Binge-watch (’serietitta’) är årets ord i engelskan 2015 enligt Collins Dictionary. Användningen ökade dramatiskt i takt med att allt fler ratade tablålagd tv för att i stället se sina favoritserier i sträck med hjälp av nättjänster som Netflix.

Det traditionella tv-tittandet – så kallad linjär tv eller tablålagd tv – minskar i popularitet. I stället för att pricka in en viss sändningstid på en viss kanal finns det i dag olika typer av tjänster som gör att ett program kan ses när det passar tittaren. Det nya sättet att titta på tv gör det också möjligt att se flera avsnitt i följd av en favoritserie. På engelska kallas ett sådant sätt att titta binge-watch.

Användningen av verbet binge-watch ökade under 2015. Dessutom var det ett ord som kännetecknade det gångna året. Därför valdes det till årets ord av Collins Dictionary.

Ordboksredaktionen utsåg ytterligare nio ord som på olika sätt representerade 2015. De var dadbod (’pappakropp’ – en otränad vuxenkropp som av vissa ändå uppfattas som attraktiv), shaming (’skammande’ – utpekandet av någons påstått bristfälliga beteende med syftet att få denna person att skämmas), Corbynomics (’Corbynekonomi’ – den nyvalde Labourledaren Jeremy Corbyns ekonomiska politik), clean eating (’rent ätande’ – en diet bestående av nyttiga och naturliga livsmedel utan tillsatser), ghosting (’det att avsluta ett förhållande genom att inte svara på något av ex-partnerns kontaktförsök’), swipe (’svajpa, svepa’ – att styra till exempel en mobiltelefon genom att dra med fingret på skärmen), contactless (’kontaktlös’ – även i Sverige införs nu kontaktlösa betalningar som går snabbt eftersom det inte krävs någon kod för att genomföra kortbetalningen), manspreading (’bresande’ – det att män sitter så bredbent i exempelvis kollektivtrafiken att de tar upp mer än ett säte) och transgender (’transperson’ – ett ord med olika betydelser; den som uppmärksammas av Collins Dictionary gäller när en persons könsidentitet och könsuttryck inte stämmer överens med det juridiska könet).

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

För första gången utser Oxford Dictionaries något som inte är ett ord till årets ord. Utmärkelsen går i stället till smilisen tears of joy (’glädjetårar’). Under 2015 är det den flitigast använda smilisen i både brittisk och amerikansk engelska.

Smilisen tears of joy har använts i engelskan sedan 1997. Men det är i år som användningen har exploderat. Tears of joy
utgjorde i år 20 procent av alla smilisar i brittisk engelska och 17
procent av alla smilisar i amerikansk engelska. Under 2014 var
motsvarande andelar 4 respektive 9 procent.

Andra heta kandidater var ad blocker (’annonsblockerare’), Brexit (’Storbritanniens eventuella utträde ur EU’), Dark Web (’den del av internet som inte indexeras av sökmotorer’), on fleek (’attraktiv, mycket bra’), lumbersexual (’manlig stadsbo som odlar en stil som om han skulle leva ett hårt vildmarksliv’), refugee (’flykting’), sharing economy (’delningsekonomi’) och they (’personligt pronomen som syftar på en person av ospecificerat kön’).

Anders

Illustration: Istockphoto

0 kommentarer

Svenskar är bäst i världen på engelska som främmande språk. Det visar språkföretaget EF:s rankning av kunskaper i engelska i 70 länder. Underlaget är företagets språktester som genomförts av 910 000 personer.

Den genomsnittliga svensken får 70,94 poäng i EF:s färdighetstest. Det gör svenskarna bäst i världen på engelska. Tvåa är Nederländerna med 70,58 poäng och trea Danmark med 70,05 poäng. Jämfört med förra årets rankning växlar svenskar och danskar plats.

Vassast är svenskar i åldern 18 till 20 år som snittar 75,57 poäng i testet. Därefter sjunker resultaten i takt med åldern. Bland de svenskar som fyllt 40 år är snittpoängen 67,70.

Svenska män får i allmänhet något högre betyg än kvinnor – 71,51 respektive 70,36 poäng. Mindre skillnader finns också mellan olika län. I toppen återfinns Västra Götalands län där deltagarna får 71,80 poäng. I botten hamnar Skåne med 68,95 poäng.

Sett till hela världen är det i regel kvinnor som är bättre på engelska än män. Det finns enligt EF ett tydligt samband mellan hög livskvalitet och höga löner och goda kunskaper i engelska.

Sämst ställt med färdigheterna är det i Libyen. Där snittar den genomsnittliga deltagaren 37,86 poäng.

