Malin’s nagelstudio, Nisse’s mur & bygg, Ulrika’s hudvård och Sigge’s hantverk. Listan på små och stora företag som knökar in en apostrof i namnet kan göras lång. I Storbritannien gör den anrika bokhandeln Waterstone’s precis tvärtom – och skippar apostrofen. Nu driver det försummade tecknet runt på Twitter och erbjuder sina tjänster i utbyte mot något till livs.

I svenskan behövs sällan apostrof för att ange genitiv, men ibland är tecknet på sin plats. I meningen Milos’ matlåda är försvunnen visar apostrofen att den saknade matlådan tillhör Milos och inte Milo.

Språkrådet avråder från att använda apostrof före genitiv-s, som i Lisa’s foto. I Svenska skrivregler heter det att skrivsättet inte hör hemma i svenskan.

Genitivapostrofens popularitet brukar förklaras med engelskt inflytande. Där väljer nu Waterstone’s att i stället skippa apostrofen. Bokhandelns namn ska enligt den nya logotypen skrivas Waterstones.

I ett pressmeddelande motiverar vd:n James Daunt nyordningen med att den skrotade genitivapostrofen öppnar dörren för en mer praktisk stavning som passar bättre i den digitala tidsåldern. Dessutom består kedjan i dag av flera hundra enskilda bokhandlare samtidigt som grundaren Tim Waterstone försvunnit ur företaget. Det gör enligt James Daunt att personnamnskopplingen har spelat ut sin roll.

Förklaringen lyckades dock inte övertyga kritikerna. Om McDonald’s, Gordon’s gin, Colman’s mustard och Claridge’s kan använda genitivapostrof på rätt sätt borde bokhandelsjätten kunna göra detsamma.

Men Waterstone’s har inte låtit sig övertygas. Under tiden irrar den arbetsbefriade apostrofen omkring i den digitala världsväven och meddelar på Twitter att det mesta gått utför sedan den förklarades övertalig.

Till råga på allt har fru Apostrof sagt adjö för gott. Anledningen? Genitivapostrofen var alldeles för possessiv. Kanske dags att söka teknisk asyl i Sverige?

Anders

0 kommentarer

Ju mer en person lyssnar på hiphop, desto mer afroamerikansk slang fastnar i lyssnarens ordförråd. Det visar en studie från University of Alberta publicerad i PLOS One.

Att lyssnare snappar upp ord som förekommer i låttexter är knappast ett revolutionernade forskningsresultat. Men hiphoppen är, skriver lingvisten Paula Chesley, knepigare än många andra genrer. Texterna följer sällan med skivkonvoluten, artisterna rappar ofta snabbt och de använder ofta språket på okonventionella sätt. Många texter är också fulla av obskyra uttryck, dubbeltydigheter, smala referenser och slang.

I studien fick 168 studenter svara på frågor om 64 ord som ofta förekommer i hiphoptexter. De som klarade sig bäst var personer som lyssnade på hiphop, hade sociala band till afroamerikaner och intresserade sig för populärkultur.

Paula Chesley hittade också flera tydliga samband i studien. Den som lyssnade mycket på hiphop förstod i större utsträckning den slang som förekom i testet. Och den som sade sig lyssna flitigt på en viss artist var också vassast på just de ord och uttryck som användes av den rapparen.

Studien visar enligt Paula Chesley att den som lyssnar på låttexter snappar upp de tidigare okända ord som används. Även om hiphop framför allt är populärt hos yngre generationer tror hon att resultaten är allmängiltiga. Det är nämligen lättare att minnas ord och uttryck som förekommer i låtar eftersom där kan finnas musik, rim eller andra företeelser som gör associationerna starkare och därmed får de nya kunskaperna att fastna.

Anders

0 kommentarer

Det språk som förekommer i brittiska grabbtidningar är ofta grövre än det som används om kvinnor av dömda våldtäktsmän. Män identifierar sig i högre grad med våldtäktsmännens uttalanden, och kvinnor rankar grabbtidningarnas språk som mer kränkande. Det visar en brittisk studie utförd vid Middlesex university.

