eller "gamla" ord som får en ny betydelse. Det är inte en uppmaning att börja använda dem. De har snappats upp för att det redan finns personer som använder dem.

Samtidigt är det naturligt att det uppstår frågetecken kring det urval som görs av Språkrådet. Det är en myndighet som ägnar sig åt att ge just språkråd, bland annat genom regelsamlingen Svenska skrivregler. Men en annan uppgift är att följa och dokumentera den språkliga utvecklingen.

Dessa uppdrag går inte alltid hand i hand. Ett ord på förra årets nyordslista var facerape, ett ord som är knepigt ur språkvårdssynpunkt. Uttalet stämmer nämligen inte riktigt överens med svensk stavning och att böja verbet, exempelvis facerapade eller facerapeade, känns inte rätt. Alltfler väljer därför på eget initiativ att skriva fejsrejp. Då fungerar ordet bättre i svenskan på samma sätt som dejt i stället för date och mejl i stället för mail, de stavningar som Språkrådet rekommenderar.

De könsroller som finns i samhället återfinns också i svenskan. I Svenska Akademiens ordbok finns exempelvis hon enbart som en formvariant av han (se Språktidningen 5/2009).

Svenskan är full av ord och uttryck som kan uppfattas som kränkande och nedvärderande. Kritik mot att ta upp sådana ord har inte bara riktats mot Språkrådet, utan även Svenska Akademien. I förordet till den senaste upplagan av Svenska Akademiens ordlista skriver redaktionen:

"Det förekommer också att människor skriver till redaktionen eller till Svenska Akademien med begäran att vissa ord skall strykas såsom anstötliga på det ena eller andra viset. Det sker i den outtalade föreställningen att en sådan åtgärd på något sätt skulle utplåna dessa ord ur språket. Sådan makt har inte denna ordlista och är den inte avsedd att ha."

Samtidigt är det svårt att inte se SAOL som en språklig maktfaktor. Hit vänder sig, inte minst i dessa Wordfeud-tider, hundratusentals svensktalande för att bland annat få svar på frågor om hur ord stavas eller om de "finns".

SAOL utgör i dag normen för stavning och böjning av svenska ord. Däremot innebär inte urvalet att endast dessa ord är riktig eller god svenska. Det svenska språkets ordförråd är i teorin oändligt – vi kan i evighet bilda fantasiord som krokodilfotbollströja, sunkbeställa och frimurarjävig även om behovet av dessa ord kanske är begränsat. I SAOL återfinns enbart ord som är förhållandevis vanliga och har spridning i allmänspråket.

På samma sätt är det naturligt att också Språkrådet är en maktfaktor, även om det kanske inte är något rådet eftersträvar i nyordsarbetet. Det ligger nära till hands att en myndighet vars uppgift är att ge språkråd också uppfattas som en instans som formellt godkänner ord. I Svenska Dagbladet ställs exempelvis frågan om tjejkast också är "ett ord som kommer från er".

En skillnad mellan SAOL och nyordsarbetet är att de ord som återfinns i SAOL har använts under en viss tid och i en viss omfattning. Eftersom nyorden är färskare är det naturligt att de är mindre spridda. Och det kan räcka med ett enda belägg för att platsa på nyordslistan. Det gäller tjejsamla men också inskickade ord som vavva ('att vara hemma från jobbet med en nyfödd valp'). Just detta har många kritiker reagerat på – att lyfta fram ett så sällsynt ord som tjejsamla kan ses som att ge det större uppmärksamhet än det förtjänar.

I höstas tog vi upp verbet tjejlyssna i Språktidningen. Ordet används främst på bloggar men förekommer också i begränsad utsträckning i pressen. Tjejlyssna betyder 'lyssna på en låt om och om igen under en längre tid', och kan möjligen härledas till intensiva känslor för en idol som gör att en viss låt får gå på repeat i oändlighet.

Är det då sämre att tjejlyssna än att lyssna? Nja, det är snarare ett mer specifikt sätt att lyssna. Återigen är det sammanhanget som får avgöra. Något som är intressant är att tjej har en annan betydelse i tjejlyssna än i tjejsamlaTjejlyssnaren lyssnar intensivt, tjejsamlaren samlar inte intensivt.

