Australien storsatsar på asiatiska språk. År 2025 ska varje elev ha möjlighet att läsa ett asiatiskt språk i skolan. Steget har uppmuntrats av näringslivet som ser Asien som en framtida ekonomisk supermakt.

I Språktidningen 7/2012 skriver Ingela Bel Habib om hur svenska företag går miste om utlandsaffärer eftersom flerspråkigheten inte utnyttjas. Trots att genomsnittssvensken talar fler språk än exempelvis tyskar och fransmän i allmänhet, använder dessa länder fler exportspråk. Svenska små och medelstora företag använder främst engelska, vilket begränsar exporten till närmarknader.

I Australien vill regeringen däremot storsatsa på språk som inom de närmaste åren tros bli allt viktigare för exportindustrin. Senast år 2025 ska samtliga elever erbjudas möjligheten att läsa mandarin, hindi, indonesiska eller japanska i skolan, rapporterar The Age.

För att satsningen ska bli verklighet krävs att regeringen kommer överens med delstaterna. Näringslivet har slutit upp bakom planerna eftersom Asien tros bli allt viktigare som exportmarknad.

Japanska är redan i dag det populäraste främmande språket i Australiens skolor, och indonesiska är trea. Det är dock en minoritet av eleverna som lär sig ett främmande språk.

Kathe Kirby vid Asialink and Asia Education Foundation säger till The Age att regeringens förslag är ambitiöst men rätt väg att gå. Hon påpekar att elever i jämförbara länder ofta talar både två och tre språk. Satsningen på asiatiska språk blir därför ett sätt att förbättra Australiens konkurrenskraft.

Anders

 

0 kommentarer

Sverige är bäst i världen på engelska som andraspråk. Det visar en rapport från språkföretaget EF. Undersökningen baseras på resultat av företagets språktest som besvarats av totalt 1,7 miljoner människor i 54 olika länder.

Svenskarna toppar företagets English proficiency index en noslängd före danskarna. Trea är Nederländerna, fyra Finland och femma Norge. Anmärkningsvärt är att de elva första nationerna är europeiska.

Undersökningen visar att kvinnor generellt är bättre på engelska än män. De vassaste kunskaperna har personer i åldern 26 till 35 år. Sett till yrkesgrupper tillhör personer som arbetar inom turistnäringen de som har de främsta färdigheterna.

English proficiency index baseras på det nätbaserade gratistest som alla deltagare gör innan de påbörjar en kurs i engelska hos EF. Det består av närmare 100 frågor som bland annat mäter kunskaper i grammatik, ordförråd och läs- och hörförståelse.

Anders

6 kommentarer

En fråga som ibland landar i redaktionens inkorg gäller hur många ord som finns i det svenska språket och om engelskan inte är betydligt mer ordrik. Det enkla svaret är att ingen vet. Men i teorin måste nog det svenska ordförrådet sägas vara oändligt.

Svenska Akademiens ordlista innehåller runt 125 000 ord. Här ryms ändå bara en liten del av ordförrådet. Vissa ratade ord är kanske för specialiserade för att de ska få plats i en allmän ordlista (pronominaladverb), andra är för färska (paddagogik), för sällan använda (agraffnål) eller sammansatta (ungjävel).

Det finns gott om svenska ordböcker som är tjockare än SAOL. Det säger dock inget om engelskans eller svenskans ordrikedom.

Hur skulle en sådan total ordräkning egentligen gå till? Hur skulle en kartläggning gå till som dammsög världens alla svensktalande på vartenda ord de kunde tänkas uppbringa? En kartläggning som inte missar ett ord som bara används av ett kompisgäng i Säffle, som hittats på av en grupp treåringar hos en dagmamma i Katrineholm eller som enbart används inom grupper av ingenjörer, kockar eller läkare? SAOL säger bara något om SAOL, Oxford English dictionary och dess 600 000 ord säger bara att den ena boken är tjockare än den andra.

Det som gör svenskans ordförråd i det närmaste oändligt är möjligheten till sammansättningar. Det är en egenskap svenskan delar med många närbesläktade språk. Vi kan hitta på långa ord som bantningslöpsedel och pekfingerdysmorfofobi. Det är snarare fantasin än språket som sätter gränserna.

Samma princip återfinns exempelvis i tyskan. År 1999 introducerade Mecklenburg-Vorpommerns jordbruksminister Till Backhaus en lag gällande övervakning av etikettering av nötkött som han – på fullt allvar – kallade Rindfleischetikettierungsüberwachungsaufgabenübertragungsgesetz. Denna var i sin tur en del av den övergripande lagen Rinderkennzeichnungs- und Rindfleisch­etikettierungs­überwachungs­aufgaben­übertragungs­gesetz. Med 63 bokstäver satte Till Backhaus förmodligen något slags rekord för maratonord i officiella sammanhang.

