De som har mandarinkinesiska som modersmål är mer musikalisk än engelsktalande. Förklaringen är att tonhöjd i både musik och språk behandlas i samma område i hjärnan.

Länge dominerade uppfattningen att musik och språk processades i olika delar av hjärnan. Men på senare tid har allt fler forskare blivit övertygade om att språk och musik är neurologiskt sammanflätade. Många tror dessutom att överlappningen är stor.

Denna teori får nu ytterligare stöd genom en studie utförd av kognitionsforskare vid University of California i San Diego. De har undersökt hur barn i åldern tre till fem år reagerar på tonhöjd. Hälften av barnen hade engelska som modersmål, och hälften mandarinkinesiska.

Kinesiska är ett tonspråk, där ord får olika betydelser beroende på tonhöjden. I engelska är tonhöjden inte betydelsebärande.

Deltagarna ställdes inför två olika tester. De fick lyssna till en inspelad tonhöjdsförändring och ett instrumentbyte där bägge instrumenten spelade samma ton. Bägge grupperna var duktiga på att identifiera instrumentbytet. Men det var bara de kinesisktalande barnen som reagerade på tonhöjdsförändringen.

De tydliga skillnaderna mellan grupperna beror enligt forskarna på att kinesisktalande barn redan vid tre års ålder vet att tonhöjd är av stor betydelse. De engelsktalande barnen har inte samma kunskaper eftersom tonhöjd inte har samma funktion i deras modersmål.

Resultaten visar, skriver forskarna, att språk och musik inte är fenomen som behandlas i åtskilda områden i hjärnan. Och det är detta som gör att kinesisktalande barn har ett försprång när det gäller att identifiera tonhöjd även i musik.

Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Developmental Science.

Här kan du läsa mer om tonspråk.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Ghost, photobomb och face-palm är några av de drygt tusen nykomlingarna i Merriam-Websters engelska nätordbok. Många av orden har sedan tidigare sina motsvarigheter i svenskan.

Merriam-Webster uppdaterar regelbundet nätupplagan med nya ord. Nyligen utökades ordboken med drygt tusen ord. Tillskotten kommer från en mängd olika områden.

Både ghost (’ghosta’) och photobomb (’fotobomba’) har redan lånats in i svenskan. Läsare av Språktidningen är sedan tidigare bekanta med bland annat conlangs (’konstruerade språk’) och humblebrag (’ödmjukt skryt’).

Flera av de nya orden hörs också som citatord i svenskan. Några exempel är face-palm (’ta sig för pannan’), truther (’sanningssökare, person som tror på konspirationsteorier’) och bokeh (’suddig, som inte är i fokus i ett fotografi’).

Anders

Illustration: Istockphoto

0 kommentarer

Forskare bör lägga den knastertorra stilen på hyllan. I stället ska de berätta en historia. Då ökar sannolikheten för att deras forskning ska få genomslag.

Forskningsrapporter handlar inte bara om innehåll utan också om presentation. Det konstaterar forskare vid University of Washington i en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE.

Forskarna har analyserat sammanfattningar i 732 vetenskapliga artiklar på engelska om klimatförändringar. De har inte tagit någon hänsyn till de vetenskapliga rönen. Deras intresse har enbart varit författarnas sätt att formulera sig.

De mest läsarvänliga artiklarna var också de artiklar som fick störst genomslag. Dessa artiklar kännetecknades av att ett starkt inslag av historieberättande. Där fanns också tydliga samband mellan orsak och verkan samt en direkt anmodan till läsaren att agera.

Dessutom kunde forskarna konstatera att de mest prestigefyllda tidskrifterna föredrog artiklar av berättande karaktär. Om det enbart var de berättartekniska knepen som fällde avgörandet eller om artiklarna hade större vetenskaplig tyngd har inte undersökts.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Den som har blicken på läpparna förstår bråkdelen av en sekund snabbare än den som tittar på talarens ansikte. Det fastslår japanska forskare i en artikel publicerad i tidskriften Scientific Reports.

Personer som har japanska som modersmål tittar i regel inte på samtalspartnerns läppar under en konversation. Det brukar däremot personer som har engelska som modersmål göra. Denna skillnad – som är dokumenterad genom flera tidigare forskningsprojekt – visar sig nu ha viss inverkan på språkförståelsen.

Den som tittar på läpparna får en liten ledtråd till förståelse redan innan samtalspartnern börjat tala. Bråkdelen av en sekund före starten formar talarna läpparna på ett sätt som hjälper till att ringa in vilka ord som kan vara på väg. Denna ledtråd gör störst nytta i samtal i bullriga miljöer.

