Facebook blev namnet en nyfödd egyptisk pojke fick förra året sedan presidenten Hosni Mubarak tvingats bort från makten. Sociala medier spelade nämligen en viktig roll under den arabiska våren. I Israel fick en flicka förra året namnet Like – även det efter en funktion på Facebook. I USA har familjen Jameson nu gett sin dotter ett namn där inspirationen också är hämtad från sociala medier: Hashtag.

Hashtaggar används bland annat på Twitter och Instagram. På Twitter används hashtaggar för att markera nyckelord som därmed gör inläggen lättare att hitta för andra som är intresserade av samma ämne. Den som twittrar om grammatik kan exempelvis använda hashtaggen #grammatik.

Men hashtaggar finns inte bara på nätet. Nu finns också Hashtag Jameson hemma hos en amerikansk familj. Flickan föddes enligt People i lördags och väger 3,6 kilo. Om Hashtag en dag så småningom börjar twittra om sig själv skulle hon kunna använda den synnerligen teckensnåla hashtaggen #.

Valet av namn tycks dock inte vara populärt bland Peoples läsare. I skrivande stund kallar 99 procent av de läsare som deltagit i en omröstning namnet Hashtag #Foolish och bara 1 procent #Fun.

Anders

0 kommentarer

En serie av misstag, felbeslut och uselt ledarskap. Ungefär så kan omnishambles översättas, årets ord i brittisk engelska enligt Oxford Dictionairies. Till årets nykomling i amerikansk engelska utsågs verbet gif.

Samtidigt som den ekonomiska krisen fortsätter att pressa europeiska skattebetalare – och generera nyord som Eurogeddon och Grexit – var det in i det sista oklart om London skulle lyckas arrangera sommarens olympiska spel och därmed få utöva verben medal och podium. Sådana monumentala misslyckaden kan betecknas som omnishambles. När den amerikanske presidentkandidaten Mitt Romney dömde ut Storbritanniens arrangemang av sommar-OS sågades hans uttalande i sin tur som Romneyshambles.

Fiona McPherson, en av de lexikografer som ingår i Oxford Dictionairies jury, skriver i ett blogginlägg att valet föll på omnishambles eftersom ordet representerar många av 2012 års tongivande händelser. 

I amerikansk engelska blir vinnaren gif, graphics interchange format, en på internet populär sysselsättning som går ut på att med hjälp av tekniken skapa korta filmklipp. Gif har nyligen gjort språkresan från substantiv till verb (to gif), något som enligt den amerikanska juryn gör ordet särskilt lämpligt att prisa.

Anders

0 kommentarer
Från 400-talets roe till våra dagars Twittersphere. Lingvisten David Crystal har utsett engelskans genom tiderna viktigaste ord. Där återfinns det första belagda ordet, förkortningar, lånord, grammatiska förändringar, stavningsstrider och andra företeelser som bidragit till att forma dagens engelska, skriver Daily Mail.
 
Sommaren 1929 gjorde arkeologer en häpnadsväckande upptäckt vid utgrävningar av en romersk bosättning nära Norwich. I en hög med ben tillhörande får återfanns också ett ben tillhörande ett rådjur. Med hjälp av runor hade någon karvat in raihan på benet, vilket betyder just att benet kom från ett rådjur. Benet har daterats till 400-talet, och utgör det första kända belägget för ett engelskt ord.
 
Roe är också först på lingvisten David Crystals lista. De hundra viktigaste orden sträcker sig till våra dagar och ord som Twittersphere, unfriend, chillax, sudoku och muggle. Vissa har David Crystal valt för att de förebådar nya tider och språkförändringar, andra för att de symboliserar ett oväntat ursprung.
 
Hela listan på de enligt David Crystal hundra mest inflytelserika orden finns hos Daily Mail.
 
Anders
0 kommentarer

Australien storsatsar på asiatiska språk. År 2025 ska varje elev ha möjlighet att läsa ett asiatiskt språk i skolan. Steget har uppmuntrats av näringslivet som ser Asien som en framtida ekonomisk supermakt.

I Språktidningen 7/2012 skriver Ingela Bel Habib om hur svenska företag går miste om utlandsaffärer eftersom flerspråkigheten inte utnyttjas. Trots att genomsnittssvensken talar fler språk än exempelvis tyskar och fransmän i allmänhet, använder dessa länder fler exportspråk. Svenska små och medelstora företag använder främst engelska, vilket begränsar exporten till närmarknader.

I Australien vill regeringen däremot storsatsa på språk som inom de närmaste åren tros bli allt viktigare för exportindustrin. Senast år 2025 ska samtliga elever erbjudas möjligheten att läsa mandarin, hindi, indonesiska eller japanska i skolan, rapporterar The Age.