Men rekordet är lätt att knäcka. Den som vill spä på betydelsen med upprepade överträdelser av lagen kan smaka på 71 bokstäver Rindfleischetikettierungsüberwachungsaufgabenübertragungsgesetzesbrüche.

Anders

0 kommentarer

Den kommande upplagan av den mest prestigefyllda spanska ordboken innehåller den så kallade Espanglish som talas i USA såväl som United-Statesisms, ord skapade av spansktalande i Nordamerika. Men den konservativa kungliga akademin som står bakom ordboken passar samtidigt på att öronmärka Espanglish som en avart.

År 2014 kommer nästa upplaga av Diccionario de la lengua española de la Real Academia Española, DRAE, den ordbok som traditionellt har fungerat som normgivare. Ordboken kommer att innehålla flera nyheter. En av dem är uppslagsordet Espanglish.

Espanglish, som ibland även kallas Spanglish, är namnet på det blandspråk som är vanligt förekommande i USA. Det används i regel mellan talare som behärskar både engelska och spanska, och består av ord och grammatik hämtade från bägge språken. Fenomenet har mycket gemensamt med kodväxling, där talare byter språk eller kastar in ord eller fraser från andra språk i samtalet.

DRAE kommer enligt Latin American Herald Tribune att definiera Espanglish som en språklig avart där deformerad engelska och spanska möts.

United-Statesisms är benämningen på spanska ord som myntats av amerikanska talare. Gerardo Piña-Rosales, som leder den nordamerikanska akademin för det spanska språket, Academia Norteamericana de la Lengua Española, anser att steget är en stor framgång som visar att det finns goda skäl att tala om den spanska som används i USA som en egen varietet.

Ilan Stavans, professor vid Amherst college och författare av boken Spanglish, The Making of a New American Language, säger i NPR att det finns en avgörande skillnad mellan spansktalande och andra etniska grupper. Italienska och polska invandrare har exempelvis så småningom slutat tala förfädernas språk i det nya landet. De spansktalande släpper däremot inte spanskan, även om språket präglas av att det talas i USA.

Anders

1 kommentarer

Kriterierna har varit en gåta, men för någon vecka sedan utsågs världens bästa ord: diphthong ('diftong'). Den som läst Ted McCaggs blogg har den senaste tiden undan för undan kunnat studera hur favoritord efter favoritord navigerat sig fram mot finalen och lämnat drivor av underlägsna ord bakom sig.

Kandidaterna har inte precis tillhört det engelska språkets vanligaste glosor. Bland de utslagna orden finns kerfuffle, isthmus, phlegm, hornswoggle, nincompoop, skedaddle, vamoose och mnemonic. Samtliga känns skojiga att säga, och bjuder på ljud som blir en liten fest för talorganen.

Diftong är benämningen för ett vokalljud som glider från en klangfärg till en annan inom en stavelse. Diftonger förekommer i många svenska dialekter, bland annat gotländska och älvdalska.

Hur Ted McCagg kommit fram till vinnaren är alltså oklart. Vi passar ändå på att gratulera världens diftonger till den fina utmärkelsen!

Anders

0 kommentarer

I varje nummer av Språktidningen möter du forskarna Magnus Levin, Hans Lindquist och Maria Estling Vannestål som svarar på frågor om engelskt språkbruk. Om det är något du funderar över som rör engelska kan du mejla din fråga till engelska.sprakfragor@lnu.se. Kanske dyker den upp i Språktidningen! Men de har också en intressant blogg som behandlar olika fenomen i dagens engelska. Surfa in på The English Language Blog och läs om idiomatiska uttryck, Joe Strummers uttal av bokstaven r, språket i böckerna om Harry Potter och mycket mer.

Anders

0 kommentarer

"Hur i helvete ska jag veta det? Jag har ändrat mig så många gånger", sade Kaitlin Nootbaar när hon avslutningstalade om sina framtidsplaner inför eleverna vid Prague high school i Oklahoma. Som straff för att hon sade hell blir hon utan det diplom som bevisar att hon tagit sin examen.

Svordomar uppfattas på olika sätt i olika miljöer. I ett kommande nummer av Språktidningen skriver Kristy Beers Fägersten, lektor i engelska vid Södertörns högskola, om varför svenskar i regel anser att de inlånade svordomarna fuck och shit är mildare än vad amerikaner tycker.

