För två år sedan var hashtag årets ord i USA. Nu har för första gången en hashtagg röstats fram till årets ord. #blacklivesmatter gick segrande ur American Dialect Societys omröstning.

Michael Brown i Ferguson och Eric Garner på Staten Island dog i höstas i samband med omstridda polisingripanden. I bägge fallen gick de ansvariga poliserna fria från åtal. Polisen fick inte minst på nätet massiv kritik för sitt agerande.

I sociala medier samlades kritiken under hashtaggen #blacklivesmatter. Med 196 röster vann den American Dialect Societys omröstning om årets ord 2014. Det är bara två år sedan själva ordet hashtagg vann omröstningen.

Tvåa – med bara 11 röster – blev columbusing (’kulturell appropriering’), följd av manspreading (’sitta så brett på kollektivtrafiken att en man tar upp mer än ett säte’), even (’ta itu och förlika sig med svåra situationer och känslor’) och bae (’kärleksfull benämning på en partner eller annan närstående’).

#blacklivesmatter vann också omröstningen om den mest anmärkningsvärda hashtaggen under 2014. Mest användbara ordet blev even, mest kreativa ordbildningen blev columbusing – bildat till Christofer Columbus eftersom han var en vit person som upptäckte något som redan existerat under mycket lång tid, mest onödiga ordet blev baeless (’singel’), mest upprörande blev verbet second-amendment (’skjuta med eldvapen’), mest eufemistisk blev EIT (en förkortning av enhanced interrogation technique, alltså förhörsmetoder som exempelvis skendränkning), mest sannolikt att nå framgång blev salty (i betydelsen ’bitter, arg, upprörd’), och minst sannolikt att nå framgång blev platisher (bildat till platform och publisher med betydelsen ’utgivare som även fungerar som en plattform för att skapa innehåll på nätet’).

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Den som börjar att lära sig engelska tidigt i skolan behåller inte försprånget till elever som börjar att studera språket längre fram. Den som senare börjar att läsa ett främmande språk gör det med en grund i modersmålet som snabbt tar igen övertaget. Det visar en studie publicerad i tidskriften International Journal of Bilingual Education and Bilingualism.

Simone E. Pfenninger, forskare i lingvistik vid universitetet i Zürich, har i fem års tid följt hur 200 schweiziska elever lär sig engelska i skolan. Eleverna valdes ut slumpvis. I den ena gruppen började eleverna att läsa engelska vid åtta års ålder, och i den andra gruppen vid tretton års ålder.

Att börja plugga engelska tidigt var ingen fördel. Redan efter ett halvår var trettonåringarna både ikapp och förbi åttaåringarna när det gällde grammatisk förståelse. De som började tidigt hade visserligen under en tid ett något större ordförråd, och de använde i mindre utsträckning tyska ord för att fylla i kunskapsluckor. Men när eleverna slutade gymnasiet var bägge grupperna på samma nivå.

Men det finns enligt Simone E. Pfenninger tecken på att engelskans tidiga intåg har negativa konsekvenser. När eleverna började gymnasiet behärskade den grupp som först började med engelska modersmålet tyska sämre i skrift. Gruppen som började senare var duktigare på att skriva. Denna stabila grund tog den senare gruppen också med sig till engelskan. Fem år senare hade dock den tidiga gruppen tagit in försprånget.

En av Simone E. Pfenningers slutsatser är att det inte spelar någon roll hur länge någon läst ett språk. Gruppen med åttaåringar arbetade visserligen med engelska under längre tid, men det gav ingen varaktig fördel. I stället finns det – oavsett när studierna börjar – ett tydligt samband mellan goda kunskaper i modersmålet och goda kunskaper i det främmande språket. I det här fallet betyder det alltså att den som behärskar tyska också har lättare att lära sig engelska.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Vape (’röka e-cigarett’) är årets ord på engelska enligt Oxford Dictionaries. Användningen av ordet fördubblades under 2014 – men det är belagt sedan 1983.

