Amerikanska investerare är mindre intresserade av att satsa på företag i kanadensiska Quebec. Skälet är att franska är officiellt språk i provinsen. Det framgår i en studie publicerad i tidskriften Management Science.

I den kanadensiska provinsen Quebec bor drygt åtta miljoner människor. Fyra av fem talar franska i hemmet. Franska är också officiellt språk. Quebec är den enda provinsen i landet där enbart franska har officiell status.

Investeringarna från USA är proportionellt betydligt lägre i Quebec än i övriga Kanada. Sett till de företag som finns i provinsen är investeringarna 40 procent lägre.

Skälet är franskan. Många amerikanska investerare befarar att det franska språket ska orsaka såväl problem som högre kostnader. Enligt forskarna är de vanligaste farhågorna stora utgifter för översättning och risk för kunskapsluckor som uppstår till följd av en språkbarriär.

De negativa attityderna ökar om det aktuella företaget av något skäl framstår som särskilt präglat av det franska språket. På samma sätt får företag i Quebec som har starka kopplingar till USA – till exempel genom att personer i ledande ställning varit verksamma i landet – ett mer positivt bemötande.

Forskarna undersökte även i mindre omfattning attityder i Storbritannien och i Frankrike. Brittiska investerare hade samma negativa attityder som kollegorna i USA. Franska investerare gick däremot in i bolag i Quebec utan några betänkligheter om språket.

Resultaten förvånade forskarna. Regelverken i Quebec skiljer sig inte från övriga Kanada. Beslut som är viktiga för finansmarknaderna publiceras också på både engelska och franska.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Franska är det språk som gör svenska singlar lite extra knäsvaga. Men nästan lika sexigt är det med svenska och italienska. Det visar en undersökning utförd bland dejtningssajten Mötesplatsens medlemmar.

Länge har franska förknippats med romantik. Denna lyster tycks inte heller ha försvunnit. När 3 329 av Mötesplatsens medlemmar fick ranka de sexigaste språken valde 22 procent franska.

Av de nio alternativen blev svenska tvåa med 21 procent och italienska trea med 20 procent. Därefter följde norska (16 procent), spanska (9 procent), engelska (7 procent), ryska (3 procent), arabiska (2 procent) och kinesiska (1 procent).

Män och kvinnor har inte riktigt samma uppfattning om vilka språk som är mest attraktiva. Bland kvinnorna får italienska 29 procent, franska 26 procent och svenska 17 procent. Bland männen toppar svenska med 23 procent följt av norska med 21 procent och franska med 19 procent.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Frankrikes traditionella AZERTY-tangentbord kan snart vara historia. Kulturdepartementet har gett ett konsultföretag i uppdrag att ta fram förslag till ett uppdaterat tangentbord. Syftet är att det helt enkelt ska bli lättare att skriva korrekt franska, rapporterar BBC.

Det franska AZERTY-tangentbordet har irriterat skribenter i ett århundrade. Vanliga källor till irritation är att två tangenter behövs för att skriva till exempel siffror, punkt och vissa bokstäver med accent.

Men det är inte i första hand missnöjet med det befintliga tangentbordet som har fått departementet att agera. I stället anses tangentbordet vara ett närmast hopplöst redskap för den som vill skriva korrekt franska. Svårigheterna att skriva vissa bokstäver gör enligt kulturdepartementet att somliga skribenter struntar i dem eller tror att de inte finns.

Uppdraget att förnya AZERTY-tangentbordet har gått till konsultfirman Afnor. BBC uppger att den före sommaren ska komma med förslag på en ny formgivning. I uppdraget ingår att göra det lättare att skriva annat än den franska som talas just i Frankrike. Därför behöver det bli smidigt att exempelvis skriva tilde, ~.

Men AZERTY-tangentbordet kommer inte att överges – trots att det också har ergonomiska brister då vänsterhanden får jobba betydligt mer än högerhanden. Det är alltså inte aktuellt att gå över till QWERTY, den uppsättning som används bland annat i Sverige. En sådan övergång hade tvingat åtskilliga miljoner fransktalande att lära om.

Både AZERTY och QWERTY har fått sina ”namn” efter de sex bokstäverna längst till vänster i den översta bokstavsraden.

Anders

Foto: Istockphoto

2 kommentarer

Lånorden selfie och hashtag fortsätter att erövra nya språk. När den nya utgåvan av den franska ordboken Le petit Robert utkommer på onsdag har många av de omkring 150 nykomlingarna lånats in från engelskan, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

För två år sedan gjorde engelska lån som notebook, netbook, tweeter och lol entré i Le petit Robert. Den strida strömmen av lån med anknytning till modern teknik och sociala medier fortsätter i årets utgåva. Utöver selfie och hashtag märks också verbet troll, cyberattaque och MOOC, en initialförkortning av massive open online course.

