En majoritet av norrmännen anser att engelska ofta används i situationer där norska skulle fungera minst lika bra. Dessutom tycker en majoritet att det är viktigt att norskan fortsätter att ha en stark ställning. Det visar en undersökning utförd av Opinion på uppdrag av norska Språkrådet.

Självförtroendet verkar det inte vara något fel på hos de norrmän som deltog i undersökningen. Hela 65 procent svarar att de behärskar det norska språket bättre än genomsnittet. Bara 7 procent uppger att deras kunskaper är sämre än snittet.

Undersökningen visar att en klar majoritet anser att det är viktigt att norskan har en stark ställning i samhället och att ortnamn bevaras som kulturminnen. Tre av fyra säger sig dessutom vara intresserade av det norska språket. Sex av tio upplever att stoltheten över språket tidigare var mer utbredd.

Vidare är det 62 procent som tycker att norska skulle kunna användas i många av de situationer där engelska i dag används. Det är bara 18 procent som instämmer i att engelska inte används för mycket. Resterande 19 procent svarar att engelska varken förekommer för ofta eller för sällan.

Många tycker att brev från myndigheter ofta är otydligt formulerade. 49 procent säger att språket kan orsaka problem medan 20 procent inte har några svårigheter att läsa texter där myndigheter är avsändare.

I undersökningen görs ingen skillnad mellan bokmål och nynorsk.

Anders

Foto: Istockphoto

1 kommentarer

Ja till hen som könsöverskridande pronomen. Men nja till hen som könsneutralt pronomen. Det är den nya rekommendationen från norska Språkrådet.

Debatten om pronomenet hen har under en tid pågått även i Norge. Precis som i svenskan används hen i norskan dels som pronomen för personer som inte vill refereras till som han eller hon, dels som alternativ till exempelvis han/ho/hun och vedkomande (’vederbörande’).

Avdelningschefen Daniel Gusfre Ims skriver i senaste Språknytt att hen är oproblematiskt i skrift. Objektsformen blir hen och genitivformen hens. Men i vissa dialekter uttalas han nästan som hen. Där finns det en viss risk för missförstånd.

Språkrådet ger klartecken för hen som pronomen för personer som inte betraktar sig som män eller kvinnor. Däremot är rådet tveksamt till hen som könsneutralt pronomen. Det finns enligt Daniel Gusfre Ims andra sätt att uttrycka sig könsneutralt, som han/ho.

Än så länge anser Språkrådet att det är för tidigt att ta upp hen i ordböcker eftersom användningen inte är tillräcklig. Men om användningen ökar är det naturligt att det så småningom får plats i ordböckerna.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Klimatfrågor och åtgärder mot den globala uppvärmningen diskuterades flitigt i Norge under 2015. Därför har det grønne skiftet utsetts till årets ord. Bakom utnämningen står norska Språkrådet och Gisle Andersen, professor i engelska vid Norges handelshøyskole.

Även i Sverige talas det ibland om det gröna skiftet. Än så länge är dock inte användningen lika utbredd som i Norge. Det handlar om ett översättningslån från engelskan. Det fick stort genomslag i samband med parlamentsvalet i Kanada 2008. Då föreslog Stéphane Dion, dåvarande ledare för Kanadas liberala parti, ett system för grön skatteväxling som han kallade the green shift (tournant vert på franska).

Andra ord som lyfts fram på Språkrådets topplista har även de sitt ursprung i samhällsdebatten och nyhetshändelser. Oljesmell är resultatet av de sjunkande världsmarknadspriserna på olja, något som i Norge orsakat arbetslöshet, minskade skatte- och exportintäkter och ett rejält kursras för den norska kronan. Utslippsjuks var ett ord som myntades när det uppdagades att Volkswagen-koncernen manipulerat utsläppsvärden för en lång rad bilmodeller.

Flyktingkrisen representeras av två ord på listan. En asylbaron är en person som tjänar stora pengar på att i stor skala hyra ut bostäder åt asylsökande. Flyktingdugnad är de frivilliga insatser som görs av bland annat privatpersoner för att hjälpa flyktingar.

