Krigiska metaforer ökar polariseringen. De gör anhängarna till en politisk rörelse mer entusiastiska – men de gör också motståndarna mer negativt inställda. Det visar en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Political Communication.

Valet av ord har stor betydelse för hur ett budskap tas emot. Det fastslår amerikanska forskare i politisk kommunikation. De har undersökt hur sympatisörer till Demokraterna och Republikanerna i USA reagerar på olika typer av språkbruk.

Deltagarna i testet fick läsa texter hämtade från de två partiernas politiska program. I vissa texter fanns krigiska metaforer som fight och battle. I andra texter hade de ersatts med ord som work och struggle.

Nyanserna hade stor inverkan på hur läsarna uppfattade texterna. De som sympatiserade med de politiska förslagen blev mer entusiastiska när texterna innehöll kampmetaforer. De som inte delade samma åsikter ogillade förslagen mer när de presenterades genom krigiska metaforer än med mindre laddade ord.

Forskarna undersökte också hur stor effekt valet av ord hade på mottagarna. Polariseringen mellan grupperna ökade i snitt med 20 procent när stridsmetaforerna användes – trots att de politiska förslagen som presenterades var desamma.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Metaforer får oss att uppleva att vi står varandra nära. Och de hjälper oss att förstå andra människors känslor. Det visar en kanadensisk forskarstudie publicerad i tidskriften Memory & Cognition.

En metafor är ett uttryck där bildledet ersätter sakledet. I stället för att tala om ålderdom kan till exempel metaforen livets höst användas. Metaforen skiljer sig från liknelsen genom att den saknar jämförelseled. Ålderdomen är som livets höst är alltså en liknelse.

En studie från University of Western Ontario visar att metaforer påverkar vårt tänkande på flera sätt. I synnerhet gör metaforer så att förståelsen för andra personers känslor ökar. Vi skaffar oss också kunskaper om andra människor genom de metaforer som de använder.

I ett delförsök fick de 39 deltagarna läsa en berättelse som antingen var laddad med metaforer eller befriad från den typen av bildspråk. Därefter fick de titta på 36 fotografier av ögonpar för att identifiera vilka känslor som ögonen förmedlade. De testpersoner som hade läst texten med metaforer var direkt efteråt betydligt bättre på att förstå hur personerna på fotografierna kände sig.

I ett annat delförsök läste deltagarna flera olika noveller. Sedan fick de uppgiften att bedöma relationerna mellan de olika figurerna. Slutsatsen var att de figurer som använde metaforer i sina samtal ansågs stå närmare varandra än de som inte använde några metaforer.

Studien visar enligt forskarna att användningen av metaforer ger oss insikt om andra människors karaktär. Metaforen fungerar i sig som en närhetssignal – och är därför främst reserverad för närstående. Men den kan använd på rätt sätt till en främmande person också fungera som en isbrytare.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

En söt katt och ett bittert avsked väcker starkare känslor än en vacker katt och ett smärtsamt avsked. Hjärnan reagerar nämligen mer på metaforer som kan kopplas till smaker. Det hävdar tyska och amerikanska forskare i en stuide publicerad i tidskriften Journal of Cognitive Neuroscience.

Metaforer kan ta aningen längre tid för hjärnan att behandla än klarspråk. Men effektiva metaforer gör större avtryck eftersom de aktiverar fler delar av hjärnan. Även vardagliga metaforer, som söt och bitter, orsakar ökad aktivitet.

I den tysk-amerikanska studien fick deltagarna läsa 37 meningar på engelska. Varje mening lästes två gånger med en liten skillnad – i en av varianterna användes en smakmetafor. En mening som She looked at him sweetly ändrades exempelvis till She looked at him kindly.

Flera av metaforerna var så vardagliga att de knappast betraktades som metaforer. Men hjärnan tycktes inte ha glömt kopplingen mellan metaforen sweet (som i a sweet gesture) och en söt smak. Metaforen sweet triggade aktivitet i hjärnans emotionella centrum på ett helt annat sätt än synonymen kind.

Metaforer är i allmänhet ett sätt att förstärka vad som sägs och ett sätt att underlätta förståelsen av abstrakta företeelser. Just smakmetaforer kan enligt forskarna vara särskilt effektiva eftersom de är kopplade till avgörande fysiska erfarenheter. De kan därför ge en talare ett retoriskt försprång genom att väcka associationer som retar hjärnan på rätt sätt.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Krigiska ord som war, fight och battle får medarbetarna att begå övertramp. Den företagsledare som vill att de anställda inte ska bryta mot de etiska riktlinjerna bör därför inte använda sig av krigsmetaforer. Det visar en studie från Brigham Young University, USA.

Många är säkerligen de företagsledare som vill lyckas med konststycket att sporra säljarna så att de överträffar sig själva. Men det gäller att uttrycka sig på rätt sätt. Den företagsledare som använder uppskruvade krigsmetaforer öppnar nämligen dörren för en mängd regelbrott från medarbetarnas sida.

