"oGooglebar" vs. Google, Inc var rubriken på det första mejlet från Googles juridiska ombud i Sverige till Språkrådet. Möjligen en aning konfrontatoriskt för en jurist som bara säger sig be om information.

Vad som hände sedan är nog tämligen bekant vid det här laget. Språkrådet valde att stryka ogooglebar från senaste nyordslistan sedan Google förkastat alla kompromissdefinitioner av ordet. Google hävdar nämligen att det bara går att googla med hjälp av Google. Den som googlar detta påstående upptäcker dock snabbt att det finns många som anser sig googla trots att de inte använder Google utan föredrar andra sökmotorer.

En annan konsekvens av den amerikanska jättens oförmåga att skilja på juridik och språkutveckling var att användningen av ogooglebar ökade med sisådär femtielva triljoner procent samtidigt som vissa användare i protest mot Googles agerande började att använda konkurrerande sökmotorer för att googla.

Nationalencyklopedin gav sig in i leken i går genom att införa uppslagsorden googla och ogooglebar. Lagen säger att uppslagsverk har en skyldighet att ange om uppslagsord är registrerade varumärken. Språkrådet var redo att tillgodose detta. Även Nationalencyklopedin gör detta – och definitionen av ogooglebar är närmast identisk med Språkrådets:

ogooglebar, ogooglingsbar, om ord eller fras som inte går att hitta på Internet med hjälp av en sökmotor. Vanligen avses sökmotorn Google, men termen har kommit att användas även om andra, liknande tjänster på nätet.

Ordet ogooglebar förtecknades av Språkrådet på dess lista över nyord 2012 men togs bort efter påtryckningar från företaget Google Inc.

Definitionen av googla följer samma mönster:

googla, att med hjälp av en sökmotor söka information på Internet. Vanligen avses sökmotorn Google, men ordet har även kommit att användas om andra, liknande tjänster på nätet.

Jonas Gruvö, chefredaktör för Nationalencyklopedin, berättar i Sydsvenskan om beslutet att ta med orden i uppslagsverket:

Vi tittar på nyordslistan och tar normalt in ett par ord. Nu har ”ogooglebar” dessutom en historia, vilket vi också tar upp. Vi har även lagt in ordet ”googla”, som verb.

Googles jurister har alltså ett gediget jobb framför sig. Inte nog med att Nationalencyklopedin nu måste övertygas om att det bara går att googla med Google, dessutom måste företaget undervisa språkbrukarna i korrekt svenska. Det är därmed knappast någon slump att den i Nationalencyklopedin relaterade artikeln till ogooglebar är björntjänst.

Anders

0 kommentarer

Googles försök att få stopp på ogooglebar tycks onekligen ha fått motsatt effekt. Från att i förrgår ha varit ett adjektiv som få hört i samband med annat än Språkrådets årliga nyordslista till ett svenskt ord som i går diskuterades i medier över hela världen. Den spridningen hade knappast varit möjlig utan Googles hjälp.

Med mottot Don't be evil har Google framgångsrikt skapat en bild av ett företag med användaren i fokus. Genom att skicka jurister på Språkrådet förvandlades Google plötsligt till en utvecklingsfientlig och kompromissovillig varumärkesdinosaurie med samma känsla för sin samtid som när musikindustrin försökte bannlysa kassettbandet.

Google har så klart sitt varumärke. Men kontrollen över det ligger inte enbart i händerna på patentjurister. Om språkanvändarna vill degenerera Googles varumärke spelar det ingen roll hur många hotfulla brev företaget skickar.

Redan i dag är Google på väg att förlora kontrollen. På nätet går det, till exempel genom Google, att hitta mängder med belägg på googla men där användaren nyttjar en annan sökmotor. Är dessa användare nästa mål för företagets jurister? Google länkar själv till bevis för att beteendet existerar – ändå påstår företaget och dess jurister motsatsen. Att googla är nämligen en så speciell företeelse att den bara kan utföras genom Google, menar företaget. Förklara det för den som använder Duck Duck Go, Yahoo eller Bing och ändå vid en sökning får beskedet att Sveriges huvudstad heter Stockholm.