Här hittar du hela listan över 2015 års ord i Norge.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

De används felaktigt eller för mycket. Därför har norska Språkrådet tagit fram en lista över fyord – ord som inte borde användas lika flitigt som i dag.

Politiker, journalister och andra som ofta hörs i norska medier borde enligt Språkrådet variera sitt språk mer. Därför utser rådet i en språkpolisiär lista för första gången årets fyord.

Robust är enligt Språkrådet ett ord som det har gått inflation i. Nu betraktas ordet som så utslitet att det blivit dags att byta. Kanske väntar nästa klyscha bara runt hörnet. Andra adjektiv som får tummen ned är utrolig, sykt och sinnssykt. Som förstärkande uttryck är de så uttjatade att de inte längre tros ha någon effekt.

Viktigheten av är en formulering som får Språkrådet att rynka på näsan. Orden i sig är det inget fel på, men på norska har inte företeelser viktighet, utan de är viktige. Boven i dramat är engelskans the importance of.

Av samma skäl ogillas översättningslånen adressere en problemstilling och møte et krav. Även här är det engelskan som rådet reagerar mot. Det ser hellre att det talas om att ta opp, behandle och diskutere en problemstilling och att innfri et krav.

Tänker att hörs ofta i svenskan. Tänka sig, tenke at förekommer även flitigt i norskan. Språkrådet tycker att tenke at saknar språklig precision. Bättre då att faktiskt berätta om det som sägs bara är en trevande fundering eller en välgrundad åsikt.

Omforent och prosess sågar Språkrådet av andra skäl. Ofta används de på ett sätt som snarare döljer än förklarar.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Kan tvåspråkighet vara förklaringen? Det är en fråga som norska forskare nu ställer sig. Nynorskelever är nämligen betydligt vassare på nationella prov än bokmålselever.

Mindre risk för demenssjukdomar, bättre arbetsminne och skarpare hjärna. Listan över studier som har identifierat fördelar med flerspråkighet kan göras lång. Nu funderar norska forskare om den som behärskar både bokmål och nynorsk också klarar sig bättre i skolan i matematik, läsning och engelska.

Forskarna har studerat elever som gick i åttonde klass mellan 2009 och 2012. De har också tagit hänsyn till faktorer som föräldrarnas utbildningsnivå, familjens socioekonomiska status och skilsmässotal. Trots att förutsättningarna nollställts har elever från fylket Sogn og Fjordane – där nynorsk dominerar – fortfarande ett övertag mot bokmålselever. Samma övertag finns i alla kommuner där nynorskeleverna är i majoritet.

Därför ser det alltså ut som att tvåspråkigheten skulle ge nynorskeleverna kognitiva fördelar. Forskarna spekulerar i att fördelar uppkommer även när det gäller två så närstående varieteter som nynorsk och bokmål.

Elever som i första hand använder ”minoritetsspråket” nynorsk behärskar bokmål, medan det är mer sällsynt med bokmålselever som behärskar nynorsk. Men forskarna kan inte med säkerhet konstatera att det är flerspråkigheten som är förklaringen till nynorskelevernas goda resultat. I stället söker de också alternativa förklaringar till fenomenet.

Ett skäl kan vara starkare språklig stimulans, ett annat att skolan i nynorsktalande delar tillmäts större betydelse. Studien är publicerad i International Journal of Bilingual Education and Bilingualism.

Här kan du läsa mer om bokmål och nynorsk.

Anders

Foto: Istockphoto

3 kommentarer

Fremmedkriger (bokmål) respektive framandkrigar (nynorsk) är årets ord i Norge. Ordet är belagt i norskan sedan 2010, men användningen har ökat dramatiskt i år. Bakom utnämningen står Språkrådet i Norge.

Ett sextiotal norrmän tros ha rest till länder som Syrien och Irak för att delta i strider – oftast på islamisternas sida. Eftersom de inte får betalt vore det missvisande att beskriva dem som legosoldater. I stället har fremmedkriger – jämför med engelskans foreign fighter – under året etablerat sig i norskan. I svenskan talas det om utländska krigare.