Ordbokens redaktörer kikade närmare på 600 tänkbara kandidater till ordlistan. I slutändan fick vart fjärde plats i boken.

En av medarbetarna är lexikografen Alain Rey. Han säger till AFP att de nya orden inte bör betraktas som anglicismer eller amerikanismer. I stället handlar det snarare om kalifornismer eller till och med något så lokalt som Silicon Valley-ismer.

I Språktidningen 3/12 skriver Michael Bosved om hur motståndet mot engelskan minskat i Frankrike. Läs artikeln här.

Anders

0 kommentarer

Wal-Mart behöver inte bli Le Magasin Wal-Mart i kanadensiska Quebec. En domstol i Montreal ratar kraven från Office québécois de la langue française. Engelskspråkiga varumärken kommer inte att tvingas att skapa franskspråkiga varianter, rapporterar CBC.

Den som vill äta på Kentucky Fried Chicken i Quebec bör hålla utkik efter skyltar med texten Poulet Frit Kentucky. Den hamburgare som i resten av Kanada säljs under namnet Big Crunch kallas i Quebec Super-Croque medan menyn The Epic BLT Big Box Meal i Quebec blir Repas Méga-boîte BLT Épique.

Snabbmatsjätten är en av de multinationella kedjor som har anpassat sig till språksituationen i provinsen Quebec. Den som inte lever upp till lagens krav på franskspråkighet kan räkna med ett besök eller ett brev från Office québécois de la langue française, det råd som kontrollerar att språklagarna efterföljs.

Många multinationella varumärken har på egen hand tagit namn på franska eller lagt till beskrivningar på franska. Alla har dock inte varit lika benägna att följa rådets uppmaningar. Därför valde rådet nyligen att dra Wal-Mart, Toys R Us, Curves, Guess, Gap, Old Navy, Costco och Best Buy inför rätta. Syftet var att tvinga fram franskspråkiga varianter eller kompletteringar av varumärkena. Rådets förslag till Wal-Mart var att i provinsen börja använda Le Magasin Wal-Mart.

Domstolen fastslår nu att det inte strider mot språklagen att skylta med ett varumärke som inte är på franska. Lagen säger visserligen att namn på exempelvis butiker ska vara på franska, men lagen omfattar inte varumärken. Om Office québécois de la langue française inte accepterar domen är det enligt domstolen en fråga för politikerna och inte rättsväsendet att i så fall omformulera lagen.

Domen föll den 10 april i år. Därefter har rådet 30 dagar på sig att överklaga. Utfallet kommer att påverka totalt 215 butiker och restauranger i provinsen, uppger CBC.

Anders

0 kommentarer

Yngre tror mest på kinesiska. Den som har fyllt 56 år anser däremot att tyska gör större nytta. Men det viktigaste språket i yrkeslivet är engelska. Det visar en undersökning gjord av språkföretaget EF.

Hela 95 procent väljer engelska som ett av de två viktigaste språken att behärska i yrkeslivet. I åldersgruppen 56 till 80 år rankar 97 procent engelska som ett viktigt språk. Den lägsta andelen, 91 procent, finns bland 15- till 22-åringar.

Tyska hamnar på andra plats med 42 procent. Intresset för språket är störst hos dem som har fyllt 56 år, där 51 procent uppger att det tillhör de två viktigaste språken. Samma åsikt har bara 28 procent i gruppen 15 till 22 år.

Trea är spanska med 19 procent följt av franska med 11 procent och kinesiska med 10 procent. Det är framför allt yngre som tror på ökad betydelse för i synnerhet spanska och kinesiska. I gruppen 15 till 22 år väljer 24 procent kinesiska, 23 procent spanska och 14 procent franska. Intresset för kinesiska är lägst hos 36- till 55-åringar. Där rankar bara 5 procent språket som ett av de två viktigaste i yrkeslivet.

Anders

0 kommentarer

Zlatan Ibrahimović öser bara inte in mål för Paris Saint-Germain. Fotbollsstjärnan har även hunnit göra avtryck i det franska språket. Hans ivriga gestikulerande på planen har gett upphov till verbet zlataner, berättar Aftonbladet.

Efter bara ett par månader i sin nya klubb talas det redan om Zlatan Ibrahimović som en av de vassaste anfallarna som någonsin spelat i den franska ligan. Men det är alltså inte bara hans målproduktion som har uppmärksammats.

