Den som har blicken på läpparna förstår bråkdelen av en sekund snabbare än den som tittar på talarens ansikte. Det fastslår japanska forskare i en artikel publicerad i tidskriften Scientific Reports.

Personer som har japanska som modersmål tittar i regel inte på samtalspartnerns läppar under en konversation. Det brukar däremot personer som har engelska som modersmål göra. Denna skillnad – som är dokumenterad genom flera tidigare forskningsprojekt – visar sig nu ha viss inverkan på språkförståelsen.

Den som tittar på läpparna får en liten ledtråd till förståelse redan innan samtalspartnern börjat tala. Bråkdelen av en sekund före starten formar talarna läpparna på ett sätt som hjälper till att ringa in vilka ord som kan vara på väg. Denna ledtråd gör störst nytta i samtal i bullriga miljöer.

På samma sätt kan läpparnas rörelser också vilseleda. Det är vanligt vid exempelvis dubbning. Om läpparnas rörelser inte överensstämmer med vad som sägs tar det längre tid att förstå.

Engelsktalandes språkförståelse är någon millisekund snabbare eftersom de samtidigt lyssnar och tittar på motpartens läppar. När de japansktalande fick titta på läpparna samtidigt som de lyssnade hade det ingen positiv effekt.

Uppenbarligen behandlar de två grupperna av modersmålstalare inte språk på exakt samma sätt i hjärnan. En japansktalande gör enligt forskarna kopplingen mellan ljud och synintryck i ett något senare skede.

Anders

Illustration: Istockphoto

0 kommentarer

Känsloladdade ord fungerar inte alls i USA:s högsta domstol. Bättre förutsättningar att vinna har advokater som uttrycker sig sakligt och inte använder sig av överdrifter. Det visar en studie publicerad den vetenskapliga i tidskriften Journal of Law and Courts.

I det amerikanska presidentvalet gjorde Donald Trumps känslosamma stil succé bland väljarna. Men samma manér hade fungerat dåligt i landets högsta domstol. Där är det sakligheten som triumferar.

Det är fyra amerikanska statsvetare som studerat språket i 1 677 rättsfall som behandlades mellan 1984 och 2007. Med hjälp av ett datorprogram identifierade de ord med stark laddning, exempelvis adjektiv som outrageous (’skamlig, upprörande’), apprehensive (’insiktsfull, omdömesgill’), wonderful (’underbar, förunderlig’) och glorious (’ärorik, strålande’).

De advokater som späckade språket med laddade ord hade sällan framgång i rättssalen. I stället minskade förtroendet för dem. Betydligt bättre gick det för advokater som uttryckte sig neutralt och avstod från överdrifter. Skälet är enligt forskarna att domare enbart lyssnar efter logiska argument.

Användningen av känsloladdat språk gav dessutom advokaterna lägre trovärdighet.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Post-truth är årets ord enligt Oxford Dictionaries. Adjektivet beskriver en värld där känslor och personliga övertygelser har större betydelse än fakta när det gäller att påverka opinionen.

Flera medier kunde under valrörelsen visa att Donald Trump strösslade rejält med faktafel i sina tal. Men felaktigheterna hade enligt en färsk studie ingen särskilt negativ inverkan på väljarnas uppfattning om honom. I stället gillade de hans känslosamma och övertygande stil.

Reaktionerna på Donald Trump är enligt Oxford Dictionaries typiska för post-truth, ett adjektiv som ofta används i frasen post-truth politics. Det handlar alltså om hur opinionen formas av känslor i stället för rationella överväganden.

Post-truth är i denna betydelse belagt sedan 1992. Användningen har ökat kraftigt i år. Det är inte bara presidentvalet i USA som gett användningen en skjuts. Även i rapporteringen om den brittiska folkomröstningen om EU-utträde har post-truth använts flitigt.

I detta sammanhang används post- på ett sätt som blivit allt vanligare. Post- refererar inte längre till en tid efter en viss händelse, utan signalerar att något tillhör en tid där en viss företeelse blivit irrelevant.

Oxford Dictionaries listar ytterligare nio ord som kännetecknar 2016. De är adulting (’det att bete sig som en ansvarsfull vuxen’), alt-right (’alternativ höger, politisk rörelse med djupt konservativa värderingar’), Brexiteer (’person som förespråkar brittiskt EU-utträde’), chatbot (’datorprogram som simulerar samtal med människor’), coulrophobia (’coulrofobi, stark rädsla för clowner’), glass cliff (’utsatt position för ledare tillhörande underrepresenterat kön eller minoritetsgrupp’), hygge (’mys’), Latinx (’könsneutral benämning av latinamerikan’) och woke (’uppmärksam på orättvisor i samhället’).

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Storbritanniens utträde ur EU är en av årets mest omskrivna händelser. Brexit har av Collins Dictionary utsetts till årets engelska ord.