Eftersom urvalet inte är representativt bör resultaten tas med en nypa salt. Att Sverige den här gången är bättre än Danmark behöver inte nödvändigtvis betyda att svenskarna blivit bättre på engelska och danskarna sämre. I stället kan det ha slumpat sig så att just de svenskar som gjorde provet var duktigare än genomsnittet.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Det är inte bara i Sverige som användningen av könsneutrala pronomen väcker debatt. Den amerikanske lingvisten John McWhorter skrev nyligen en artikel i CNN om användandet av ze eller they (i singular) på engelska.

John McWhorter skriver att det kan vara lika svårt att börja använda ett nytt pronomen som en ny preposition, eftersom de är i princip stängda ordklasser. Att det är någonting som påverkar ett ords etablering är något som bland annat Sara Lövestam har diskuterat i en krönika.

Det finns tendenser att det håller på att bli mer accepterat att använda ett könsneutralt pronomen i engelskan. Ett exempel är att studenter som började på Harvards universitet den här hösten kunde välja vilket pronomen som de vill bli tilltalade med, vilket uppmärksammades bland annat i Fox News. Även i Kanada finns liknande strömningar. I juni 2014 beslutade ett antal skolor i Vancouver att börja använda xe (uttal zee) som pronomen i stället för bara he och she, vilket fick starka reaktioner.

John McWhorter påpekar att även fast ze har fått viss spridning är det mer troligt att singular av they är det som kommer att bli mer vedertaget som könsneutralt pronomen i engelskan, eftersom det är en utvidgning av ett redan befintligt pronomen. Han menar att det är en fråga om hövlighet att folk ska kunna välja hur de ska bli tilltalade.

Till skillnad från svenskans hen så finns det många olika förslag på hur man ska kunna använda engelska personliga pronomen på ett könsneutralt sätt. På Wikipedia listas så många som 14 olika nya alternativ, inklusive ze, till de traditionella he och she. Utöver dessa finns även hesh som exempel i McWhorters artikel på tidigare förslag på pronomen som inte riktigt fick så stor spridning.

Även om det kan kännas ovant att använda they som ett könsneutralt pronomen i tredjeperson singular, är den användningen inte ny. Oxford Dictionaries webbplats berättar att det finns belägg för singular they i texter skrivna på 1500-talet. Det är alltså mer en fråga om att återuppta ett gammalt sätt att använda ordet, som även diskuteras på deras blogg.

Natalie Baker

Illustration: Istockphoto

3 kommentarer

Den som talar en lågstatusdialekt riskerar att hånas i amerikanska klassrum. En elev som mobbas för sin dialekt blir inte sällan mindre aktiv på lektionerna. Och det är inte ovanligt att klasskamrater på grund av dialekten betraktar en person som korkad.

Från delstaterna New York och Pennsylvania i norr till Mississippi, Alabama, Georgia och South Carolina i söder ligger längs bergskedjan Appalacherna en amerikansk landsbygdsregion där inkomsterna länge låg långt under genomsnittet. Länge präglades också rapporteringen om regionen av sensationsrubriker om hembränning och rasism. Uppenbarligen är detta en bild som åtminstone delvis finns kvar.

Lingvister vid North Carolina State University har studerat vilket bemötande elever från landsbygdsregionens södra delar får på college i den amerikanska söderns storstäder. Studien är publicerad i The Journal of Higher Education.

Såväl svarta som vita elever från landsbygden mobbas i städerna för sin dialekt. Ofta tycker deras klasskamrater att de talar som lantisar och fnissar åt dem. Det kan gälla dialektala uttal som rahs i stället för rice och white i stället weight.

Konsekvenser för de utsatta eleverna var bland annat ovilja att hålla muntliga presentationer eller att räcka upp handen. Somliga försökte tvätta bort sin dialekt för att slippa mobbning. Andra upplevde att de behövde jobba betydligt hårdare och kunna betydligt mer än sina kamrater för att de inte skulle stämplas som korkade eller för att de inte skulle känna sig obekväma i klassrummet.

Studien visar enligt forskarna att det är viktigt att på college skapa välkomnande miljöer. Respekt för olika dialekter ska i sin tur minska fördomarna.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

När ord som fuck, damn och piss används på Twitter är det inte sällan en liberal som sitter vid tangentbordet. Konservativa twittrare talar mer om religion – men använder också oftare negativt laddade ord som ugly och nasty. Det visar en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE.

Tydliga kopplingar finns mellan språkbruk och politisk hemvist. Det fastslår brittiska forskare i en studie av följare av Twitterkonton tillhörande Republikanerna och Demokraterna i USA. Totalt analyserades inlägg från 10 759 twittrare.