Varumärket är – sett till verbet googla – redan degenererat. Google kan antingen klappa sig på axeln för att ha skapat något som fått ett så enormt genomslag att namnet blivit generiskt, eller fortsätta att slåss mot väderkvarnarna.

Här är en del av det som skrivits om ogooglebar under det senaste dygnet:

Kritikstorm mot sökjätten: "Pinsamt, Google!" (Dagens Media)

Peter Englund om Googles försök att stoppa ogooglebar (Resumé)

Läjesbon Eriks ord fick jätten Google att se rött (Hallands Nyheter)

Ogooglebar ... and 14 other Swedish words we should incorporate into English immediately (The Atlantic)

Varför orsakade ogooglebar ett sådant rabalder? Språktidningens Patrik Hadenius i TV4

Och den som redan tröttnat på ogooglebar kan i stället använda synonymen agooglisk.

Anders

8 kommentarer

En jeep måste inte vara en Jeep. En vespa behöver inte nödvändigtvis vara en Vespa. De är exempel på degenererade varumärken, ord som blivit så allmänna att varumärkesstatusen tvättats bort.

Google kämpar mot att det egna varumärket ska utvecklas på samma sätt. Att googla gör enligt företagets mening bara den som använder sig av sökmotorn Google. I vardagsspråket har företaget redan förlorat den kampen. Den som googlar söker på nätet. Om sökmotorn heter Bing, Yahoo, Google eller något annat är inte längre avgörande.

Men Google har som sagt inte gett upp. Företaget har nu, avslöjar Sveriges Radio, efter juridiska påtryckningar fått Språkrådet att stryka ogooglebar – eller oGooglebar som företagets jurist skriver – från 2012 års nyordslista. Google kan nämligen inte acceptera definitionen 'som inte går att hitta på webben med en sökmotor'. Google hävdar nämligen att definitionen gäller just sökmotorn Google och ingen annan.

Språktidningen har tagit del av brevväxlingen mellan Språkrådet och Googles juridiska ombud i Sverige. I januari i år kommer det första brevet från Google till Språkrådet. Juristen efterlyser då information om nyordslistan och Språkrådets syn på varumärken. Svaret blir att Språkrådets bedömning är att nyordslistan knappast påverkar allmänhetens syn på varumärken. Den är heller inte normerande utan illustrerar språkutvecklingen. Språkrådet erbjuder sig dock att lägga till en förklaring om just varumärken i anslutning till nyordslistan.

Detta är inte nog för Google. I nästa brev framförs kravet att definitionen ändras till 'när man inte kan finna informationen man söker med sökmotorn Google'. Dessutom ställer Googles juridiska ombud krav på ytterligare en korrigering i anslutning till ordet: "GOOGLE är ett registrerat varumärke in [sic!] namnet av Google Inc."

Språkrådet föreslår en ny definition av ogooglebar 'när man inte kan finna informationen man söker (vilket normalt sker med den i Sverige dominerande sökmotorn Google)'. Fortfarande alldeles för luddigt för Google. Juristen lämnar ännu ett förslag till definition, 'när man inte kan finna informationen man söker på Google'.

Den 21 mars fattar Språkrådet beslutet att för första gången någonsin stryka ett ord ur nyordslistan. Dagen därpå svarar företagets juridiska ombud:

På min huvudman Google's vägnar får jag uttrycka vår tacksamhet för ert beslut att stryka "oGooglebar" ur Nyordslistan.

Google–Språkrådet 1–0? Knappast. Ogooglebar blir nog tack vare företagets agerande det mest minnesvärda nyordet av årgång 2012. Det annars så framtidsinriktade Google framstår plötsligt som utvecklingsfientligt och censursuget. Och företaget bedriver en kamp mot väderkvarnar.

Den varumärkesdegeneration Google försöker förhindra har företaget ingen möjlighet att stoppa. Det är trots allt användarna som bestämmer över språket. Om användarna anser att en jeep inte behöver vara en Jeep finns det inte mycket Jeep kan göra. Allt tyder på att varumärket Google redan har gått samma väg – i synnerhet när det gäller googla, där användarna redan har "bestämt" att verbet innefattar andra sökmotorer.