På samma sätt kan läpparnas rörelser också vilseleda. Det är vanligt vid exempelvis dubbning. Om läpparnas rörelser inte överensstämmer med vad som sägs tar det längre tid att förstå.

Engelsktalandes språkförståelse är någon millisekund snabbare eftersom de samtidigt lyssnar och tittar på motpartens läppar. När de japansktalande fick titta på läpparna samtidigt som de lyssnade hade det ingen positiv effekt.

Uppenbarligen behandlar de två grupperna av modersmålstalare inte språk på exakt samma sätt i hjärnan. En japansktalande gör enligt forskarna kopplingen mellan ljud och synintryck i ett något senare skede.

Anders

Illustration: Istockphoto

0 kommentarer

Känsloladdade ord fungerar inte alls i USA:s högsta domstol. Bättre förutsättningar att vinna har advokater som uttrycker sig sakligt och inte använder sig av överdrifter. Det visar en studie publicerad den vetenskapliga i tidskriften Journal of Law and Courts.

I det amerikanska presidentvalet gjorde Donald Trumps känslosamma stil succé bland väljarna. Men samma manér hade fungerat dåligt i landets högsta domstol. Där är det sakligheten som triumferar.

Det är fyra amerikanska statsvetare som studerat språket i 1 677 rättsfall som behandlades mellan 1984 och 2007. Med hjälp av ett datorprogram identifierade de ord med stark laddning, exempelvis adjektiv som outrageous (’skamlig, upprörande’), apprehensive (’insiktsfull, omdömesgill’), wonderful (’underbar, förunderlig’) och glorious (’ärorik, strålande’).

De advokater som späckade språket med laddade ord hade sällan framgång i rättssalen. I stället minskade förtroendet för dem. Betydligt bättre gick det för advokater som uttryckte sig neutralt och avstod från överdrifter. Skälet är enligt forskarna att domare enbart lyssnar efter logiska argument.

Användningen av känsloladdat språk gav dessutom advokaterna lägre trovärdighet.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Post-truth är årets ord enligt Oxford Dictionaries. Adjektivet beskriver en värld där känslor och personliga övertygelser har större betydelse än fakta när det gäller att påverka opinionen.

Flera medier kunde under valrörelsen visa att Donald Trump strösslade rejält med faktafel i sina tal. Men felaktigheterna hade enligt en färsk studie ingen särskilt negativ inverkan på väljarnas uppfattning om honom. I stället gillade de hans känslosamma och övertygande stil.

Reaktionerna på Donald Trump är enligt Oxford Dictionaries typiska för post-truth, ett adjektiv som ofta används i frasen post-truth politics. Det handlar alltså om hur opinionen formas av känslor i stället för rationella överväganden.

Post-truth är i denna betydelse belagt sedan 1992. Användningen har ökat kraftigt i år. Det är inte bara presidentvalet i USA som gett användningen en skjuts. Även i rapporteringen om den brittiska folkomröstningen om EU-utträde har post-truth använts flitigt.

I detta sammanhang används post- på ett sätt som blivit allt vanligare. Post- refererar inte längre till en tid efter en viss händelse, utan signalerar att något tillhör en tid där en viss företeelse blivit irrelevant.

Oxford Dictionaries listar ytterligare nio ord som kännetecknar 2016. De är adulting (’det att bete sig som en ansvarsfull vuxen’), alt-right (’alternativ höger, politisk rörelse med djupt konservativa värderingar’), Brexiteer (’person som förespråkar brittiskt EU-utträde’), chatbot (’datorprogram som simulerar samtal med människor’), coulrophobia (’coulrofobi, stark rädsla för clowner’), glass cliff (’utsatt position för ledare tillhörande underrepresenterat kön eller minoritetsgrupp’), hygge (’mys’), Latinx (’könsneutral benämning av latinamerikan’) och woke (’uppmärksam på orättvisor i samhället’).

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Storbritanniens utträde ur EU är en av årets mest omskrivna händelser. Brexit har av Collins Dictionary utsetts till årets engelska ord.

Brexit (’brittiskt utträde ur EU’) är belagt i svenskan sedan 2012. Sedan dess har användningen av ordet ökat kraftigt för varje år. I svensk press var ökningen mellan 2012 och 2013 hela 869 procent. Det följdes av en ökning med 213 procent 2014 och med 368 procent 2015. Hittills i år är ökningen 5 233 procent.

Det är inte bara i svenskan som ordet har fått fäste. Användningen i engelskan följer samma mönster. Därför har Brexit av Collins Dictionary utsetts till årets ord.

