En klar majoritet av tyskarna har en negativ attityd till engelska lånord. Hela 71 procent anser att det är just de engelska lånen som är för många. 66 procent tycker att lånorden i allmänhet är för många. Det visar en undersökning utförd av You Gov.

Det var i augusti i år som You Gov undersökte 1 036 tyskars inställning till lånord. En bred majoritet anser alltså att lånorden är för många. Irritationen riktar sig främst mot engelska lånord.

Den utbredda irritationen till trots är det många som regelbundet använder sig av engelska lånord. Bland de tyskar som stör sig på lånorden är det 78 procent som flitigt använder okay. Vidare säger 77 procent Internet, 73 procent T-Shirt och 33 procent cool. Personer som inte bekymrar sig över engelska lånord använder själva sådana något oftare.

Mest missnöjda är personer som har fyllt 60 år. Där är det 82 procent som stämmer in i påståendet att tyskan riskerar att urvattnas. Samma åsikt delar 52 procent av personer mellan 18 och 29 år.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Nu sätter regeringen stopp för ohämmad användning av engelska lånord. Genom en ny reglering vill regeringen förhindra att engelskan tar över i det offentliga rummet.

Inom universitetsvärlden finns redan en utbredd oro för domänförluster på flera områden. Eftersom de flesta nya termerna som importeras kommer från engelskan finns det en överhängande risk för att svenska blir obrukbart inom forskning och högre utbildning. Men nu går alltså regeringen till motattack.

I dag presenterar regeringen ett förslag som ska stoppa hotet från engelskan. Företag som verkar i det offentliga rummet – som medier och reklambyråer – kommer att tilldelas utsläppsrätter. Dessa ger dem rätt att ”förorena” svenskan med ett visst antal onödiga lånord. Om de gör slut på utsläppsrätterna måste de antingen sluta använda lånord eller köpa nya utsläppsrätter. I annat fall väntar böter.

– Om du till exempel haft en midseason sale kan du inte annonsera om black Friday också. Ska du ha utsläppsrätter kvar till black Friday får du vackert finna dig i att tala om höstrealisation i stället, säger Pål Siksrop, sakkunnig vid kulturdepartementet.

Exakt hur höga böterna blir är inte klart, men straffsumman kommer att påverkas av spridningen.

– Det kommer att bli dyrare att skriva foodcourt i Aftonbladet än i Säffle-Tidningen.

Systemet med utsläppsrätter följer till stor del lagstiftning som redan finns i Litauen. I Språktidningen 8/13 berättar Anne Markowski i ett reportage om hur otillåten slang, lånord och språkfel kan ge böter. I Sverige pågår nu vid kulturdepartementet arbetet med att efter litauisk förebild ta fram en lista över förbjudna ord och uttryck.

– Vårt benchmark är att blacklisten ska vara klar före årsskiftet, säger Pål Siksrop.

Intäkterna från utsläppsrätterna kommer att gå till insatser för att rädda den svenska skolan. Regeringen vill efter de senaste årens katastrofala resutat i Pisa-mätningarna satsa mer på ämnen som svenska, engelska och matematik. Pål Siksrop anser inte att det är motsägelsefullt att utsläppsrätterna ska finansiera ännu mer engelska i skolan.

– Det är inte fel att använda engelska i England, men i svenska skolor ska inte engelska vara viktigare än svenska. Jag säger som Stefan Löfven: Nu får det vara sluttjollrat.

Språktidningen har sökt kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP) för en kommentar. Genom sin sekreterare hälsar hon att hon inte är anträffbar på grund av ett digert schedule med debriefings, appointments och workshops. En enig regering står dock bakom förslaget.

– Anyone who is not on the boat can dra dit the pepper grows, säger Pål Siksrop.

Lis Oppkrås

Foto: Istockphoto

6 kommentarer

Att samtidigt vara hungrig och arg kallas hangry på engelska. Men vilken är den bästa motsvarigheten på svenska? Nu kan du rösta på de förslag vi har fått in: harg, hulsken, hungerilsken, hungriterad, matarg, svarg och svurg. Omröstningen hittar du här och i högerspalten.

Har du något bättre förslag? Skriv det gärna i kommentarsfältet!

Här kan du läsa mer om hur det är att vara hangry.