I ett av breven ifrågasätter juristen att Språkrådet i nyordslistan bara hänvisar till ett belägg för ogooglebar. I dag behöver inte juristen anstränga sig för att hitta betydligt fler.

Här ger Språkrådets chef Ann Cederberg sin syn på tvisten med Google och beslutet att stryka ogooglebar ur nyordslistan.

Anders

7 kommentarer

Med 24 procent av rösterna utsåg Språktidningens läsare järnrörspolitiker till Årets nyord. Men det var jämnt. Zlatanera, gubbploga och henifiera fick också många röster.

I samband med omröstningen försökte vi hitta några av de personer som först använde orden i skrift. Hade de myntat ordet på egen hand? Eller hört det användas i något sammanhang?

Järnrörspolitiker dyker upp på nätet i en artikelkommentar på Arbetets webbplats den 15 november 2012. Dagen därpå används ordet i en artikel av Lars Åberg i Göteborgs-Posten:

Det finns mycket gott att säga om generella åtgärder, särskilt när de knyts till rättigheter och välfärd. Likabehandlingen hör till det som skiljer demokraten från fundamentalisten och järnrörspolitikern. Däremot är det inte säkert att den hyggliga svenska traditionen med breda upplysningskampanjer fungerar lika bra när samhället på nytt skiktas och fragmenteras.

Lars Åberg berättar att han såg järnrörspolitiker som en ganska naturlig sammansättning. Även om han inte hört ordet tidigare låg det nära till hands.

Järnrörspolitiker används som benämning på de tre sverigedemokrater som, efter att en sen festnatt på Kungsgatan i Stockholm ha använt rasistiska och sexistiska förolämpningar mot meningsmotståndare, plockade till sig rör av metall som skulle kunna användas till försvar i händelse av ytterligare bråk.

På samma sätt som Mona Sahlin förknippades med Toblerone under hela hennes politiska karriär kommer de tre sverigedemokraterna också att alltid förknippas med järnrörsskandalen. Det som talar för att nyordet har goda möjligheter att överleva är att det börjat användas på andra företeelser kopplade till Sverigedemokraterna eller närstående rörelser. Det talas nämligen inte bara om järnrörsgänget, järnrörsnatten och järnrörsskandalen, utan även om järnrörssajter, järnrörsargument och järnrörspolitik.

Gubbploga användes för första gången i Arbetarbladet den 11 december 2012. Jenny Wennberg, tidningens politiska redaktör, skriver i en ledare att det finns ett jämställdhetsperspektiv på snöröjning. En studie från Karlskoga kommun visade nämligen att det fanns samhällsekonomiska vinster att göra på att ge högre prioritet åt snöröjning till förskolor än åt mansdominerade arbetsplatser.

Jenny Wennberg berättar att hon sökte efter en rubrik som var kort och slagkraftig och dessutom sade något om ämnet som lockade till läsning. Så kom hon på gubbplogat.

Zlatanera dyker upp i svenskan för första gången den 4 oktober 2012 i Språktidningens blogg. Aftonbladet har då rapporterat att zlataner används som ett verb i Frankrike. I blogginlägget översätts zlataner till 'zlatanera, att göra en Zlatan'.

Första belägget för ordet henifiera återfinns i ett blogginlägg pulibcerat den 25 augusti 2012. Skribenten undrar om det är dags att henifiera bokstaveringsalfabetet, antingen genom att börja använda både mans- och kvinnonamn eller enbart använda namn som kan användas av bägge könen.

I betydelsen 'byta ut alla han och hon mot hen' är Dagens Media först med en noslängd. På förmiddagen den 12 september 2012 publiceras en artikel med rubriken Han henifierar Dn.se. Den handlar om frilansjournalisten Oivvio Polite, som på dhen.se skapat en spegelsajt av dn.se. Den henifierade versionen är en reaktion på att Dagens Nyheters ledning nyligen avrått från att avråda pronomenet hen eftersom det kan uppfattas som "ett queerpolitiskt ställningstagande". Senare samma dag används henifiera på flera andra webbplatser.

Känner du till tidigare belägg för något av nyorden? Kommentera gärna!

