När det gäller jämställdhet i språket har svenskan och tyskan gått åt olika håll. När nu debatten tar fart i Frankrike går franskan i samma riktning som tyskan.

Svensk språkvård har en längre tid förespråkat könsneutrala yrkesbeteckningar. Språkrådet rekommenderar till exempel att inte använda olika ord för manliga och kvinnliga utövare av samma yrke. I stället är rekommendationen att använda könsneutrala yrkesbeteckningar som skådespelare, riksdagsledamot och lärare.

I tyskan synliggörs i stället kvinnliga titlar. Den som vill visa att en lärargrupp består av både kvinnor och män kan skriva ut den maskulina och feminina varianten: Lehrer und Lehrerinnen, Lehrer/-innen eller LehrerInnen.

Nu vinner ett liknande förhållningssätt mark i franskan. Det kan till exempel talas om professeurs·es, som alltså innefattar både maskulin och feminin form.

Fenomenet kallas écriture inclusive. Målet är att i språket synliggöra kvinnor. Utgångspunkten för detta synsätt är att maskulina former inte representerar kvinnor. Därför ska också feminina ändelser användas – och därmed också synliggöra kvinnor.

Men synen på vad som är inkluderande språk är omdiskuterad. Académie Française, Franska akademien, hävdar att écriture inclusive är ett hot mot det franska språket. Vem som går segrande ur striden återstår att se.

Anders

Foto: Istockphoto

1 kommentarer

I Göteborg har sedan 2006 dubbelt så många gator fått namn efter män som efter kvinnor. Kulturnämnden har därför beslutat att minst hälften av de gator som namnges efter personer nu ska få namn efter kvinnor.

Mellan 2006 och 2013 namngavs totalt 348 nya gator i Göteborgs stad. Av de 58 som fick namn efter personer uppkallades 38 efter män och 20 efter kvinnor.

För att få bättre balans mellan könen beslutade kulturnämnden senhösten 2011 att namnberedningens uppdrag skulle ändras. Det hette då att namnberedningen bör se till så att minst hälften av de gator som får namn efter personer namnges efter kvinnor.

Utfallet har dock varit magert. Under 2012 uppkallades inga gator i Göteborg efter personer. Och de tre nykomlingar som namngavs under förra året var Sven Brolids väg, Sven-Agne Larssons väg och Åkes väg.

Efter ett nytt beslut i kulturnämnden heter det i stället att minst hälften av namnen ska vara efter kvinnor. Det blir sedan upp till namnberedningen att leva upp till löftet.

Kulturförvaltningen skriver i en rapport att det kommer att ta tid innan gatunamnen återspeglar ett modernt Göteborg. Men nu finns det enligt författarna fler framträdande kvinnor och personer med annan bakgrund än svensk i samhällslivet. Därför tror förvaltningen att namngivningen på sikt kommer att bli mer jämställd.

Här kan du läsa mer om gator uppkallade efter män och kvinnor.

Anders

0 kommentarer

I Botkyrka har de gator som namngivits efter personer i 96 procent av fallen fått namn efter män och i bara 4 procent av kvinnor. I Upplands Bro är motsvarande siffra 82 procent, i Huddinge 78 procent och i Värmdö 76 procent. Det visar en rapport som sammanställts av Vänsterpartiet Storstockholm.

Att kvinnor är underrepresenterade när det gäller gatunamn är inte bara ett svenskt fenomen. I Reykjavík, där majoriteten i fullmäktige har lovat att lyfta fram kvinnors bidrag till staden, byttes exempelvis så sent som i oktober namn på flera gator i centrala delar av staden. De fyra nya gatorna, Bríetartún, Katrínartún, Þórunnartún och Guðrúnartún, har fått sina namn efter Bríet Bjarnhéðinsdóttir, Katrín Magnússon, Þórunn Jónassen och Guðrún Björnsdóttir. När de fyra valdes in i kommunfullmäktige år 1908 blev de historiska som de första kvinnorna någonsin i den beslutande församlingen. För att bryta den manliga dominansen grundade de en kvinnolista som gjorde stor succé i valet – och där det även fanns enstaka män med på partiets valsedlar.

I Botkyrka har nu Vänsterpartiet lämnat in en motion med krav på att gatunamnen ska uppmärksamma kvinnor och återspegla kommunens mångfald. Hittills är det nämligen si och så med det.

Av de 57 gator i kommunen som är uppkallade efter verkliga personer har bara kvinnor gett namn åt två av dem, Alice Tegnérs väg och Anna Maria Roos väg. När det gäller gatorna som namngivits efter asar får Iduns väg sällskap av tio "manliga" gator. Även när det gäller yrkesbeteckningar är balansen skev.

I motionen skriver Vänsterpartiet att gatunamnen bör reflektera dagens samhälle:

"Gatunamnen är en del av kulturarvet och en länk till historien. Men det bör inte hindra oss från att i fortsättningen namnge gator, vägar och platser på ett sätt som bättre speglar det samhälle vi faktiskt lever i."

Anders

0 kommentarer

Mademoiselle är sexistiskt och nedlåtande. Därför vill de franska feministgrupperna Osez le féminisme (Våga feminismen) och Chiennes de garde (Vakthundarna) att ordet, som motsvarar fröken, ska sluta användas i officiella sammanhang. Mademoiselle signalerar nämligen att en kvinna inte är färdig förrän hon är gift.

Av tradition tilltalas kvinnor i Frankrike antingen som mademoiselle (fröken) eller madame (fru). Män benämns oavsett ring på fingret alltid monsieur. Språkbruket är, enligt kampanjen Madame ou madame, omodernt och diskriminerande. Kvinnor ska lika lite som män behöva skylta med sitt civilstånd.

De franska feministerna är inte ensamma i sin strävan om att sluta göra skillnad på kvinnor och kvinnor. I Storbritannien vinner det civilståndsneutrala ms mark och i Tyskland är Fräulein på tillbakagång.

Trenden är densamma i Sverige, men ibland görs det alltjämt skillnad på fru och fröken. Den som bokar en flygbiljett med SAS är antingen herr, fru eller fröken. Tyska Lufthansa nöjer sig med Herr och Frau samt några tillval för akademiska titlar, British Airways erbjuder ett smörgåsbord av titlar (bland annat rabbi, lady, lord och dame) medan Air France traditionellt erbjuder just monsieur, madame och mademoiselle.

Anders

0 kommentarer
Prenumerera på RSS - jämställdhet i språket