Forskare vid Brigham Young University har studerat hur företagsledares ordval påverkar medarbetarnas respons. Totalt deltog 269 personer i studien. Resultaten visar att de företag som vill att säljarna håller sig på rätt sida av regelverket inte bör använda krigiska ord.

I ett första brev från företagets ledare fick medarbetarna veta att en tävling för de mest framgångsrika säljarna utlysts. De tio bästa skulle belönas med en resa till Hawaii. I brevet förklarade företagsledaren krig mot konkurrenterna, uppmanade säljarna att strida för varje kund och att vinna slaget.

Brevet hade effekt, men kanske inte den som företagsledaren hade önskat sig. Som ett sätt att segra i försäljningsbataljen valde många säljare att gå in på nätet och i skydd av anonymitet skriva negativa recensioner om konkurrenterna och deras produkter.

En annan grupp fick samma brev med några få skillnader. I stället för war stod det all-out effort, fight ersattes av compete och battle blev competition. Dessa säljare avhöll sig från att anonymt smutskasta konkurrenterna på nätet.

Ett annat brev, där hälften av mottagarna fick en text full av krigiska metaforer, gav liknande resultat. De som fick texten med de krigiska formuleringarna valde att i betydligt större utsträckning bryta mot det interna regelverket som stoppade försäljning till personer med dåligt kreditbetyg.

Forskarnas slutsats är att det krigiska språket ökar medarbetarnas beredskap för att ljuga, bluffa och åsidosätta etiska regler. Dessutom anser de sig heller inte göra något fel när de bryter mot reglerna. Krigsmetaforerna blir ett sätt att rättfärdiga ett oetiskt agerande.

Anders

0 kommentarer

Dagens gästbloggare är Lars Melin, docent i nordiska språk vid Stockholms universitet. Inlägget är ett utdrag ur boken Polletten som trillade ned (Norstedts), där han skriver om vår förståelse av metaforer.

Melodifestivalen är numera en långserie på tv. Hela våren får vi följa hur låtar vaskas fram och en av dem slutligen får tävla internationellt. Det är en kavalkad av artister, scenuppträdanden och musik. Få bryr sig om texterna, men utan dem vore det inte någon ”song contest”.

Traditionen bjuder att de allra flesta ska handla om kärlek – het och avsvalnad, lycklig och trasslig, drömd och upplevd. Och varje år får vi höra cirka 8 000 ord sångtext. Det är förstås mycket jag och du, och numera ännu mera I och you. Älska och kärlek är viktiga ord, precis som love. Men självklart är melodifestivalen också en metaforfestival. 

Tidigare i denna bok har vi lärt oss att kärlek framför allt är eld, värme och lågor. Men visst finns det andra metaforer. Carola var fångad av en stormvind när hon virvlade in på scenen, och Abba vann både kärleken och festivalen genom att förlora kriget vid Waterloo. Kärlek är eld, naturkatastrofer, krig och annat livsfarligt. Men även om kärleken kapitulerade så vann den, och musiken var medryckande. Det var alls inte så farligt som det lät. Melodifestivalen har under många år varit en himmelsk festival. Det vimlade av just himlar, av skyar, av änglar, av månar och av stjärnor. Tindra var ett favoritord. Men det himmelska skenet börjar blekna bort.

Melodifestivalen blir en allt mer tragisk festival. Visst finns det fortfarande många jag och du i texterna, men det blir allt färre vi, oss och tillsammans. Det finns fler glömma än drömma, och allt kroppsligt verkar försvinna. Det är fler andetag än kyssar, mer hjärta än läppar, fler blickar än ögon, mer mind än body.

Det är med andra ord läge för hjärta och smärta. Trots att det inte längre finns någon som vågar rimmar på dessa standardmetaforer, är det nu, mer än någonsin, något oemotståndligt med att slå ihop en stark lyckometafor med en lika stark olycksdito. Så nu är uppfinningsrikedomen stor, speciellt i de engelska texterna. Där hittar vi heart/apart och things falling behind/disarming my mind, medan de svenska dunkar på som förr: 

"Lämnar alla tunga tankar

Känner hur musiken dunkar 

Och mitt hjärta bankar"

(Elektrisk med Anniela Andersson (bilden) i Melodifestivalen 2011. Text: Johan Alkenäs, Johan Fransson, Tim Larsson, Tobias Lundgren.)

Så mycket hjärta/smärta har vi aldrig haft förut. Något är galet.

Av de svenska låtar som gick vidare till final år 2011 handlade en om en kvinna som älskar fel karl, en om hustrumisshandel och en om ett par desperados. De engelskspråkiga texterna är inte stort bättre (Run, Dance alone, Enemy ...). OK, det är någon sorts kärlek det handlar om, men sällan något lyckligt slut.

Allt detta har gett upphov till ett nytt batteri kärleksmetaforer. I den nya schlagern är man inte i balans, man försöker leda strömmen men missar tåget, man förvarar sin ångest bakom betongsliter i väggarna, hamnar snett medan löven faller, man bär sin sorg och slåss med väderkvarnar. På engelska fångas man dessutom av tomheten, satsar på fel häst och drar fel lott. Och, värst av allt, i de engelskspråkiga krigen finns det bara fiender, och sångaren förlorar både krig och kärlek. 