Anders

0 kommentarer

Nu behöver vi din hjälp! Var med och rösta fram Årets nyord!

Du kan välja bland tio av de nyord som presenterats i Språktidningen eller på språktidningen.se under 2012. Av de omkring hundra nyord som publicerats under det gångna året har Språktidningens redaktion valt ut tio kandidater: blingon, drinkorexi, grexit, gubbploga, henifiera, järnrörspolitiker, läshund, memil, skuldpingis och zlatanera.

Vinnaren presenteras på Språkforum den 13 mars.

Här kan du rösta på din nyordsfavorit!

Anders

0 kommentarer

Användningen av hen exploderade under 2012. Men pronomenet fanns till somligas besvikelse inte med i Språkrådets nyordslista. Även om hen-debatten gjorde att många upptäckte och började använda ordet uppfyllde det inte Språkrådets kriterier.

– Det är inget nytt ord. Det har förekommit under lång tid, ända sedan 1960-talet, och har varit relativt vanligt i vissa kretsar, säger Per-Anders Jande, nyordsredaktör vid Språkrådet.

Det är inte alltid orden i nyordslistan har debuterat i svenskan under det gångna året. Ibland kan de ha använts sporadiskt under något eller några år för att sedan snabbt öka i användning. En sådan utveckling kan i vissa fall ge en plats på listan. Men hen var redan för etablerat för att kunna klassas som ett nyord.

– Skulle vi ha tagit med det skulle det ha varit för många år sedan, säger Per-Anders Jande.

Däremot fick verbet henifiera plats i nyordslistan. I en krönika i Språktidningen nämner Per-Anders Jande dessutom ytterligare nyord som bildats med hen som bas, nämligen henniska, hensexa och henhippa.

Anders

0 kommentarer

Att lägga extra mycket kött, fisk, ägg, frukt, grönt och nötter på tallriken samtidigt som pasta, potatis, olja, bönor och salt fasas ut är en av årets hetaste diettrender i Danmark. Den kallas stenalderkost, eftersom den påminner om hur människan åt på stenåldern. Stenalderkost har nu utsetts till årets ord i Danmark.

Stenåldersdietens grunder är att undvika spannmålsprodukter som bröd och pasta och stärkelserika livsmedel som ris och potatis. Inte heller socker, olja, bönor eller salt anses lämpliga. Vissa väljer också att bannlysa mjölkprodukter.

I stället ska kosten bestå av sådant människan mumsade i sig redan på stenåldern, som kött, fisk, ägg, frukt, grönsaker, bär, nötter och svamp.

Dieten är dock omstridd. Vissa forskare anser att produkterna från dagens djurfabriker inte kan jämföras med vad stenåldersmänniskorna åt. Då växte djuren upp i det vilda och hade en helt annan fettsammansättning än dagens slaktdjur.

Stenåldersdietens förespråkare brukar ofta lyfta fram att metoden kan leda till viktminskning och lägre risk för att drabbas av diabetes.

Radioprogrammet Sproglaboratoriet fick över 200 förslag på årets ord från sina lyssnare. Vinnaren stenalderkost utsågs sedan av en jury bestående av komikern Jan Gintberg, författaren Kirsten Hammann och Sabine Kirchmeier-Andersen, direktör för Dansk Sprognævn.

Andra kandidater som länge var med i kampen om att utses till årets ord var bland annat gangnam och kopimisme.

Förra årets segrare var Arabisk forår och året dessförinnan gick priset till vuvuzela.

Anders

0 kommentarer

Facebook, finanskris, presidentval och Psy. Det är företeelserna som gett upphov till några av de tolv engelska ord som bäst kännetecknar år 2012. Flera av orden är också på väg in i Collins Dictionary.

Redaktionen för Collins Dictionary har under året fått in över 7 000 förslag på nyord från användarna. Vissa har redan plockats upp i den elektroniska utgåvan av ordboken, andra ord väntar på godkännande medan vissa har fått avslag.

Precis som när det gäller den svenska nyordslistan är det substantiven som dominerar. Och precis som i Sverige är det ofta nya prylar eller företeelser som ger upphov till de nya orden.