Språkteigen skriver på Twitter att fremmedkriger användes i norsk press vid 158 tillfällen mellan 2010 och 2013. Under årets elva första månader har ordet använts hela 2 863 gånger.

Språkrådet listar ytterligare nio ord som etablerat sig under året. Många finns också i svenskan, som viral, emoji, mobilnacke och ståhjuling.

De övriga orden på listan är pøbelgran (’gran som utgör en ekologisk risk då den finns utanför naturliga växtområden’), stordata (bildat till engelskans big data), gittercelle (’nervcell som används för navigation’, en upptäckt som gjorde att Nobelpriset i medicin i år tilldelades två norska och en amerikansk-brittisk forskare), luseskjørt (en anordning som skyddar fisk i fiskodlingar från en parasit som lever på laxfiskar), och deleøkonomi (en delningsekonomi där privatpersoner byter varor och tjänster med varandra).

Anders

0 kommentarer

Seigmenn kan enbart vara namn på godis som tillverkas av Orkla. Det hävdar den norska livsmedelsjätten i ett brev till Språkrådet i Norge. Men Språkrådet avvisar i ett svar företagets krav på att substantivet seigmann antingen ska plockas bort ur ordböckerna eller skrivas med stor bokstav. Substantivet har nämligen använts i norskan långt innan det registrerades som varumärke.

Norge tycks ha fått en motsvarighet till debatten om ogooglebar. Då vände sig Google till Språkrådet i Sverige med krav på att ordet skulle få en definition som klargjorde att det bara gick att googla med Googles sökmotor. Den som med Googles hjälp googlade efter personer som ansåg sig googla med hjälp av konkurrerande sökmotorer hittade dock gott om belägg för motsatsen. Språkrådet valde att stryka ogooglebar ur nyordslistan i stället för att riskera en dyr och långvarig strid med Googles jurister.

Den här gången är det Orkla som anser att varumärkesskyddet bör gå före språkbruket. I ett brev till Språkrådet skriver livsmedelsjätten att seigmann (plural seigmenn) är ett registrerat varumärke. Orkla erbjuder två alternativ – antingen ska seigmann försvinna ur ordböckerna eller skrivas versalt och med tillägg om att det är ett varumärke.

Godiset Seigmenn började tillverkas år 1965. Det registrerades som varumärke år 2003. Seigmenn ('sega gubbar') är dock belagt i norskan sedan 1933, och mycket tyder enligt Språkrådet på att det redan då var etablerat i bruket. Långt innan lanseringen av Seigmenn smaskade nämligen norrmännen på annat gelégodis som i folkmun kallades seigmenn.

Eftersom seigmenn fanns i allmänspråket långt före lanseringen och varumärkesregistreringen av Seigmenn nobbar Språkrådet Orklas krav. Av samma skäl kan inte seigmann i ordböckerna följas av varumärkesuppgifter. Till skillnad från exempelvis termos och sukket är inte ordets ursprung ett skyddat varumärke.

Dessutom ifrågasätter rådet grunderna för ordets varumärkesskydd. Språkrådet anser att det är orimligt att privata intressen ska kunna göra anspråk på att äga ett ord som sedan länge är etablerat i norskan.

Språkrådet skriver vidare att det inte går att tillgodose Orklas begäran om att seigmenn ska skrivas med stor bokstav. Det vore att trotsa norska språkregler eftersom ordet inte är upptaget som ett egennamn i ordböckerna. Inte heller kan det strykas eftersom det – till skillnad från vad Orkla påstår – är en allmän beteckning på en viss typ av godis.

Här kan du läsa mer om ogooglebar.

Anders

0 kommentarer

Ett 12 timmar långt program om ved och direktsänt laxfiske i 24 timmar. Det är exempel på en norsk trend som även letat sig över till Sverige, sakte-tv ('långsam tv'). Ordet sakte-tv har utsetts till årets ord av norska Språkrådet och nyordsforskaren Gisle Andersen.

I somras sände TV4 Play M/S Dianas veckolånga färd längs Göta kanal minut för minut utan kommentarer eller klipp. Innan dess hade kanalen testat så kallad slow tv genom att direktsända en brasa. Slow tv översätts ofta till långsam tv.