Sådan är kärleken i det 21:a seklet.

Lars Melin

Här kan du läsa mer om schlagertexter.

Foto: Carl-Johan Söder/SVT

0 kommentarer

Långa ord i uppsatsskrivandet ger höga betyg. Grammatiska metaforer står nämligen högt i kurs när svensklärarna bedömer elevernas texter. Det visar Ulrika Magnusson i sin avhandling Skolspråk i utveckling vid Göteborgs universitet.

Den grammatiska metaforen innebär att en företeelse som brukar uttryckas genom en viss grammatisk form i stället uttrycks genom en annan form. Det kan till exempel vara en adjektivisering, som de såg en hoppande kanin i stället för de såg en kanin hoppa, där händelsen beskrivs genom ett adjektiv (hoppande) i stället för ett verb (hoppa). Den kanske vanligaste grammatiska metaforen är nominalisering, där en händelse uttrycks som ett substantiv (de såg kaninens hoppande) och inte som ett verb (de såg kaninen hoppa).

Ulrika Magnusson har undersökt elevers skrivande i uppsatser och nationella prov i årskurs nio och på gymnasiet. De grammatiska metaforerna är betydligt fler på gymnasiet och är vanligare i utredande uppsatser än i personliga texter.

Ökningen förefaller logisk. Grammatiska metaforer brukar nämligen ses som ett sätt att lättare relatera olika företeelser till varandra och föra komplexa resonemang. Att den förmågan förbättras går hand i hand med de tuffare utmaningarna på gymnasiet. Där kanske kaninens hoppande ingår i en diskussion rik på grammatiska metaforer som gnagande, sladdbitandehusdjursansvar, kloklippning och elsäkerhet. Grammatiska metaforer är alltså ofta ganska långa ord.

Grammatiska metaforer är vanligare hos enspråkiga elever och elever med höga betyg. Förklaringen är, enligt Ulrika Magnusson, att det sannolikt krävs ett välutvecklat skriftspråk för att en elev ska behärska grammatiska metaforer.

Ett intressant resultat är att de elever som började att tala svenska när de var mellan fyra och sju år använde grammatiska metaforer i mindre omfattning än elever som börjat tala svenska tidigare eller senare. Det kan, menar Ulrika Magnusson, bero på att de som lärde sig svenska senare hade utvecklat sitt förstaspråk till den grad att kunskaperna även underlättade de krav som så småningom skulle ställas i uppsatsskrivandet på högstadiet och gymnasiet. Den grammatiska metaforen kan nämligen vara en företeelse som är kopplad till en allmän förmåga som inte är specifik just för förstaspråket.

Här kan du ladda ned Ulrika Magnussons avhandling Skolspråk i utveckling.

Anders

0 kommentarer

På nätet för underhållningsindustrin en ojämn kamp mot pirater, tjuvar och stölder. Men rättssociologen Stefan Larsson skriver i sin avhandling vid Lunds universitet att branschens försök att röva åt sig uttrycken har misslyckats. De utgör nämligen misslyckade metaforer för olaglig fildelning.

De ord som flitigt används i debatten är enligt Stefan Larsson problematiska. För de flesta språkanvändare innebär en stöld att en tjuv lägger beslag på någon annans ägodel. Stöld förutsätter att något försvinner med tjuven och inte längre finns kvar hos den rättmätige ägaren. Så är det inte på nätet. Upphovsrättsinnehavare får visserligen ingen ersättning vid olaglig fildelning, men blir inte mindre upphovsrättsinnehavare oavsett hur många som utan tillstånd kopierar skyddat material. De förlorar möjligen intäkter, men förlorar inte något de äger.

Därför har, skriver Stefan Larsson, metaforerna hamnat snett. Branschen vill stämpla illegal nedladdning som stöld, och de som utför den som tjuvar. Logiken tycks enkel. Att bli klassad som tjuv lockar inte många, och då är det kanske bäst att låta bli stölderna.

Men branschens metaforer står i strid den bild som många har av ord som stöld och tjuv. Om de utvidgade betydelserna inte är förenliga med den allmänna uppfattningen blir det också svårt att få acceptans för dem. Därför blir det också knepigare att samla stöd i kampen mot den olagliga fildelningen.

Stefan Larsson anser att lagstiftningen inte har anpassat sig till det digitala samhället. Att någon olagligen tillägnar sig en fil betyder inte att någon annan blir av med den. Att olagligen tillägna sig en fil är inte samma sak som att den för upphovsrättsinnehavaren innebär ett visst bortfall av intäkter. Den som kopierar ett exemplar på nätet hade i många fall låtit bli om det inte var gratis.

Här ligger, menar Stefan Larsson, en av såväl juridikens som underhållningsindustrins stora utmaningar. När nätpiraterna har blivit normen är det få som ser problemet med röveriet.

Anders

0 kommentarer
Prenumerera på RSS - metaforer