Forskarna lät män i åldern 18 till 46 år ta del av omdömen om kvinnor som saxats ur de fyra brittiska grabbtidningarna FHM, Loaded, Zoo och Nuts samt uttalanden från dömda våldtäktsmän. Deltagarna fick vilseledande information om varifrån citaten hämtats. I vissa fall sades ett uttalande från en våldtäktsman härröra från en grabbtidning och vice versa.

Det visade sig att männen i större utsträckning identifierade sig med sexbrottslingarnas uttalanden, men när de fick veta varifrån citaten plockats sade de sig känna större samhörighet med utdragen från tidningarna.

En grupp kvinnor och män i åldern 19 till 30 år fick ta del av samma citat. De fick ranka uttalandena efter hur grova de ansågs vara. Både männen och kvinnorna uppfattade i regel språket i grabbtidningarna som något mer nedvärderande än det som användes av våldtäktsmännen.

Bakom studien står två doktorer i psykologi, Miranda Horvath och Peter Hegarty. Resultatet är oroande, menar forskarduon. Det visar att det språk som våldtäktsmän använder för att rättfärdiga sina brott är nära besläktat med det språk som används i populära tidningar.

Anders

0 kommentarer

Occupy ('ockupera') är 2011 års ord enligt American dialect society. Valet föll på occupy eftersom ordet blev ett internationellt samlingsnamn för protestaktioner mot ekonomiska orättvisor.

För tjugoandra året i följd har American dialect society genom en omröstning bland medlemmarna utsett det ord som bäst beskriver det gångna året. Occupy var en överlägsen vinnare. Ben Zimmer, ordförande för organisationens nyordskommitté säger i ett pressmeddelande att occupy fick en helt ny innebörd under hösten:

"Det är ett mycket gammalt ord, men inom loppet av bara några få månader fick det ett nytt liv och rörde sig i nya och oväntade riktningar, tack vare en nationell och global rörelse."

Bland bubblarna återfanns även the 99% och 99 percenters, ord med anknytning till Occupy-rörelsen. Begreppet myntades av de amerikanska initiativtagarna till proteströrelsen. I USA äger nämligen 1 procent av befolkningen 40 procent av förmögenheten. Demonstranterna ansåg sig symbolisera de 99 procent av invånarna som inte hade del av dessa tillgångar.

En annan kandidat var FOMO, en bokstavsförkortning av fear of missing out ('rädsla för att missa/gå miste om något') som beskriver känslan av att ständigt behöva uppdatera sig inom sociala medier för att inte riskera att missa något viktigt. Även humblebrag ('falsk ödmjukhet, koketteri') fick många röster.

Systerorganisationen American name society röstade samtidigt fram Arab spring ('arabiska våren') till årets namn i kölvattnet av de folkliga protesterna för demokrati och yttrandefrihet i Mellanöstern och Nordafrika.

Anders

Foto: Anders Svensson

0 kommentarer

Whatever är det mest irriterande ordet i vardaglig engelska – för tredje året i följd. Hela 38 procent av de amerikaner som tillfrågats av Marist college institute for public opinion pekar ut ordet som den mest störande diskurspartikeln.

Diskurspartiklar är ord och fraser som fungerar som smörjmedel för samtal. De påverkar sällan den konkreta betydelsen av det någon säger, men forskning visar att de underlättar förståelse. I svenskan är ju, liksomtyp och alltså vanliga diskurspartiklar. Den som väcker flest negativa känslor är möjligen ba.

Whatever är alltså den minst uppskattade diskurspartikeln i USA. Kanske för att det svåröversatta whatever ('något ditåt, vad som') liksom många andra diskurspartiklar är oerhört mångsidig och kan användas som pronomen, adjektiv och adverb. Ordet kan också uttrycka både likgiltighet och avståndstagande.

Nummer två på listan över mest störande uttryck är like med 20 procent av rösterna, följt av you know (19 procent), just saying (11 procent) och seriously (7 procent).

Jämfört med föregående års undersökning har dock acceptansen för whatever ökat något. Då var det i stället fler som ansåg att like var det största irritationsmomentet i vardaglig engelska.

Läs mer om diskurspartiklar i Språktidningen 2/2010.