Forskarna konstaterar att den politiska ideologin återspeglar sig i ordvalet. Demokrater, som ofta beskrivs som personer med en liberal grundsyn, använder ord som återspeglar egna värderingar. Samma sak gör också republikaner, väljare som i regel kallas konservativa.

Liberaler tar oftare till kraftuttryck som fuck, damn och piss. Detta förklarar forskarna med att republikaner förknippas med artighet. Men liberaler använder också ord som sweet, love och nice, något som uppges bero på att de i större utsträckning än konservativa uttrycker glädje. Dessutom är liberaler mer känslosamma, vilket visar sig i flitig användning av ord som touch och feel.

Konservativa har ett större intresse för religion. Därför dyker enligt forskarna ord som church, altar och mosque oftare upp i inläggen. Konservativa sägs även i hög grad förespråka en livsstil med fokus på framgång och bedrifter. Tecken på detta är ord som hero, win och earn.

Fler förekomster av worried, fearful och nervous gör att liberaler kan betraktas som neurotiska. En negativ tolkning av världen resulterar hos konservativa i ökad användning av hurt, ugly och nasty.

Språkbruket ger alltså ledtrådar om en twittrares politiska hemvist. Värt att notera är dock att twittrarna för forskarna inte avslöjat några politiska sympatier. Därför är gränsdragningen mellan liberaler och konservativa inte självklar. Politiskt intresserade personer kan till exempel tänkas följa Twitterkonton tillhörande även meningsmotståndare.

Anders

Illustration: Istockphoto

0 kommentarer

Manspreading, wine o’clock, rage-quit, deradicalisation och butt-dial är nya ord i Oxford Dictionaries nätupplaga. En gång i kvartalet uppdateras ordboken med tusen nya ord.

Att avståndet mellan Sverige och Storbritannien inte är särskilt långt blir tydligt för den som läser de senaste tillskotten till ordboken. Många av de engelska nyorden återfinns också i svenskan – i vissa fall som lånord, i andra fall som svenska motsvarigheter.

Såväl i Storbritannien som i Sverige har fenomenet manspreading diskuterats. Det handlar om män som – särskilt inom kollektivtrafiken – sitter så bredbent att kvinnan som råkar sitta bredvid tvingas att tränga ihop sig för att få plats. På svenska används bresande och bredsittande. Som verb används skreva och bresa i betydelsen ’sitta bredbent’.

Beer o’clock och wine o’clock inträffar inga bestämda klockslag. Tidpunkten inträffar helt enkelt när det blivit dags för en öl eller för ett glas vin.

Rage-quit gör den som lämnar datorn i vrede efter att ha misslyckats med ett spel. Butt-dial är släkt med pocket-dial. I det ena fallet sker den oavsiktliga uppringningen när mobiltelefonen ligger i bakfickan, i det andra fallet när den ligger i någon annan ficka.

Både i Sverige och Storbritannien finns det personer som frivilligt söker sig till krigsområden. Vissa vänder sig till terrorgruppen Islamiska staten, IS, för att strida för dess så kallade kalifat, medan andra reser till Ukraina för att delta i striderna antingen mot eller för separatister. Något vissa fruktar är att dessa frivilliga ska utnyttja kunskaperna om vapen och annat även i hemlandet. Därför strävar myndigheterna efter deradicalisation (’avradikalisering’), alltså en process där presoner med samhällsomstörtande åsikter ska vända sig bort från denna ideologiska värld.

Grexit (’grekiskt utträde ur eurozonen’) och brexit (’brittiskt utträde ur EU’) är ord som redan funnits med på Språktidningens och Språkrådets nyordslista. Språktidningen har tidigare också tagit upp ordet hangry (’att samtidigt vara hungrig och ilsken’).

Nätets kortformer fortsätter att ta plats i ordlistan. Den här gången märks bland annat kortformerna NBD (No Big Deal), rly (really) och SJW (social justice warrior).

Anders

Foto: Istockphoto

1 kommentarer

Den mest attraktiva accenten på de brittiska öarna är den som finns i republiken Irland. Den som däremot talar Brummie vinner inte många popularitetspoäng. Det visar en undersökning utförd av You Gov.

Den som har irländsk accent har all anledning att inte försöka dölja sitt uttal. När britterna själva får avgöra är det nämligen accenten från grannlandet Irland som betraktas som mest attraktiv. Den irländska accenten får 42 poäng av You Govs panel. Nordirländsk accent får däremot bara 5 poäng.

Tvåa på listan är received pronunciation, den så kallade BBC-engelskan, med 31 poäng och trea walesisk accent med 20 poäng.

Hopplöst sist är brummie, som talas i Birmingham, med -53 poäng. Attraktiva är heller inte scouse (Liverpool) med -33 poäng, mancunian (Manchester) med -31 poäng, cockney (London) med -30 poäng och glaswegian (Glasgow) med -29 poäng.