Brexit (’brittiskt utträde ur EU’) är belagt i svenskan sedan 2012. Sedan dess har användningen av ordet ökat kraftigt för varje år. I svensk press var ökningen mellan 2012 och 2013 hela 869 procent. Det följdes av en ökning med 213 procent 2014 och med 368 procent 2015. Hittills i år är ökningen 5 233 procent.

Det är inte bara i svenskan som ordet har fått fäste. Användningen i engelskan följer samma mönster. Därför har Brexit av Collins Dictionary utsetts till årets ord.

Övriga nio ord på listan är det danska lånordet hygge (’mysig stämning’), mic drop (’mikrofontapp’), trumpism (’politik som bedrivs av eller uttalande från presidentkandidaten Donald Trump’), throw shade (’visa avsky i offentligt sammanhang’), sharenting (’regelbunden publicering av bilder på eget barn i sociala medier’), snowflake generation (’åldersgrupp som ofta upplever sig utsatt för kränkningar’), dudefood (’grabbmat’), uberization (’uberisering’) och jomo (’lycka över att gå miste om något’).

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

132 000 engelska slangord finns nu på nätet. Green’s Dictionary of Slang är en av de mest omfattande lexikonen i sitt slag. Den är ett resultat av många års arbete signerat upphovsmannen Jonathon Green.

För fem år sedan lanserades en tryckt utgåva av Green’s Dictionary of Slang. Den innehöll närmare 100 000 uppslagsord. Författaren Jonathon Green gav dock inte upp där. Han har fortsatt samlandet både av nya ord, definitioner och belägg.

Resultatet är en digital utgåva av slanglexikonet. Basfunktionerna är gratis. Det kostar inget att slå upp ord och att ta del av definitioner och etymologi. Mer avancerade sökfunktioner erbjuds mot en avgift. I betaldelen finns bland annat en lång rad språkexempel och möjligheten att söka ord efter betydelse och år för första belägg.

Gratisdelen räcker dock utmärkt för den som vill roa sig med att konstatera att Swede, ’svensk’, även kan betyda ’korkad person’.

Anders

Foto: Istockphoto

1 kommentarer

Den som tidigt behärskar modersmålets siffror och bokstäver har bättre förutsättningar när undervisningen i förskola sker på ett annat språk. Det visar en studie publicerad i tidskriften Applied Psycholinguistics.

I USA finns många spansktalande vuxna som inte känner sig helt bekväma med att tala engelska. Inte sällan innebär det att deras barn växer upp i en miljö där det inte talas mycket engelska. Men när de börjar förskola sker undervisningen ofta på engelska.

Det behöver dock inte vara någon större nackdel. De spansktalande barn som har med sig goda kunskaper om modersmålets bokstäver och siffror kommer snart i kapp. Denna grupp har betydligt lättare för att lära sig engelska än spansktalande elever som inte har tagit de första stegen mot att läsa och räkna.

Forskarnas slutsats är att kunskaper i spanska vässa förutsättningarna för att lyckas med engelskan i förskolan. Det betyder också att spansktalande föräldrar inte behöver känna att osäkerheten när det gäller engelska är lika betungande. Om de ser till att hjälpa barnen med spanskan så hjälper de även indirekt till med engelskan.

Anders

Foto: Istockphoto

1 kommentarer

Toleransen för rasistiskt och diskriminerande språk blir allt mindre. Svordomar är lättare att acceptera om de upplevs återspegla verkligheten. Det visar en rapport från brittiska Ofcom.

Ofcom är tillsynsmyndighet för sändningar i bland annat radio och tv i Storbritannien. Myndigheten genomför undersökningar där publikens attityd till svordomar, könsord, rasistiska ord och vulgära gester studeras. I den senaste undersökningen – som är den första på sex år – analyseras attityder till 144 ord och sex gester.

Toleransen för ord som diskriminerar eller är rasistiska har aldrig varit så låg som i dag. Publiken har allt mindre överseende med ord som av olika skäl kan uppfattas som kränkande. Samtidigt har sammanhanget stor betydelse. Ordet nigger väcker mindre känslor när det förekommer i ett avsnitt av komediserien Pang i bygget från 1970-talet och när dessutom tittarna varnats för språket.

Rasistiska ord väcker starkare känslor än svordomar. Könsord har ungefär samma laddning som de mest kraftfulla svordomarna.

Mest känsligt är det när svordomar, rasistiska uttryck, könsord eller liknande förekommer i program som sänds före klockan 21. En förmildrande omständighet kan vara om de kontroversiella orden upplevs återspegla verkligheten. Då är toleransen större än när orden enligt publiken används omotiverat. Även direktsändning var en förmildrande omständighet.

Fult språk ansågs i regel vara mer problematiskt i radio än i tv. Förklaringen tros vara att radio betraktas som mer intimt än tv. Dessutom är det fler som har på radion medan de ägnar sig åt annat. Därmed finns det också mindre beredskap för att till exempel se till så att barn slipper höra fult språk.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Inget ord är så metal som burn. Och inget ord är så lite metal som particularly. Det konstaterar en amerikansk datavetare i ett blogginlägg efter att ha analyserat 222 623 hårdrockstexter.