Ska ord som återspeglar de könsroller som finns i samhället inte lyftas fram för att undvika risken att de bidrar till att befästa dessa attityder? Det är en rimlig ståndpunkt, men för nyordssamlare och språkvetare är den problematisk. Nyorden är ett sätt att försöka fånga språkutvecklingen och beskriva den svenska som talas i dag, inte som den borde talas. Därför är alla språkliga nyheter intressanta – även om de, som tjejsamla, förekommer i ytterst begränsad utsträckning, eller, som facerape, står i konflikt med språkvårdens rekommendationer.

Här skriver Birgitta Lindgren, Språkrådets nyordsredaktör, om varför tjejsamla är intressant ur ett ordbildningsperspektiv.

Anders

6 kommentarer

Rosetog blev årets ord i Norge. I Danmark bjöd nyordslistan på grøntsagscoach och nettogeneration. I mellandagarna presenteras Språkrådets nyordslista i ett specialnummer av Språktidningen som dessutom innehåller artiklar om bland annat pundartugg, isländska krisord och 26 sidor språkpyssel.

Språktidningens redaktion tar nu julledigt och bloggen är tillbaka efter helgerna. Men missa inte det fullmatade nyordsnumret!

God helg och gott nytt år!

Anders, Maria och Patrik

Uppdatering: Här hittar du nyordslistan och här Birgitta Lindgrens nyordskrönika.

4 kommentarer

Moderna människor behöver moderna ord. I Dansk Sprognævns lista över årets nyord finns facebookdepression, egotid, grøntsagscoach och citysumer ('en person som älskar produkter med anknytning till storstaden', bildat av city och consumer). Under 2011 har det också talats mycket om strålingsflygting ('strålningsflykting från kärnkraftsolyckan i Japan'), arabisk forår ('arabisk vår') och, när förhoppningarna om mer demokrati och frihet grusades på sina håll, arabisk efterår ('arabisk höst').

Liksom i Språkrådets nyordslista, som presenteras i det specialnummer av Språktidningen som kommer ut i mellandagarna, har inte alla ord som Dansk Sprognævn tar upp gjort sitt intåg i danskan under året. Nämnden nämner även ord som belagts tidigare men använts i större utsträckning under 2011. Där återfinns bland annat fedtskat, europagt och cupcake.

Två ord från förknippade med ungdomligt språk tar också plats på listan, omg (initialförkortning för oh my god) och episk (i betydelsen 'storslagen, storartad').

Några personliga favoriter från nyordslistan är nettogeneration ('människor som bara agerar politiskt när det betalar sig'), løvfaldssommer ('brittsommar') och dystermule ('pessimist').

Anders

2 kommentarer

Nyord säger ofta mycket om tiden vi lever i. Förra året utsåg norska Språkrådet askefast/oskefast till årets ord. Även i Sverige gjorde Eyjafjallajökulls utbrott avtryck i Språkrådets nyordslista, där bland annat askmoln, inaskad och askänka fanns med.

I år är det terrorn som har präglat det norska samhällsklimatet. Massakern på Utøya och bombdådet i Oslo krävde 77 människors liv. Efter attentaten visade befolkningen sin avsky inför våldet och sin sorg över dödsoffren genom rosetog ('roståg'), där rosorna lika mycket symboliserade en förhoppning om en mer kärleksfull framtid som en hedersbetygelse åt offren.

Språkrådet skriver i en motivering till valet att rosetog kanske inte kommer att leva kvar i allmänspråket, men att det kommer att leva vidare i skildringarna av sommarens terrordåd.

Händelserna riktade strålkastarljuset mot de högerextrema miljöer Anders Behring Breivik rört sig i på nätet. Ett annat ord som Språkrådet lyfter fram är kontrajihadisme ('kontrajihadism'), en rörelse som Anders Behring Breivik själv såg sig som en del av.

Andra ord Språkrådet tar upp påminner om att det inte bara finns ett nära släktskap mellan de svenska och norska språken, utan också att vi ofta talar om samma saker på liknande sätt. Språkrådet nämner exempelvis nettbrett ('surfplatta'), sjasminrevolusjon ('jasminrevolution') och eurokrise ('eurokris'). En företeelse har dock drabbat Norge betydligt hårdare än Sverige – smørkrisen ('smörkrisen').