Zlatan Ibrahimović är inte rädd för att ställa krav på sina medspelare eller för att munhuggas med sina motståndare. Den som inte håller måttet får ofta veta det i form av en verbal passning – ofta kompletterad med ett uttrycksfullt kroppsspråk som kännetecknas av yviga gester och ett livligt minspel.

Detta har i Frankrike nu fått en egen benämning, zlataner ('zlatanera, att göra en Zlatan'). Verbet betyder enligt Aftonbladet 'att ge någon en uppläxning'.

Anders

5 kommentarer

Med två officiella språk ställer kanadensisk lag långtgående krav på att offentlig service ska vara tillgänglig på både engelska och franska. I höst rycker språkkommissionärens observatörer ut till åtta stora flygplatser för att kontrollera att inget språk försummas.

Observatörerna ska enligt ett pressmeddelande utföra över 1 500 kontroller på landets åtta största flygplatser. Alla flygplatser som har över en miljon passagerare om året måste nämligen tillhandahålla service på både franska och engelska.

Kontrollerna omfattar bland annat skyltning och kontakter med personal både på marken och ombord Air Canadas flygningar. Om något av språken förbises kan den som inte lever upp till kraven räkna med en anmärkning.

En majoritet av kanadensarna är enligt The Globe and Mail för tvåspråkighet. Samtidigt är språksituationen en ständig källa till konflikter. Beth Trudeau, talesperson för Canadians for Language Fairness, hävdar exempelvis i en intervju med Sun News att syftet med de kontroller som nu ska utföras enbart är att gynna den fransktalande minoriteten på den engelsktalande majoritetens bekostnad.

Anders

0 kommentarer

När svenskarna vill visa uppskattning på Facebook, kan de klicka på en liten knapp där det står gilla. På den franska Facebooksidan står det i stället aimer,’älska’, på motsvarande knapp. Man älskar kollegans semesterbilder från Thailand och kompisens ilska när bussen är sen. Till och med länken till en artikel om kvinnomisshandel är det nio personer som älskar.

Detta kan tyckas lite överdrivet för svenskar, som använder ordet älska relativt sparsamt.

På franska finns också ett uttryck för det svalare ’gilla’: aimer bien. Det intressanta är att man lägger till bien, det vill säga ’bra’, vilket i själva verket är en förstärkning. Kanske har Facebook valt aimer i stället för aimer bien eftersom det sistnämnda helt enkelt blir för långt.

Utanför Facebook gillar däremot fransmännen såväl croissanter som små hundar. Men en enkel Googlesökning visar att de älskar betydligt fler saker än de gillar, medan motsvarande sökning på svenska ger motsatt resultat – ordet gilla är betydligt vanligare på Google än ordet älska.

Detta skulle naturligtvis kunna befästa fördomen att de som talar franska är mer känslosamma. Det kan också vara ett tecken på att ordet aimer har förlorat lite av sin kraft. Vill man på franska visa att man verkligenälskar något får man ta till det tunga artilleriet i form av verbet adorer som anses starkare än aimer. Le Roquefort, j’adore, säger till exempel den som är vansinnigt förtjust i denna grönmögelost.

Helén

2 kommentarer

Mademoiselle försvinner från officiella dokument i Frankrike. Hädanefter blir madame den enda benämningen på franska kvinnor som accepteras av myndigheterna. Regeringens beslut är en följd av en långvarig kampanj från feministiska grupper.

Med motiveringen att mademoiselle ('fröken') är sexistiskt och nedlåtande har Osez le féminisme ('Våga feminismen') och Chiennes de garde ('Vakthundarna') bildat opinion för att få bort ordet från officiella sammanhang. Mademoiselle ansågs nämligen antyda att en kvinna inte var en självständig och komplett individ, utan enbart definierades utifrån om hon var gift eller inte.

Där kvinnor kallats antingen mademoiselle eller madame ('fru') har män sluppit skylta med sitt civilstånd. I myndigheternas ögon var en man alltid en monsieur ('herre').

Nu slipper alltså franska kvinnor att vid alla myndighetskontakter berätta om sitt civilstånd. I stället ska alla kvinnor tilltalas med madame.

Det är inte bara mademoiselle som nu på regeringens begäran ska försvinna från alla blanketter och formulär som staten erbjuder. Dessutom ska kvinnor inte längre behöva uppge varken flicknamn eller makens namn.

Här kan du läsa mer om ordet mademoiselle.

Anders

0 kommentarer

Sidor

Prenumerera på RSS - franska