I Norge har trenden funnits längre. Intresset för långsam tv har knappast minskat av schackvärldsmästaren Magnus Carlsens framgångar som lockat storpublik. Språkrådet skriver i ett pressmeddelande att trenden med sakte-tv kan ses som en reaktion mot vardagslivets stress.

Precis som i Sverige präglas nyorden av tekniska landvinningar och aktuella debatter. På listan över årets ord finns utöver sakte-tv också rekkeviddeangst ('räckviddsångest', något en elbilsägare kan uppleva när det är osäkert om det finns tillräckligt mycket kraft kvar för att nå fram till en laddstation), gråblogg är motsatsen till rosablogg, alltså en blogg utan skönmålning av tillvaron, nätvalutan bitcoin, blå-blå är färgen på regeringskoalitionen mellan Fremskrittspartiet och Høyre (den politiska högern förknippas ofta med färgen blå), betalingsmur ('betalvägg') har under året införts på flera tidningssajter, avfølge ('avfölja') gör den som slutar följa en persons inlägg i sociala medier, karbonboble ('kolbubbla') illustrerar farhågorna om en ekonomisk tillväxt baserad på användning av fossila bränslen, netthat ('näthat') har debatterats också i Norge under året, och revelyd ('rävljud') kopplas till duon Ylvis Youtube-succé The fox.

Anders

0 kommentarer

Norsk lax borde stavas laks även i Sverige. Det handlar inte om en pr-kupp utan är ett sätt att visa varifrån laxen kommer. Det hävdar Line Kjelstrup, talesperson för Norges sjömatsråd, i Aftonbladet.

Svenskarna äter allt mer lax. Under förra året ökade importen från Norge med 34 procent. Totalt exporterade Norge under 2012 över 75 000 ton fisk och skaldjur till Sverige, uppger Aftonbladet.

Den norska laxen dominerar på de svenska fiskdiskarna. Hela 98 procent av den importerade lax som säljs i Sverige har norskt ursprung. Att sälja den som laks är enligt Line Kjelstrup därför ett smidigt sätt för konsumenterna att få koll på var den fångats:

Norsk lax har en stark ställning i Sverige och det här är ett enkelt sätt att visa varifrån fisken kommer.

Stavningen lax är belagd i svenskan sedan år 1520. Frågan är dock hur särskiljande laks skulle bli. Av de återstående 2 importprocenten svarar nämligen Färöarna och Danmark för en stor del, och både på färöiska och danska heter fisken just laks. Den "norska" stavningen återfinns även i huvudkonkurrenternas språk. I framtiden skulle det därmed kunna bli riktigt trångt i laksasken.

Anders

1 kommentarer

Verbet nave och substantivet naving är Årets nyord i Norge. De har präglat samhällsdebatten och har sina rötter i ungdomsspråk. Det breda genomslaget var avgörande när det norska Språkrådet och nyordsforskaren Gisle Andersen fattade beslutet.

Att nave är att ta sig ett friår finansierat av pengar från myndigheten Arbeids- og velferdsforvaltninga, Nav. Debatten om naving har under året nått ända in i stortinget, och många har riktat hård kritik mot personer som väljer att nave eftersom det betraktas som ett fräckt sätt att mjölka de statliga trygghetssystemen.

Nave har inte bara fått stor spridning. Ordet har även, skriver Språkrådet i ett pressmeddelande, ett ovanligt ursprung eftersom det har sina rötter i ungdomsspråk. Att verbet bildats till namnet på en statlig myndighet, Nav, är inte heller vardagsmat.

Andra färskingar som uppmärksammas i den norska nyordslistan är bland annat bankunion, grexit ('grekiskt utträde ur EMU'), monsterløn, glanekø ('sensationslystna bilister som bromsar in vid olyckor i hopp om att se något smaskigt'), smartskole och strøymeteneste ('strömningstjänst').

Nyorden har tagits fram av det norska Språkrådet i samarbete med Gisle Andersen, nyordsforskare vid Noregs handelshøgskole.

Anders

0 kommentarer

Sidor

Prenumerera på RSS - norska