Accenter som talas i eller nära det egna hemmet får i regel bättre betyg där än av britterna i genomsnitt. Glaswegian får betyget 7 när enbart skottar får betygsätta den. Med -16 är cockney inte lika oattraktivt i London som i övriga Storbritannien.

Undersökningen genomfördes av You Gov i november 2014. Där fick 2 018 britter betygsätta tolv brittiska och irländska accenter. Skalan som användes var mycket attraktiv, ganska attraktiv, varken attraktiv eller oattraktiv, ganska oattraktiv och mycket oattraktiv. Varje accent fick en popularitetssiffra genom att ta andelen positiva omdömen och därefter dra ifrån alla negativa omdömen.

Anders

Illustration: You Gov

Foto: Thinkstock

0 kommentarer

Vissa koncentrerar sig på rösten medan andra bryr sig mer om ansiktsuttrycken. Skillnaderna mellan hur mandarin- och engelskatalande tolkar känslor beror på att det i Östasien är mer sällsynt med ögonkontakt. Det hävdar kanadensiska forskare i en studie publicerad i Neuropsychologia.

Flera östasiatiska kulturer kännetecknas enligt forskarna av begränsad ögonkontakt och mindre intensiva ansiktsuttryck. Engelsktalande i Nordamerika fokuserar däremot mer på ansiktsuttryck och mindre på rösten.

Forskarna drar slutsatsen efter att ha testat hur 39 personer – där 20 talade kinesisk mandarin och 19 engelska – tolkade känslor som förmedlades genom tal och kroppsspråk. De fick se ansikten och lyssna till röster. Därefter var deras uppgift att säga hur personen kände sig.

De engelsktalande lade större vikt vid ansiktsuttrycken medan de kinesisktalande gav rösten större betydelse när det gällde att läsa av hur en person kände sig. Samtidigt hade neutrala ansikten en störande effekt för de engelsktalande vid tillfällen då de borde ha fokuserat på rösten.

Men det handlade inte bara om olika beteenden. Även hjärnaktiviteten, som mättes med hjälp av EEG, skilde sig mellan grupperna. Därför anser forskarna att det handlar om kulturella och lingvistiska skillnader som är mycket djupt rotade.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Med 32 000 ord på 712 sidor kartlägger Noel Kelly slang i nyzeeländsk engelska. Boken är den första i sitt slag sedan 1940-talet. Den innehåller både ord och uttryck som är typiska just för Nya Zeeland, men också slang som används inte bara i nyzeeländsk engelska.

Den som händelsevis funderat över uttryck som seagull’s breakfast (en ”frukost” där varken mat eller dryck ingår utan i stället består av ett toalettbesök och en promenad på stranden), all hui and no doey (’mycket snack och lite verkstad’), autumn leaf (’sladdbarn’) back door pensioner (’pensionerad fårhund’) och blackwash (’besegras av ett nyzeeländskt idrottslag’) kan nu få sin nyfikenhet stillad i den nyutkomna boken Dictionary of slang in New Zealand. Den senaste slangordboken för nyzeeländsk engelska var Sidney Bakers A dictionary of colloquialisms som utkom för 70 år sedan.

Noel Kelly är den som står bakom boken. Han berättar enligt Stuff att han började att samla på slang när han skrev en roman. Syftet var att använda slanguttrycken i berättelsen. Men snart tog slangen över helt och hållet. I fem års tid växte samlingen av slangord samtidigt som manuset till romanen hamnade allt längre ner i byrålådan.

Svårast har enligt Noel Kelly varit att kartlägga slanguttryckens ursprung. Det är ett av skälen till att boken även innehåller slang som också används i andra länder. Inte minst finns det i nyzeeländsk engelska mycket slang som är gemensam med den engelska som talas across the ditch (’på andra sidan Tasmanhavet’), alltså i Australien. Ett sådant uttryck är no worries, som vissa närmast upphöjt till ett motto för Australien men som också används flitigt på Nya Zeeland.

Noel Kelly tycks ha fått blodad tand. Han säger enligt Stuff att han redan har planer för en andra upplaga av den nyutkomna boken:

Direkt när den hade börjat tryckas hade jag redan en lista på 40 uttryck som jag sedan dess har hört att nyzeeländare använder.

Dictionary of slang in New Zealand kostar 50 till 60 nyzeeländska dollar i handeln, alltså 360 till 430 kronor plus porto från lite längre bort än across the ditch. En budgetvariant är att i stället följa bokens Twitterkonto.

Anders

0 kommentarer

Sidor

Prenumerera på RSS - engelska