Anders

Foto: Henrik Lied

0 kommentarer

Lusten att visa att något har sitt ursprung på samma plats som det serveras låg bakom veckans nyord, härlagat – tillsammans med härproducerat, härodlat, härbakat och härskalat. Men om något varken är härproducerat eller närproducerat kan det också sägas vara därproducerat. Så resonerade åtminstone Angela Rindehag Hafström när hon lanserade sin därproducerade glass. För Qoola Qvinnor berättar hon om tanken bakom benämningen:

 

"Jag kom på ordet 'Därproducerat' när jag funderade hur jag kunde kvalitetssäkra min glass utan att kalla den närproducerad. Jag tillverkar min glass i Småland och planerar att sälja den i en radie av 50 mil, då är inte glassen närproducerad överallt."

Därproducerat innebär att samtliga ingrediensers ursprung anges så att kunden kan se var de är producerade.

Även i tidningen ATL beskrivs därproducerat som något som inte är närproducerat.

Anders

0 kommentarer

Nisse från Manpower behöver en yrkestitel. Eftersom Nisse kan vara allt från lokalvårdare och lärare till webbredaktör och svetsare måste det vara ett brett begrepp. Bemanningsanställd eller uthyrd duger uppenbarligen inte. Kanske kaosonaut, resurskonsultbemannolog eller tillfällerist? Eller flexhjon, lönedumplinglåtsasanställd eller nyträl?

Branschorganisationen Bemanningsföretagen söker på Vi kallar oss efter ett gemensamt ord som beskriver deras omkring 120 000 anställda. I det råd som ska utse den bästa benämningen återfinns författaren Björn Ranelid, artisten Wille Crafoord, professor Lars-Gunnar Andersson och Språkrådets nyordsredaktör Birgitta Lindgren. Vinnaren belönas med en resa till Island, en nation enligt kampanjmakarna känd för "sin kreativa språkutveckling".

Alla förslag har dock inte välkomnats av Bemanningsföretagen. Låtsasanställd och nyträl ger knappast de associationer som branschen vill förknippa med uthyrd personal. Förbundsdirektören Henrik Bäckström motiverar i ett blogginlägg gallringen av oönskade titlar med att förslagsmakarna "totalt missat idén med denna kampanj". Ordet ska nämligen både vara neutralt samtidigt som det ska väcka stolthet hos de bemanningsanställda. Språkligt sett står alltså närmast en klassresa à la städare till hygientekniker på önskelistan.

Utgångspunkten för kampanjen tycks vara att språket styr tanken. Positivt laddade ord ger branschen ett bättre rykte.

De av Bemanningsföretagen ratade förslagen utgår däremot från att inhyrd personal utför samma arbetsuppgifter som fast anställda men med lägre lön och sämre villkor. Laslös och ring-och-spring-jobbare är exakt den bild av yrket som branschen vill motarbeta. Tävlingens svarta får, de ord som inte faller Bemanningsföretagen på läppen och därför raderas, tvingas i stället husera på en sajt som också går under namnet Vi kallar oss. Den sägs vara skapad av bemanningsanställda som undanber sig branschorganisationens strävan att "hitta ett gulligt namn på oss".

Och det är här det språkliga problemet ligger. Henrik Bäckström är, vilket kan förefalla en smula opedagogiskt, inte själv inhyrd som förbundsdirektör utan anställd. Det finns många bemanningsanställda som trivs med sina jobb, uppskattar arbetsplatsbyten och en strid ström av nya kollegor och arbetsuppgifter. Bilden av branschen återspeglas i dag dock snarare av förslag som flexploaterade och daglönare än pusselbit och flexör.

Det är lätt att hitta på nya ord, men att skrubba bort de negativa associationerna kring bemanningsanställda är svårt. Det problemet löser inte Bemanningsföretagen med en nyordstävling. Men språket berikas åtminstone med såväl bemannonomer som plastanställda.

Anders

1 kommentarer

Sidor

Prenumerera på RSS - nyord