De tolv orden redaktionen valt är broga ('yoga för män', en sammansättning av bro och yoga), legbomb (ett uttryck som uppstod under Oscarsgalan där Angelina Jolie anlände i en slitsad klänning där ena benet tittade fram), eurogeddon (armageddon för eurozonen), mummy porn ('mammaporr', efter romanen 50 nyanser av honom), zuckered ('lurad', efter den fiaskoartade börsintroduktionen av Mark Zuckerbergs skapelse Facebook), jubilympics (kombinationen av olympiska spel i London och drottningens jubileum), Romneyshambles (presidentkandidaten Mitt Romney besökte Storbritannien och bjöd på några traditionella grodor), games makers (volontärerna sägs ha skapat stämningen under London-OS), 47 per cent (Mitt Romney hävdade under ett möte att 47 procent av amerikanerna skulle rösta på rivalen Barack Obama eftersom de var bidragsberoende), superstorm (orkanen Sandy skapade stor förödelse i Central- och Nordamerika), Gangnam style (den sydkoreanske rapparen Psy slog tittarrekord på Youtube med sin ironiska låt om självupptagna typer i Gangnam) och fiscal cliff ('budgetstup', den akuta ekonomiska kris som USA stod inför om inte republikaner och demokrater hade kommit överens om statsutgifter och skatter).

Anders

0 kommentarer

Förra årets mest uppmärksammade nyord var tjejsamla. Vilken blir årets snackis? Finns det motsvarande sprängkraft i ord som överklassafari, henifiera eller Tintingate?

I Språktidningen 1/2013, som når prenumeranter nu under mellandagarna, finns hela nyordslistan samt en artikel signerad Språkrådets nyordsredaktör Per-Anders Jande, där han kommenterar de trender och händelser som återspeglas i årets lista.

En sak står dock klar. Trots förra årets debatt om tjejsamla lever missuppfattningen vidare att Språkrådet okejar ords existensberättigande. SVT skriver exempelvis att "orden nu godkänts i det svenska språket".

Språkkonsulten Helena Englund Hjalmarsson reflekterar i ett blogginlägg över Språkrådets val. Dels efterlyser hon hen – ett ord som visserligen använts sedan 1960-talet, men där användningen exploderat (med närmare bestämt 1 266 procent i svenska tidningar och tidskrifter) under året – då ökad användning kan vara ett kriterium för att tas upp på nyordslistan. Dels konstaterar hon att substantivens dominans bland nyorden är ohotad. De enda konkurrenterna är en handfull verb och något enstaka adjektiv.

Nu tar bloggen julledigt och återkommer den 7 januari.

Anders

0 kommentarer

En av de största invandrargrupperna till Sverige varje år är just svenskar. Det handlar om svenska medborgare som har varit bosatta utomlands men nu återvänder till Sverige. Dessa återvändare hemigrerar. Samma verb kan också användas för att beskriva en person som flyttar till en plats där den tidigare varit bosatt.

Hemigrera är ett av de nyord som skickats in till Språkrådet under året. Och det är också årets bästa nyord enligt en omröstning bland Please copy mes läsare. Sajten, som drivs av copywritern Mattias Åkerberg, har sammanställt tjugo av de ord som Språkrådet tipsats om i år.

Tvåa blev versalrasa ('att skriva arga texter i versaler'), orkidébarn ('person som reagerar starkare än andra'), mysgå ('gå mysig promenad med någon man tycker om') och vamsa ('vårda mig själv').

Den 27 december presenterar Språkrådet årets nyordslista. Samma dag utkommer också ett nytt nummer av Språktidningen med just nyordslistan och en nyordskrönika signerad Språkrådets Per-Anders Jande. Tidningen innehåller även artiklar om bland annat retorikboomen, den moderna estniskans framväxt och svenskans okända negationer. Som vanligt blir det också Frågor & svar, språknyheter, krönikor av Jessika Gedin och Östen Dahl, tips och språkspaningar. Dessutom bjuder vi på några extra sidor språkpyssel med en läsplatta från Sony och språkböcker som vinster!

Anders

0 kommentarer

Sidor

Prenumerera på RSS - nyord