Kaitlin Nootbaar fick nyligen känna på denna tuffare inställning. Under avslutningstalet bytte hon ut det av skolledningen godkända heck mot hell när hon funderade på framtidsyrken som sjuksköterska och veterinär. Den plötsliga ingivelsen kostade henne examensbeviset, rapporterar nyhetsbyrån AP.

Skolans rektor ska ha erbjudit Kaitlin Nootbaar att få sitt examensbevis mot att hon skriftligen bad om ursäkt för svordomen. Detta erbjudande har Kaitlin Nootbaar nobbat.

Prague high school torde underligt nog inte vara obekant med svavelosande företeelser som helvetet. Skolans idrottslag heter Red devils och har som maskot en liten pojke med horn i pannan och en treudd i handen.

Anders

0 kommentarer

Med två officiella språk ställer kanadensisk lag långtgående krav på att offentlig service ska vara tillgänglig på både engelska och franska. I höst rycker språkkommissionärens observatörer ut till åtta stora flygplatser för att kontrollera att inget språk försummas.

Observatörerna ska enligt ett pressmeddelande utföra över 1 500 kontroller på landets åtta största flygplatser. Alla flygplatser som har över en miljon passagerare om året måste nämligen tillhandahålla service på både franska och engelska.

Kontrollerna omfattar bland annat skyltning och kontakter med personal både på marken och ombord Air Canadas flygningar. Om något av språken förbises kan den som inte lever upp till kraven räkna med en anmärkning.

En majoritet av kanadensarna är enligt The Globe and Mail för tvåspråkighet. Samtidigt är språksituationen en ständig källa till konflikter. Beth Trudeau, talesperson för Canadians for Language Fairness, hävdar exempelvis i en intervju med Sun News att syftet med de kontroller som nu ska utföras enbart är att gynna den fransktalande minoriteten på den engelsktalande majoritetens bekostnad.

Anders

0 kommentarer

Amelia och Harry var 2011 års populäraste förnamn i England och Wales. De petar därmed ned Olivia och Oliver till andra plats. Det visar statistik från Office of National Statistics.

Kanske var det uppmärksamheten kring prins Harry av Wales och den fiktiva trollkarlen Harry Potter som påverkade föräldrarna i England och Wales under förra året. Hela 7 523 pojkar fick då förnamnet Harry.

Med 5 054 nya bärare blev Amelia det populäraste flicknamnet. Amelia klättrade fyra platser jämfört med 2010.

Flicknamnen som ökade mest i popularitet var Eliza, Evelyn, Sofia och Harriet. Bland pojkarna klättrade Jenson, Dexter, Arthur och Riley snabbast.

Precis som i Sverige används fler flicknamn än pojknamn. Totalt föddes 723 913 barn i England och Wales under 2011. Pojkarna delade på totalt 28 000 namn medan de flicknamn som registrerades var drygt 35 000. De tio namnen i topp svarade bara för 14 procent av alla förnamn.

Föräldrarna i England och Wales hade olika favoriter för sina nyfödda. I England toppade Harry och Amelia, men i Wales hade Oliver och Lily flest nya bärare.

Anders

0 kommentarer

Att lösenord som 1234 och qwerty tillhör varje hackares dröm känner de flesta till. En brittisk studie visar att lösenord på indonesiska är de lättaste att knäcka för ett lexikonbaserat datorprogram. Kinesiska och koreanska lösenord var den största utmaningen.

Forskare vid universitetet i Cambridge har studerat lösenord från 69,3 miljoner anonymiserade Yahoo-konton. För att undersöka säkerheten användes ett datorprogram som på samma sätt som riktiga hackare använde lexikon med vanliga ord för att knäcka lösenorden.

Elva olika språk ingick i studien: indonesiska, grekiska, engelska, vietnamesiska, italienska, spanska, portugisiska, franska, tyska, kinesiska och koreanska.

De svåraste nötterna att knäcka erbjöd koreanska och kinesiska användare. Där lyckades programmet bara lista ut 2,8 respektive 2,9 procent av lösenorden på 1 000 försök. För indonesiska var siffran hela 9,3 procent.

Av brittisk, amerikansk, australisk och kanadensisk engelska visade sig den senare erbjuda de mest osäkra lösenorden. De mest säkerhetsmedvetna användarna återfanns i gruppen 35 till 54 år, medan personer mellan 13 och 20 år hade de mest lättknäckta lösenorden.

Studien konstaterar att variationerna mellan olika användargrupper inte är särskilt stora och att många tycks välja lösenord efter liknande principer oavsett språk. Det görs inga försök att förklara de skillnader som finns mellan olika språkgrupper.

Anders

0 kommentarer

Sidor

Prenumerera på RSS - engelska