Anders

Foto: Istockphoto

6 kommentarer

Chilipepparn odlades för första gången i centrala Mexiko för omkring 6 500 år sedan. Forskare har med hjälp av rekonstruerade språk lokaliserat chilins ursprung. Resultaten publiceras i en studie i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

Peppar är belagt i svenskan sedan 1420-talet. Chili är däremot ett ganska nytt fenomen både i köket och språket. Den introducerades genom chilisås – den tomatbaserade såsvarianten är belagd sedan 1946 – medan det talats om chilipeppar sedan 1960-talet. Ordet chili är inlånat från det uto-aztekiska språket nahuatl, som också är ursprunget till ord som choklad, tomat och avokado, men har tagit vägen genom spanskan till svenskan.

Den odlade chilins rötter går tillbaka minst 6 500 år i tiden. Då fanns ett ord för chili som delvis återskapats till ki från oto-mangueanska. Denna rot återkommer därefter i flera olika språk från samma familj.

Det dröjer ända till omkring 800 år före vår tideräkning innan chili finns belagt i en annan språkfamilj. Då handlar det om misumalpaspråk som talas i dagens Nicaragua och Honduras. Ordet har där rekonstruerats till kuma.

I de aztekiska språken, där nahuatl ingår, är chili en förhållandevis färsk historia. Där har ordet funnits i ungefär 1 500 år.

Bönor och majs har tidigare lokaliserats till västra Mexiko. Länge har teorin varit att chili först började odlas i samma region.

I stället kan nu forskarna efter att ha studerat språkliga rötter visa att arten sannolikt först odlades längre söderut, nämligen i en triangel mellan Puebla i söder, Oaxaca i norr och Veracruz i sydväst. Genom att följa språkets rötter tror sig forskargruppen alltså ha identifierat den odlade chilifruktens ursprung.

Här kan du läsa mer om hur det går till att återskapa utdöda språk.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Crowdfunding, whistleblower, drive thru och time lapse är lånord som ofta förekommer i svenskan utan att ha anpassats från engelskan. Ibland finns utmärkta alternativ – som gräsrotsfinansiering, visslare och billucka för de tre första exemplen, medan det fjärde är knepigare.

Språkförsvaret uppmanar nu användare att hitta bra ersättningsord till oanpassade lånord. Det kan också handla om översättningslån (som användarnamn i stället för username) eller anpassning till svenskt uttal, grammatik och stavning (som stalkning i stället för stalking).

Kan du hjälpa till? Till exempel med att hitta ett finfint alternativ till time lapse, en film sammansatt av tusentals fotografier, kan du läsa mer om kampanjen på Språkförsvarets blogg.

Anders

1 kommentarer

I Språktidningen 2/13 skriver Olle Bergman om estlandssvenska. Han listar också några estlandssvenska lånord som etablerat sig i estniskan. Ett av dem är tont, som kommer från svenskans tomte men på estniska betyder 'spöke'. En läsare undrade om tont faktiskt spridit sig över hela det estniska språkområdet – och så är faktiskt fallet. Raimo Raag, professor i finsk-ugriska språk, särskilt estniska, vid Uppsala universitet svarar så här på frågan:

Jovisst, ordet tont i estniska är ett estlandssvenskt lånord. Det är förmodligen också ett ganska gammalt lånord, eftersom det förekommer över hela det estniska språkområdet, alltså inte bara i västra, nordvästra och norra Estland, de delar av Estland där estlandssvenskarna bodde i modern tid eller har bott i äldre tider och där också flertalet estlandssvenska lånord påträffas i de estniska dialekterna. 

Det estniska ordet tont betyder ’spöke, ande’ och det har samma härledning som svenskans tomte. När vi hör ordet tomte, associerar vi nog gärna till jultomten, den rödklädda gamle mannen med luva och stort vitt skägg, gärna lite rundlagd, som sprider glädje på julaftonen. Då kan det vara svårt att förstå hur samma ord på estniska kan betyda något så ruskigt som spöke och ande. 

Men associationen till vår tids jultomte är lite fel. Det är Viktor Rydbergs tomte (från 1881) som vi hellre bör tänka på, gårdarnas skyddsande i den nordiska folktron som när ”[m]idvinternattens köld är hård, / stjärnorna gnistra och glimma ... [g]år till visthus och redskapshus, / känner på alla låsen”  och som till sist också smyger ”att se / husbondfolket det kära, / länge och väl han märkt, att de / hålla hans flit i ära”. Folktrons tomte gällde det att hålla sig på god fot med, annars kunde han ställa till det för folket och djuren på gården, så det var inget alltigenom positivt andeväsen.

Anders

0 kommentarer
Prenumerera på RSS - lånord