I New Society beskrev Rob Stepney redan 1983 ett hypotetiskt hjälpmedel som antingen skulle hjälpa rökare att fimpa för gott eller att röka mindre och därmed förbättra hälsan. Om idén till denna nya typ av cigarett skulle förverkligas föreslog han att rökandet skulle kallas vaping bildat till substantivet vapour (’ånga, dimma’).

I år har användningen av verbet vape fördubblats. Utmanare var bae, budtender, contactless, indyref, normcore och slacktivism.

Anders

0 kommentarer

Vad kom först – hönan eller ägget? Det filosofiska dilemmat brukar betraktas som omöjligt att svara på. Ägget är en förutsättning för hönans existens och vice versa.

För några år sedan trodde sig en brittisk trio bestående av en genetiker, en filosof och en hönsfarmare ha löst gåtan. Deras slutsats var enligt BBC att ägget kom först. Världshistoriens första höna måste alltså först ha varit ett ägg. Det som fanns i ägget måste i sin tur ha haft samma dna som hönan eftersom dna inte förändras under livets gång.

När Oxford Dictionaries vände sig till ordböckerna för att ge sitt svar på gåtan blev resultatet däremot oavgjort. Både chicken och egg är belagda sedan fornengelskans dagar. Men att avgöra vilket ord som användes först är inte möjligt.

I svenskan har möjligen höna ett litet försprång över ägg. Men det är en slutsats som ska konsumeras med en rejäl nypa salt. Höns är belagt sedan början av 1300-talet då ordet förekom i Skåne-Lagen. Höna är belagt i Vestmanna-Lagen från 1300-talets första hälft. Ägg är däremot belagt sedan 1400-talets början i heliga Birgittas uppenbarelser. Ordet är besläktat med latinets ovum med samma betydelse.

Att ägg är belagt ett sekel efter höns och höna behöver inte betyda något. Utbudet av texter från 1300-talet är inte stort, och det är därför tänkbart – och kanske till och med sannolikt – att det talats om ägg utan att ordet använts i någon skrift som skulle komma att överleva till våra dagar.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Inte bara modersmålets grammatik skiner igenom när studenter skriver uppsatser på engelska. Skribenternas sätt att formulera sig på engelska visar också vilken språkfamilj modersmålet tillhör. Det visar en studie vid Massachusetts Institute of Technology, MIT.

Forskare vid MIT har med hjälp av ett datorprogram analyserat uppsatser skrivna på engelska av personer med fjorton olika modersmål. Programmet sökte först efter mönster i de engelska texterna. Därefter jämfördes dessa mönster med skribenternas modersmål.

På det sättet kunde forskarna ta fram en algoritm som kunde förutsäga skribentens modersmål genom att ta del av en uppsats på engelska. Algoritmen visade sig pricka rätt i 72 procent av fallen. Om algoritmen hade fel brukade det korrekta modersmålet återfinnas bland de mest sannolika övriga kandidaterna.

Algoritmen kan till exempel förutsäga att sannolikheten är 51 procent för att en uppsats är skriven av en person som har ryska som modersmål, 33 procent för polska och 16 procent för japanska. Skillnaderna i sannolikhet visade sig återspegla avståndet mellan språkens släktskap. Både ryska och polska är slaviska språk. Att de tillhör samma språkfamilj visade sig även i modersmålstalares texter på engelska, då polskans och ryskans grammatik gjorde liknande avtryck i det främmande språket.

Forskarna ser flera användningsområden med den nya tekniken. Algoritmen kan bidra till förståelsen av språkens typologi, som ordföljd, konstruktionen av negationer och användningen av artiklar. Den kan också nyttjas i datorprogram skräddarsydda för att hjälpa en person att lära sig ett främmande språks grammatik.

Anders

0 kommentarer

Stora världsspråk som engelska och mandarin är motorer som får den globala språkdöden att accelerera. För att kunna klättra på samhällsstegen är det ofta viktigt att behärska stora språk. Därmed blir konsekvensen av ekonomisk tillväxt utbredd språkdöd.