För att satsningen ska bli verklighet krävs att regeringen kommer överens med delstaterna. Näringslivet har slutit upp bakom planerna eftersom Asien tros bli allt viktigare som exportmarknad.

Japanska är redan i dag det populäraste främmande språket i Australiens skolor, och indonesiska är trea. Det är dock en minoritet av eleverna som lär sig ett främmande språk.

Kathe Kirby vid Asialink and Asia Education Foundation säger till The Age att regeringens förslag är ambitiöst men rätt väg att gå. Hon påpekar att elever i jämförbara länder ofta talar både två och tre språk. Satsningen på asiatiska språk blir därför ett sätt att förbättra Australiens konkurrenskraft.

Anders

 

0 kommentarer

Sverige är bäst i världen på engelska som andraspråk. Det visar en rapport från språkföretaget EF. Undersökningen baseras på resultat av företagets språktest som besvarats av totalt 1,7 miljoner människor i 54 olika länder.

Svenskarna toppar företagets English proficiency index en noslängd före danskarna. Trea är Nederländerna, fyra Finland och femma Norge. Anmärkningsvärt är att de elva första nationerna är europeiska.

Undersökningen visar att kvinnor generellt är bättre på engelska än män. De vassaste kunskaperna har personer i åldern 26 till 35 år. Sett till yrkesgrupper tillhör personer som arbetar inom turistnäringen de som har de främsta färdigheterna.

English proficiency index baseras på det nätbaserade gratistest som alla deltagare gör innan de påbörjar en kurs i engelska hos EF. Det består av närmare 100 frågor som bland annat mäter kunskaper i grammatik, ordförråd och läs- och hörförståelse.

Anders

6 kommentarer

En fråga som ibland landar i redaktionens inkorg gäller hur många ord som finns i det svenska språket och om engelskan inte är betydligt mer ordrik. Det enkla svaret är att ingen vet. Men i teorin måste nog det svenska ordförrådet sägas vara oändligt.

Svenska Akademiens ordlista innehåller runt 125 000 ord. Här ryms ändå bara en liten del av ordförrådet. Vissa ratade ord är kanske för specialiserade för att de ska få plats i en allmän ordlista (pronominaladverb), andra är för färska (paddagogik), för sällan använda (agraffnål) eller sammansatta (ungjävel).

Det finns gott om svenska ordböcker som är tjockare än SAOL. Det säger dock inget om engelskans eller svenskans ordrikedom.

Hur skulle en sådan total ordräkning egentligen gå till? Hur skulle en kartläggning gå till som dammsög världens alla svensktalande på vartenda ord de kunde tänkas uppbringa? En kartläggning som inte missar ett ord som bara används av ett kompisgäng i Säffle, som hittats på av en grupp treåringar hos en dagmamma i Katrineholm eller som enbart används inom grupper av ingenjörer, kockar eller läkare? SAOL säger bara något om SAOL, Oxford English dictionary och dess 600 000 ord säger bara att den ena boken är tjockare än den andra.

Det som gör svenskans ordförråd i det närmaste oändligt är möjligheten till sammansättningar. Det är en egenskap svenskan delar med många närbesläktade språk. Vi kan hitta på långa ord som bantningslöpsedel och pekfingerdysmorfofobi. Det är snarare fantasin än språket som sätter gränserna.

Samma princip återfinns exempelvis i tyskan. År 1999 introducerade Mecklenburg-Vorpommerns jordbruksminister Till Backhaus en lag gällande övervakning av etikettering av nötkött som han – på fullt allvar – kallade Rindfleischetikettierungsüberwachungsaufgabenübertragungsgesetz. Denna var i sin tur en del av den övergripande lagen Rinderkennzeichnungs- und Rindfleisch­etikettierungs­überwachungs­aufgaben­übertragungs­gesetz. Med 63 bokstäver satte Till Backhaus förmodligen något slags rekord för maratonord i officiella sammanhang.

Men rekordet är lätt att knäcka. Den som vill spä på betydelsen med upprepade överträdelser av lagen kan smaka på 71 bokstäver Rindfleischetikettierungsüberwachungsaufgabenübertragungsgesetzesbrüche.

Anders

0 kommentarer

Den kommande upplagan av den mest prestigefyllda spanska ordboken innehåller den så kallade Espanglish som talas i USA såväl som United-Statesisms, ord skapade av spansktalande i Nordamerika. Men den konservativa kungliga akademin som står bakom ordboken passar samtidigt på att öronmärka Espanglish som en avart.

