Fiksata (’fixa’) fixade segern i omröstningen om 2017 års sverigefinska ord. Tvåa blev missata (’missa’) och trea slutade skoijata (’skoja’).

När Sisuradio för andra gången ordnade en omröstning om det bästa sverigefinska ordet var det tre verb som var populärast. Vinnaren blev alltså fiksata. Ordet föreslogs av Salme Smura i Ljusnarsberg.

Tanken är att de nominerade orden inte minst språkligt ska återspegla sverigefinnars livsvillkor. Övriga ord bland de tio kandidater som gick vidare till omröstningen på nätet var bankomaatti (’bankomat’), välimaito och keskimaito (’mellanmjölk’), laagomi (’lagom’), tunnelbaana (’tunnelbana’), vappis (’fritis’), viilata (’vila’) och treenata (’träna’).

Förra årets omröstning vanns av fiikata (’fika’).

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Arabiska är nu det tredje största främmande språket i Finland. Under 2016 gick arabiska om både somaliska och engelska när det gäller antalet modersmålstalare. Störst är ryska följt av estniska.

Enligt Statistikcentralen hade Finland vid årsskiftet 5 503 297 invånare. Av dessa hade 4 857 795 personer finska som modersmål, 289 540 hade svenska som modersmål och 1 969 hade samiska som modersmål. Övriga 353 993 invånare hade ett främmande språk som modersmål.

Det i särklass största främmande språket är ryska med 75 444 modersmålstalare. Därefter följer estniska (49 241), arabiska (21 783), somaliska (19 059), engelska (18 758), kurdiska (12 226), kinesiska (11 334), persiska (10 882), albanska (9 791) och vietnamesiska (9 248). Arabiska gick under året förbi både engelska och somaliska.

Av de tre inhemska språken var det bara samiska som växte. Antalet invånare som uppgav finska och svenska som modersmål minskade. Att Finland förra året ändå växte med 15 989 personer berodde på att modersmålstalare av främmande språk blev fler.

Det innebär att det nu är 5,26 procent av befolkningen i Finland som har svenska som modersmål.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Brexit, drooni och trumpismi. Det är några av 2016 års nyord i finskan. Listan har sammanställts av Institutet för de inhemska språken.

Det språkliga avståndet mellan svenska och finska är långt. Medan svenskan tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen tillhör finskan den uraliska språkfamiljen. Men det geografiska avståndet är litet (eller obefintligt) och utbytet mellan Sverige och Finland är stort.

Likheterna mellan länderna återspeglar sig inte minst i nyordsskapandet. I 2016 års finska nyordslista, som fokuserar på finlandsfinskan, finns många ord som också återfunnits i de nyordslistor som Språktidningen och Språkrådet tar fram. Andra har på svenska hörts i samhällsdebatten även i Sverige.

I den senaste listan finns bland annat ord som AR-peli (’förstärkt verklighet’), brexit, drooni (’drönare’), Panama-paperit (’Panamadokument’), pokekakku (’poketårta, tårta med hål som fylls med sylt’), trumpismi (’trumpism’) och zikavirus.

Här kan du läsa mer om 2016 års sverigefinska ord.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Fiikata (’fika’) är vinnaren i Sisuradions omröstning om 2016 års sverigefinska ord. Tvåa är myyssata (’mysa’) följt av rullarappuset (’rulltrappor’).

Ordet fiikata är inlånat från svenskans fika. I finskan finns enligt Sisuradio ingen exakt motsvarighet till svenskans fika. Därför har fiikata enkelt kunnat etablera sig i sverigefinskan.

I omröstningen fick fiikata en dryg tredjedel av rösterna. Övriga kandidater var myysata (’mysa’), rullarappuset (’rulltrappor’), lussekatti (’lussekatt’), mobiili (’mobil’), mölö (’mjölk’), pendeli (’pendeltåg’), sminkata (’sminka sig’), syklaaja (’cyklist’) och tutteliivit (’behå’).

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Flerspråkiga förskolebarn har störst nytta av pekplattor. Den nya tekniken gör att de kan tala sitt modersmål med barn på andra förskolor. Det visar en licentiatavhandling i pedagogik vid Uppsala universitet.

Bakom studien står Petra Petersen. Hon har följt femtiotalet förskolebarn i åldern ett till fem år. Samtliga är tvåspråkiga och talar såväl svenska som finska.

Barnen går i förskola i ett av Sveriges 23 förvaltningsområden för finska. Det innebär att barnen har rätt att använda finska i förskolan. Ofta måste de dock använda svenska eftersom personalen inte talar finska.

Pekplattans intåg gör enligt Petra Petersen att de finsktalande barnen ändå kan vässa sina färdigheter i språket. Pekplattorna var utrustade såväl med Skype som med en finsk ordbok med både bilder och tal.

Mest nytta hade barnen av Skype. Programmet gjorde att barnen kunde prata finska med barn på andra förskolor. Den talande ordboken var också nyttig, men den fick inte barnen att använda språket lika fritt som med Skype.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Amanda och Oliver var årets populäraste svenskspråkiga namn i Finland. Sofia och Elias toppade listan över finskspråkiga namn. Det visar statistik från Befolkningsregistercentralen.