Den som tycker att det börjar lukta hårdrock när texterna myllrar av substantiv som veins, beast, ashes, sword, sorrow och soul har onekligen näsa för genrer. Samtliga är ord som förekommer betydligt oftare i hårdrockstexter än i vardagsengelska. När det gäller adverb som approximately, particularly och relatively är förhållandet det motsatta.

Bakom dessa slutsatser står en amerikansk datavetare som samlat låttexter från webbplatsen Dark Lyrics. Han har därefter jämfört texterna med en korpus över vardaglig amerikansk engelska. Värt att notera är att korpusen har några år på nacken – men det har även många av texterna.

Det mest överrepresenterade ordet i hårdrockstexter är burn. Ordet är 3,81 gånger vanligare i hårdrockstexter än i vardagsspråket. Siffran utgör enligt bloggaren ordets metalness.

Det mest underrepresenterade ordet är particularly. Ordets metalness är -6,47.

Högst läsbarhet har Twisted Sisters texter (bilden). De svåraste texterna är signerade Pig Destroyer. Svär mest gör Five Finger Death Punch.

Foto: Alfred Nitsch

Anders

0 kommentarer

Att behärska engelska blir allt viktigare för personer som utbildar sig till bilmekaniker. Språkbytet har dessutom förändrat elevernas självbild. Det visar Janne Kontio i en avhandling vid Uppsala universitet.

Fordonsprogrammet är traditionellt en utbildning som inte lockat språkintresserade elever. I stället har det inte sällan av fordonselever betraktats som en fördel att kunna slippa språk. Men så är det inte längre. Engelskan blir allt viktigare – inte minst i klassrummet.

I de klasser som Janne Kontio studerat har engelska i stor utsträckning fungerat som undervisningsspråk. Även litteraturen har varit på engelska. Dessutom finns i dag manualer, databaser och datorprogram i regel bara på engelska. Inte ens tidigare svenska Volvo erbjuder längre manualer på svenska.

När de talar med varandra använder eleverna främst svenska, men många engelska ord förekommer i samtalen. I klassrummet talas mest engelska, men bara en av lärarna har engelska som modersmål. Ibland händer det att någon elev inte hittar rätt ord på engelska:

Yeah. I’ve ehh va fan heter svetsa?

Den bästa mekanikern har hög status i klassen. Men även kunskaperna i engelska diskuteras bland eleverna. Den som råkar begå ett misstag riskerar att anklagas för att tala svengelska.

Även engelskan i sig ger hög status. I dag krävs det betydligt högre betyg än tidigare för att komma in på fordonsprogrammet. De som söker sig till programmet har ofta höga betyg i engelska. Samtidigt betraktas fordonsprogrammet som en utbildning som med stor säkerhet leder till jobb. Efterfrågan på mekaniker är stor – i synnerhet om de talar god engelska.

Anders

Foto: Istockphoto

4 kommentarer

Under fyra års doktorandstudier hinner få bli tillräckligt bra på engelska. För att lära sig att skriva vetenskapligt är granskningshjälp från kollegor ett utmärkt verktyg. Det fastslår Karyn Sandström i en avhandling i engelska vid Umeå universitet.

De tio senaste åren har Karyn Sandström undervisat svenska forskare i att skriva vetenskapligt på engelska. I synnerhet inom naturvetenskapliga ämnen har det i Sverige blivit närmast regel att avhandlingar och forskningsrapporter skrivs på engelska. Under dessa utbildningar har Karyn Sandström observerat att många svenskar inte behärskar konsten att skriva vetenskapligt på engelska fullt ut.

Fyra års doktorandstudier är enligt Karyn Sandström inte tillräckligt för att – utöver allt annat som avhandlingsarbetet innefattar – lära sig den vetenskapliga engelskan. Många doktorander har inte skrivit på engelska sedan de gick gymnasiet. Samtidigt kan bristande språklig kompetens innebära att en forskare inte lyckas presentera sina resultat på bästa sätt. I förlängningen kan därför både bidragen och karriären gå om intet.

En lösning på problemet kan vara att diskutera texterna i responsgrupper. I studien ingick elva personer som gav och tog emot kritik på varandras texter. Snart utvecklades ett mönster där deltagarna kom med synpunkter på allt från ordval till disposition.

Vid 40 procent av tillfällena följde skribenterna kollegornas rekommendationer. Men återkopplingen från responsgrupperna hade även andra effekter. I samband med att skribenterna gick igenom synpunkterna ägnade de också mycket tid åt att på olika sätt förbättra texterna. Dessutom utbytte deltagarna kunskaper som främjade förmågan att skriva vetenskapligt på engelska.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Sidor

Prenumerera på RSS - engelska