Slutsatsen att tillväxt och språkdöd går hand i hand presenteras i en studie publicerad i tidskriften Proceedings of the Royal Society Biological Sciences. Forskarna bakom studien är zoologer, biologer och ekologer. De har använt samma metoder för att klassa hotade språk som används för utrotningshotade djur.

I dag är många av världens 7 000 språk hotade. I snitt försvinner ett språk varannan vecka. Kännetecken för många hotade språk är, enligt forskargruppen, ett litet antal talare inom ett litet geografiskt område som genomgår en samhällsförändring som får antalet talare att minska.

Efter att ha identifierat hotade språk världen över jämfördes språksituationen med bruttonationalprodukten. Det fanns enligt forskarna en tydlig koppling mellan språkdöd och ekonomiskt välstånd.

Forskarnas förklaring till sambandet är att ett enda språk ofta är dominerande inom ett samhälle. För att bli ekonomiskt framgångsrik är det nödvändigt att behärska detta språk. Annars riskerar dörrarna till utbildning, jobb och förtroendeuppdrag att slås igen.

Ekonomisk tillväxt är enligt forskargruppen mest framträdande som motor för språkdöd i högutvecklade länder. Sådana områden är norra Australien och nordvästra USA och Kanada, där ett stort antal språk är hotade. Länder där lika kritiska situationer väntas uppstå är Brasilien och Nepal.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Lånorden selfie och hashtag fortsätter att erövra nya språk. När den nya utgåvan av den franska ordboken Le petit Robert utkommer på onsdag har många av de omkring 150 nykomlingarna lånats in från engelskan, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

För två år sedan gjorde engelska lån som notebook, netbook, tweeter och lol entré i Le petit Robert. Den strida strömmen av lån med anknytning till modern teknik och sociala medier fortsätter i årets utgåva. Utöver selfie och hashtag märks också verbet troll, cyberattaque och MOOC, en initialförkortning av massive open online course.

Ordbokens redaktörer kikade närmare på 600 tänkbara kandidater till ordlistan. I slutändan fick vart fjärde plats i boken.

En av medarbetarna är lexikografen Alain Rey. Han säger till AFP att de nya orden inte bör betraktas som anglicismer eller amerikanismer. I stället handlar det snarare om kalifornismer eller till och med något så lokalt som Silicon Valley-ismer.

I Språktidningen 3/12 skriver Michael Bosved om hur motståndet mot engelskan minskat i Frankrike. Läs artikeln här.

Anders

0 kommentarer

Selfie, hashtag och crowdfunding är några av nyorden i den senaste utgåvan av Merriam-Websters engelska ordbok. Nykomlingarna är inte bara kopplade till ny teknik – där finns till exempel också ord som speglar modern matkultur.

Merriam-Webster är den mest sålda engelska ordboken i USA. I den elfte upplagan finns drygt 150 nya ord. Många av dem har koppling till teknik och sociala medier, och flera av dem är också etablerade i svenskan.

Bland bekanta nyord som även hörs i svenskan finns hashtag (’hashtagg’), selfie (i svenskan förekommer i mindre utsträckning även självis och egobild), gamification (’spelifiering’), social networking (’socialt nätverkande’), crowdfunding (’gräsrotsfinansiering’) och big data (någon som sitter på en fin svensk motsvarighet?). Andra färskingar är tweep (’användare av Twitter’, bildat till tweet och peeps) och catfish (’person som skapar falska profiler i sociala medier med syftet att ägna sig åt bedrägligt beteende’).

Dagens matkultur präglas av influenser från hela världen. I den nya ordboken finns färskingar som den kanadensiska kaloribomben poutine (’pommes frites som serveras med ostmassa och brunsås’), den vietnamesiska nudelsoppan pho (’soppa tillagad på kött- eller kycklingbuljong serverad med risnudlar’) och det underliga påhittet turducken (’en benfri kyckling inuti en benfri anka inuti en benfri kalkon’).