Anders

0 kommentarer

Det har snart gått två år sedan Justitieombudsmannen fastslog att regeringens engelska e-postadresser bryter mot språklagen. I sommar får samtliga regeringsanställda inom de olika departementen en gemensam svenskspråkig mejladress, skriver Riksdag & Departement.

Sommaren 2009 JO-anmälde Språkförsvaret och Olle Josephson, professor i nordiska språk vid Stockholms universitet och krönikör i Språktidningen, regeringskansliets engelskspråkiga mejladresser. Den som exempelvis vill skriva till en anställd vid miljödepartementet använder i dag adressen environment.ministry.se.

JO-anmälningarna gjordes i kölvattnet av den språklag som infördes tidigare samma år, där myndigheter åläggs ett särskilt ansvar för svenskans utveckling och användning. JO skrev i beslutet från februari 2010 att de enbart engelska e-postadresserna stod i strid med språklagens krav samt att de inte var förenliga med myndigheternas språkvårdsansvar.

I sommar införs i stället den gemensamma e-postadressen regeringskansliet.se, som ersätter de tidigare departementspecifika adresserna. De engelskspråkiga adresserna kommer att finnas kvar under en övergångsperiod, skriver Riksdag & Departement.

Anders

2 kommentarer

Här på bloggen finns en liten knapp så att det ska vara lätt att twittra om varje inlägg. Den på svenska vanligaste benämningen på att skriva ett inlägg på Twitter är just att twittra, ett ord som också fanns med i Språkrådets nyordslista för 2009. Men på knappen står det tweeta, som i sin tur ersatte det tidigare tweet.

När Twitter nu översätts till svenska är det användarna själva som står för översättningen. Det är därför, skriver PR-konsulten Hans Kullin i ett blogginlägg, som valet har fallit på tweeta i stället för det mer etablerade twittra. Hoppet är dock inte ute för den som anser att twittra är en bättre benämning. Här kan du gå in och rösta på det alternativ du själv föredrar. Ett Twitterkonto krävs för att kunna delta i omröstningen.

Anders

1 kommentarer

När jag började nian för tio år sedan var vi fyra stycken i min spanskgrupp. Sedan dess har spanskan fått ett rejält uppsving och år 2009 lästes det av 16 procent av eleverna i svenska grundskolor och hela 43 procent av gymnasieeleverna, vilket gjorde det till det mest studerade språket efter engelskan. Detta kan utläsas av den statistik som EU:s statistikmyndighet Eurostat släppte i samband med den internationella Språkdagen.

Statistiken visar att engelska föga förvånande är det mest studerade främmande språket i alla EU-länder utom tre (Storbritannien och Irland, där franska är störst, och Luxemburg, där tyskan ligger i topp).

Det näst mest studerade språket i EU som helhet är i grundskolan franska (16 procent av eleverna), och på gymnasiet tyska (27 procent) tätt följt av franska (26 procent). När det gäller gymnasiet kniper något av dessa två språk andraplatsen i 22 av 30 länder.

Av naturliga skäl är danska och svenska de näst mest studerade språken för Island respektive Finland, och i Estland, Lettland och Litauen är det ryska som gäller. Det är bara i Sverige, Norge och Frankrike som spanska är det populäraste språket näst efter engelskan.

Danmark är det enda nordiska landet där tyska kommer på andra plats. Det läses av 29 procent av grundskoleeleverna och 35 procent av gymnasieeleverna. Danskarnas närhet till Tyskland spelar säkert en stor roll i deras intresse för det tyska språket.

Här uppe i Sverige blir tyskstudenterna allt färre, men kanske är den språkliga pendeln i gungning. I Språktidningen nr 5/2011 vädras i en artikel teorin att det nyhippa Berlin kan bli räddningen för den numera så impopulära tyskan.

Det blir intressant att se hur siffrorna ser ut om några år. Kommer spanskan behålla sin höga ställning? Kommer tyskan locka fler studenter? Eller är det ryska, kinesiska eller japanska som blir det nya innespråket?

Camilla

2 kommentarer

Sidor

Prenumerera på RSS - engelska