Nyligen rapporterade Expressens Niklas Svensson om Socialdemokraternas agerande i regeringsbildningsprocessen. Han skrev i en artikel att åsikterna om de lämpligaste strategierna gick isär inom ”Socialdemokraternas viktiga verkställande utskott”. På Twitter reagerade en läsare: ”OBS! Det heter MÄKTIGA VERKSTÄLLANDE UTSKOTT inte viktiga verkställande utskott!”

Fasta fraser är ord som i regel används tillsammans, som bakom lyckta dörrar och åsyna vittne. Ett kanske mer oväntat exempel skulle kunna vara Socialdemokraternas mäktiga verkställande utskott. Det är just så utskottet brukar beskrivas. Och det är detta som får twittraren att komma med ett ironiskt påpekande till Niklas Svensson när han i stället skriver viktiga.

De senaste åren har det vid flera tillfällen skämtats om journalisters förkärlek för att beskriva utskottet som mäktigt. Makthavare berättade att denna fasta fras diskuterades under ett seminarium i Almedalen 2011:

I många år har journalister närmast tvångsmässigt talat om socialdemokraternas verkställande utskott (VU) som ”mäktigt”. Redan när Tage Erlander blev partiledare talades det om att hans väg mot makten inleddes när han tog plats i det mäktiga VU. Konnotationen kan spåras till Sovjetunionens ”mäktiga” politbyrå.

Mäktiga har också ett mäktigt försprång mot mer eller mindre synonyma alternativ. I databasen Retriever, som samlar texter från svenskspråkiga massmedier, ger Socialdemokraternas mäktiga verkställande utskott 1 566 träffar. Och kanske kan det betraktas som något av en fast fras. Viktiga – alltså Socialdemokraternas viktiga verkställande utskott – ger 91 sökträffar, tunga 64 träffar, inflytelserika 10 träffar och maktfulla 1 träff. Inga träffar alls ger bland annat betydelsefulla, avgörande, betydande, makthavande och maktinnehavande.

Det är inte bara Socialdemokraternas verkställande utskott som kan beskrivas på detta sätt. Mäktiga har också i begränsad omfattning använts om bland annat Sverigedemokraterna och ANC.

Viktiga och mäktiga är förstås inte riktigt samma sak. Men det kan ändå vara värt att notera att viktiga är tio gånger så vanligt som mäktiga i svenska medietexter. När det talas om Socialdemokraternas verkställande utskott är förhållandena omvända. Därför sticker Niklas Svenssons val av viktiga ut i mängden – och det är också lustigt att många uppfattar Socialdemokraternas mäktiga verkställande utskott som en fast fras och därför påpekar när han bryter mot denna oskrivna ”regel”.

Anders

Foto: Pixabay

0 kommentarer

Efter 140 år som papperstidning har nätet tvingat fram en språkrevolution på den anrika dagstidningen The Boston Globe. Nu är det slut på referenser till yesterday ('i går'), today ('i dag') och tomorrow ('i morgon'). I stället ska veckodagen anges i artiklarna.

I ett blogginlägg redogör Charles F. Mansbach för bakgrunden till förändringen. Tidningens medarbetare producerar i dag texter som i vissa fall går ut direkt på nätet, ibland sparas för papperstidningen. De artiklar – ofta händelsenyheter – som först publiceras på webbplatsen bearbetas ofta i flera omgångar innan de hamnar i den tryckta utgåvan. Att då jonglera tidsuttryck som yesterday, today och tomorrow är enligt Charles F. Mansbach en inbjudan till misstag.

Flera andra vanligt förekommande uttryck sorteras också bort ur The Boston Globes språkliga repertoar. Det nyhetsflås som vissa förknippar med late last night ('sent i går kväll') och early this morning ('tidigt i morse') är också historia.

Det enda undantaget är today, ett val som i den tryckta tidningen kan vara motiverat i vissa rubriker. Ordet today signalerar en brådskande natur som inte blir lika omedelbar om det ersätts av exempelvis Friday.

Anders

0 kommentarer

Det språk som förekommer i brittiska grabbtidningar är ofta grövre än det som används om kvinnor av dömda våldtäktsmän. Män identifierar sig i högre grad med våldtäktsmännens uttalanden, och kvinnor rankar grabbtidningarnas språk som mer kränkande. Det visar en brittisk studie utförd vid Middlesex university.

Forskarna lät män i åldern 18 till 46 år ta del av omdömen om kvinnor som saxats ur de fyra brittiska grabbtidningarna FHM, Loaded, Zoo och Nuts samt uttalanden från dömda våldtäktsmän. Deltagarna fick vilseledande information om varifrån citaten hämtats. I vissa fall sades ett uttalande från en våldtäktsman härröra från en grabbtidning och vice versa.

Det visade sig att männen i större utsträckning identifierade sig med sexbrottslingarnas uttalanden, men när de fick veta varifrån citaten plockats sade de sig känna större samhörighet med utdragen från tidningarna.

En grupp kvinnor och män i åldern 19 till 30 år fick ta del av samma citat. De fick ranka uttalandena efter hur grova de ansågs vara. Både männen och kvinnorna uppfattade i regel språket i grabbtidningarna som något mer nedvärderande än det som användes av våldtäktsmännen.

Bakom studien står två doktorer i psykologi, Miranda Horvath och Peter Hegarty. Resultatet är oroande, menar forskarduon. Det visar att det språk som våldtäktsmän använder för att rättfärdiga sina brott är nära besläktat med det språk som används i populära tidningar.

Anders

0 kommentarer
Prenumerera på RSS - mediespråk