År 2014 kommer nästa upplaga av Diccionario de la lengua española de la Real Academia Española, DRAE, den ordbok som traditionellt har fungerat som normgivare. Ordboken kommer att innehålla flera nyheter. En av dem är uppslagsordet Espanglish.

Espanglish, som ibland även kallas Spanglish, är namnet på det blandspråk som är vanligt förekommande i USA. Det används i regel mellan talare som behärskar både engelska och spanska, och består av ord och grammatik hämtade från bägge språken. Fenomenet har mycket gemensamt med kodväxling, där talare byter språk eller kastar in ord eller fraser från andra språk i samtalet.

DRAE kommer enligt Latin American Herald Tribune att definiera Espanglish som en språklig avart där deformerad engelska och spanska möts.

United-Statesisms är benämningen på spanska ord som myntats av amerikanska talare. Gerardo Piña-Rosales, som leder den nordamerikanska akademin för det spanska språket, Academia Norteamericana de la Lengua Española, anser att steget är en stor framgång som visar att det finns goda skäl att tala om den spanska som används i USA som en egen varietet.

Ilan Stavans, professor vid Amherst college och författare av boken Spanglish, The Making of a New American Language, säger i NPR att det finns en avgörande skillnad mellan spansktalande och andra etniska grupper. Italienska och polska invandrare har exempelvis så småningom slutat tala förfädernas språk i det nya landet. De spansktalande släpper däremot inte spanskan, även om språket präglas av att det talas i USA.

Anders

1 kommentarer

Kriterierna har varit en gåta, men för någon vecka sedan utsågs världens bästa ord: diphthong ('diftong'). Den som läst Ted McCaggs blogg har den senaste tiden undan för undan kunnat studera hur favoritord efter favoritord navigerat sig fram mot finalen och lämnat drivor av underlägsna ord bakom sig.

Kandidaterna har inte precis tillhört det engelska språkets vanligaste glosor. Bland de utslagna orden finns kerfuffle, isthmus, phlegm, hornswoggle, nincompoop, skedaddle, vamoose och mnemonic. Samtliga känns skojiga att säga, och bjuder på ljud som blir en liten fest för talorganen.

Diftong är benämningen för ett vokalljud som glider från en klangfärg till en annan inom en stavelse. Diftonger förekommer i många svenska dialekter, bland annat gotländska och älvdalska.

Hur Ted McCagg kommit fram till vinnaren är alltså oklart. Vi passar ändå på att gratulera världens diftonger till den fina utmärkelsen!

Anders

0 kommentarer

I varje nummer av Språktidningen möter du forskarna Magnus Levin, Hans Lindquist och Maria Estling Vannestål som svarar på frågor om engelskt språkbruk. Om det är något du funderar över som rör engelska kan du mejla din fråga till engelska.sprakfragor@lnu.se. Kanske dyker den upp i Språktidningen! Men de har också en intressant blogg som behandlar olika fenomen i dagens engelska. Surfa in på The English Language Blog och läs om idiomatiska uttryck, Joe Strummers uttal av bokstaven r, språket i böckerna om Harry Potter och mycket mer.

Anders

0 kommentarer

"Hur i helvete ska jag veta det? Jag har ändrat mig så många gånger", sade Kaitlin Nootbaar när hon avslutningstalade om sina framtidsplaner inför eleverna vid Prague high school i Oklahoma. Som straff för att hon sade hell blir hon utan det diplom som bevisar att hon tagit sin examen.

Svordomar uppfattas på olika sätt i olika miljöer. I ett kommande nummer av Språktidningen skriver Kristy Beers Fägersten, lektor i engelska vid Södertörns högskola, om varför svenskar i regel anser att de inlånade svordomarna fuck och shit är mildare än vad amerikaner tycker.

Kaitlin Nootbaar fick nyligen känna på denna tuffare inställning. Under avslutningstalet bytte hon ut det av skolledningen godkända heck mot hell när hon funderade på framtidsyrken som sjuksköterska och veterinär. Den plötsliga ingivelsen kostade henne examensbeviset, rapporterar nyhetsbyrån AP.

Skolans rektor ska ha erbjudit Kaitlin Nootbaar att få sitt examensbevis mot att hon skriftligen bad om ursäkt för svordomen. Detta erbjudande har Kaitlin Nootbaar nobbat.

Prague high school torde underligt nog inte vara obekant med svavelosande företeelser som helvetet. Skolans idrottslag heter Red devils och har som maskot en liten pojke med horn i pannan och en treudd i handen.

Anders

0 kommentarer

Sidor

Prenumerera på RSS - engelska