Under förra året föddes 59 523 barn i Finland. Av dessa var 3 432 svenskspråkiga. Sammanlagt namngavs 58 343 barn – 29 801 pojkar och 28 542 flickor.

Skillnaderna mellan de olika listorna är stora. Men Ella, Emma, Amanda, Oliver och Leo är namn som återfinns bland de tio populäraste både på svenska och finska.

Dessutom är förändringarna större bland de svenskspråkiga namnen. Eftersom antalet barn är förhållandevis litet kan svängningarna lätt bli stora. De namn som var populärast som första förnamn bland svenskspråkiga, Amanda och Oliver, fick 38 respektive 33 nya bärare under 2014. Elias och Sofia fick däremot 438 respektive 380 nya bärare bland finskspråkiga.

Anders

0 kommentarer

Svenskans inflytande minskar och influenserna från invandrarspråk påverkar i stället dagens finska i allt större utsträckning. Ordet wallahi har letat sig in i språket från arabiskan – men har också förfinskats. Det visar doktoranden Heini Lehtonens studier av hur tonåringar i östra Helsingfors talar.

Hufvudstadsbladet berättar om sociolingvisten Heini Lehtonens forskning. I avhandlingen undersöker hon det språk som talas i kompisgäng där medlemmarna har skiftande etnisk bakgrund.

Heini Lehtonen uppger i Hufvudstadsbladet att hon i östra Helsingfors har hittat samma fenomen som även förekommer i Stockholmsområdet. Ett av dem är det arabiska ordet wallahi '(jag svär, jag lovar) i Allahs namn, vid Allah'.

Ordet har gjort sin egen resa i finskan och troligtvis följt med personer med bakgrund i länder som Turkiet eller Somalia. Wallahi kan i dagens Finland även betyda 'riktigt, minsann, verkligen', och har dessutom förfinskats till mä vannon och mä lupaan. Då har uttrycket dessutom blivit helt befriat från det löfte som återfinns i ursprungsordet, som i tos oli iso koira mä vannon 'verkligen, vilken stor hund'.

Just wallahi och dess finska motsvarigheter har enligt Heini Lehtonen fått ganska stor spridning. Med tiden tror hon att det kan sprida sig även till människor som inte känner till dess ursprung. Än så länge är det dock ett uttryck som enbart används i vissa situationer:

"Man föreställer sig att språket som av en impuls på en gång förändras till någonting annat. Så är det inte. Jag vill betona det lokala. Då ett främmande ord antas av en multietnisk grupp kan det gälla bara i den gruppen. Det är inte så att ett enda ord plötsligt breder ut sig i hela språket. Det som sker är att den språkliga variationen ökar."

Anders

0 kommentarer

På Åland har en ortnamnsdispyt gått så långt att landskapsregeringen överväger att anmäla Lantmäteriverket till den finska justitiekanslern. Anledningen: Landskapsregeringen kräver att alla finskspråkiga ortnamn i det enspråkigt svenska landskapet ska försvinna från myndighetens kartor.

Ortnamnsdispyten började för ett år sedan. Vid ett möte mellan landskapsregeringen och Lantmäteriverket krävde de åländska politikerna att alla finskspråkiga ortnamn, som Ahvenanmaa ('Åland') och Maarianhamina ('Mariehamn'), skulle tas bort ur myndighetens register. De krävde dessutom att Ålands enspråkiga status och självstyre skulle framgå i alla de kartor som Lantmäteriverket tar fram.

Branschorganisationen Ålands näringsliv har gett sig in i tvisten genom att JO-anmäla myndigheten, och anser dessutom att Ålands varumärke har skadats av att finskspråkiga ortnamn förekommer i Lantmäteriverkets kartor.

Motivet är att Åland enligt själstyrelse- och grundlagen är enspråkigt svenskt. De finskspråkiga namnen står enligt landskapsregeringen därför i strid med lagen. Det finns heller ingen historisk hävd för namn på något annat språk än svenska.

Lantmäteriverket har i flera omgångar nobbat landskapsregeringens krav. I det senaste svaret stödjer sig myndigheten på ett utlåtande från Institutet för de inhemska språken, som inte anser att Lantmäteriverkets sätt att hantera kartor och register behöver ändras.

Ortnamnstvisten diskuterades nyligen i lagtinget. Lantrådet Camilla Gunell sade enligt Nya Åland att landskapsregeringen tänker driva frågan så långt det går:

Landskapsregeringen avser bemöta svaret i syfte att uppnå en ändring. Om inte det leder till ändrad inställning från lantmäteriverkets sida tas frågan upp på politisk nivå. Landskapsregeringen avser inhämta utlåtanden från Ålandsdelegationen och möjligen också från justitiekanslern.

Kanske säger Nya Ålands aprilskämt en hel del om de stämningar som namnstriden väcker. I ett mystiskt brev framgår att Finland kommit överens med Ryssland om att byta Åland mot Hogland. Finland blir kvitt "missnöjda och bråkiga ålänningar" samtidigt som landet får tillbaka den ö som Finland förlorade till Ryssland under fortsättningskriget.

Och hur blir det då med ortnamnen? Den frågan får i aprilskämtet en radikal lösning. Vladimir Putin får nämligen lov att byta ut alla ortnamn till ryska.

Anders

0 kommentarer
Prenumerera på RSS - finska