Övriga nio ord på listan är det danska lånordet hygge (’mysig stämning’), mic drop (’mikrofontapp’), trumpism (’politik som bedrivs av eller uttalande från presidentkandidaten Donald Trump’), throw shade (’visa avsky i offentligt sammanhang’), sharenting (’regelbunden publicering av bilder på eget barn i sociala medier’), snowflake generation (’åldersgrupp som ofta upplever sig utsatt för kränkningar’), dudefood (’grabbmat’), uberization (’uberisering’) och jomo (’lycka över att gå miste om något’).

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

132 000 engelska slangord finns nu på nätet. Green’s Dictionary of Slang är en av de mest omfattande lexikonen i sitt slag. Den är ett resultat av många års arbete signerat upphovsmannen Jonathon Green.

För fem år sedan lanserades en tryckt utgåva av Green’s Dictionary of Slang. Den innehöll närmare 100 000 uppslagsord. Författaren Jonathon Green gav dock inte upp där. Han har fortsatt samlandet både av nya ord, definitioner och belägg.

Resultatet är en digital utgåva av slanglexikonet. Basfunktionerna är gratis. Det kostar inget att slå upp ord och att ta del av definitioner och etymologi. Mer avancerade sökfunktioner erbjuds mot en avgift. I betaldelen finns bland annat en lång rad språkexempel och möjligheten att söka ord efter betydelse och år för första belägg.

Gratisdelen räcker dock utmärkt för den som vill roa sig med att konstatera att Swede, ’svensk’, även kan betyda ’korkad person’.

Anders

Foto: Istockphoto

1 kommentarer

Den som tidigt behärskar modersmålets siffror och bokstäver har bättre förutsättningar när undervisningen i förskola sker på ett annat språk. Det visar en studie publicerad i tidskriften Applied Psycholinguistics.

I USA finns många spansktalande vuxna som inte känner sig helt bekväma med att tala engelska. Inte sällan innebär det att deras barn växer upp i en miljö där det inte talas mycket engelska. Men när de börjar förskola sker undervisningen ofta på engelska.

Det behöver dock inte vara någon större nackdel. De spansktalande barn som har med sig goda kunskaper om modersmålets bokstäver och siffror kommer snart i kapp. Denna grupp har betydligt lättare för att lära sig engelska än spansktalande elever som inte har tagit de första stegen mot att läsa och räkna.

Forskarnas slutsats är att kunskaper i spanska vässa förutsättningarna för att lyckas med engelskan i förskolan. Det betyder också att spansktalande föräldrar inte behöver känna att osäkerheten när det gäller engelska är lika betungande. Om de ser till att hjälpa barnen med spanskan så hjälper de även indirekt till med engelskan.

Anders

Foto: Istockphoto

1 kommentarer

Toleransen för rasistiskt och diskriminerande språk blir allt mindre. Svordomar är lättare att acceptera om de upplevs återspegla verkligheten. Det visar en rapport från brittiska Ofcom.

Ofcom är tillsynsmyndighet för sändningar i bland annat radio och tv i Storbritannien. Myndigheten genomför undersökningar där publikens attityd till svordomar, könsord, rasistiska ord och vulgära gester studeras. I den senaste undersökningen – som är den första på sex år – analyseras attityder till 144 ord och sex gester.

Toleransen för ord som diskriminerar eller är rasistiska har aldrig varit så låg som i dag. Publiken har allt mindre överseende med ord som av olika skäl kan uppfattas som kränkande. Samtidigt har sammanhanget stor betydelse. Ordet nigger väcker mindre känslor när det förekommer i ett avsnitt av komediserien Pang i bygget från 1970-talet och när dessutom tittarna varnats för språket.

Rasistiska ord väcker starkare känslor än svordomar. Könsord har ungefär samma laddning som de mest kraftfulla svordomarna.

Mest känsligt är det när svordomar, rasistiska uttryck, könsord eller liknande förekommer i program som sänds före klockan 21. En förmildrande omständighet kan vara om de kontroversiella orden upplevs återspegla verkligheten. Då är toleransen större än när orden enligt publiken används omotiverat. Även direktsändning var en förmildrande omständighet.

Fult språk ansågs i regel vara mer problematiskt i radio än i tv. Förklaringen tros vara att radio betraktas som mer intimt än tv. Dessutom är det fler som har på radion medan de ägnar sig åt annat. Därmed finns det också mindre beredskap för att till exempel se till så att barn slipper höra fult språk.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Sidor

Prenumerera på RSS - engelska