Men allt är inte mat och teknik. Yooper är en person från norra Michigan medan freegan (’frigan’) är ett fenomen som även finns i Sverige.

Anders

0 kommentarer

Wal-Mart behöver inte bli Le Magasin Wal-Mart i kanadensiska Quebec. En domstol i Montreal ratar kraven från Office québécois de la langue française. Engelskspråkiga varumärken kommer inte att tvingas att skapa franskspråkiga varianter, rapporterar CBC.

Den som vill äta på Kentucky Fried Chicken i Quebec bör hålla utkik efter skyltar med texten Poulet Frit Kentucky. Den hamburgare som i resten av Kanada säljs under namnet Big Crunch kallas i Quebec Super-Croque medan menyn The Epic BLT Big Box Meal i Quebec blir Repas Méga-boîte BLT Épique.

Snabbmatsjätten är en av de multinationella kedjor som har anpassat sig till språksituationen i provinsen Quebec. Den som inte lever upp till lagens krav på franskspråkighet kan räkna med ett besök eller ett brev från Office québécois de la langue française, det råd som kontrollerar att språklagarna efterföljs.

Många multinationella varumärken har på egen hand tagit namn på franska eller lagt till beskrivningar på franska. Alla har dock inte varit lika benägna att följa rådets uppmaningar. Därför valde rådet nyligen att dra Wal-Mart, Toys R Us, Curves, Guess, Gap, Old Navy, Costco och Best Buy inför rätta. Syftet var att tvinga fram franskspråkiga varianter eller kompletteringar av varumärkena. Rådets förslag till Wal-Mart var att i provinsen börja använda Le Magasin Wal-Mart.

Domstolen fastslår nu att det inte strider mot språklagen att skylta med ett varumärke som inte är på franska. Lagen säger visserligen att namn på exempelvis butiker ska vara på franska, men lagen omfattar inte varumärken. Om Office québécois de la langue française inte accepterar domen är det enligt domstolen en fråga för politikerna och inte rättsväsendet att i så fall omformulera lagen.

Domen föll den 10 april i år. Därefter har rådet 30 dagar på sig att överklaga. Utfallet kommer att påverka totalt 215 butiker och restauranger i provinsen, uppger CBC.

Anders

0 kommentarer

Förkunskaper i engelska från unga år gör det lättare för den som flyttar till USA att klättra på karriärstegen. Förkunskaperna gör det också lättare att hitta rätt socialt i det nya hemlandet. Det visar en studie från Princeton University publicerad i tidskriften Social Science Research.

För att kunna ansöka om amerikanskt medborgarskap behöver en emigrant ha bott i landet i minst fem år. För många som flyttar till USA innebär det att de under tiden har goda möjligheter att skaffa sig mycket goda kunskaper i engelska.

Men den som kommer till USA med vissa förkunskaper har efter att ha blivit medborgare lättare att få välbetalda statusjobb. Kunskaperna ger därför ett försprång till dem som vill klättra på karriärstegen. Det finns nämligen ett tydligt samband mellan förkunskaper och socioekonomisk status.

Förkunskaperna kan vara av många olika slag. Det kan handla om att ha läst engelska under skolåren, att ha rest till engelsktalande länder eller att ha tagit del av engelskspråkiga medier och litteratur. Dessa kunskaper ger alltså ofta en skjuts i det nya landet. Sådana personer talar oftare engelska i sitt amerikanska hem och på jobbet.

Forskarna har studerat personer som fick permanent uppehållstillstånd i USA under 2003. Deltagarna fick svara på frågor om sina kunskaper i engelska före flytten och om vilka språk de i dag använder i olika situationer. Totalt uppgav nästan hälften att de hade mycket goda kunskaper i engelska.

Personer som svarade att de talade god engelska använde också språket oftare i hemmet, på jobbet och bland vänner. De som hade förkunskaper tillhörde i större utsträckning de grupper som både använde och behärskade språket bäst.

Anders

0 kommentarer

Sidor

Prenumerera på RSS - engelska