Den som är nyfiken på danska från medeltiden och framåt kan nu glädja sig åt att Kalkars ordbog finns på nätet. De fem banden har nyligen blivit digitaliserade och är tillgängliga kostnadsfritt.

Mellan 1968 och 1918 samlade prästen Otto Kalkar äldre danska ord som han hittade i böcker och andra skrifter. Totalt blev det omkring 70 000 ord som hade det gemensamt att de användes i danska någon gång mellan 1300 och 1700.

Ordboken är alltså främst ett redskap för den som vill studera äldre danska och språkets utveckling. Den digitala utgåvan är betydligt lättare att söka i än de tryckta böckerna. Uppslagsorden i de tryckta böckerna var nämligen inte sorterade i alfabetisk ordning. I nätversionen finns en fritextsökning som gör det enklare att hitta i materialet.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Flerspråkiga tvååringar ska kunna språktestas av danska kommuner. Barn som får underkänt ska få hjälp att förbättra språket. Om föräldrarna säger nej stryps en del av barnbidraget. Det rapporterar Jyllands-Posten.

I Danmark testas sedan tidigare flerspråkiga treåringars språkkunskaper. De som inte gör tillräckligt bra ifrån sig erbjuds undervisning som främjar språkutvecklingen. Samma metoder ska nu tillämpas även på tvååringar.

Förslaget kommer från utbildningsminister Ellen Trane Nørby. Syftet med att låta kommunerna språktesta tvååringar är att tidigt upptäcka flerspråkiga barn som talar undermålig danska. Hon säger till Jyllands-Posten att åtgärden är nödvändig för att främja integrationen:

Vi har nogle danske børn, der er danske statsborgere, men alligevel er bagud fra start. Vi er nødt til at gribe ind og stille nogle ret håndfaste krav for at sikre, at integrationen bliver bedre, end vi har formået hidtil.

Familjer där föräldrarna nobbar extra undervisning i danska straffas med sänkta barnbidrag. Regeringen vill inte att barn stannar i hemmet utan kontakt med andra dansktalande. Språket ses som ett nödvändigt redskap för att motarbeta parallellsamhällen och för att utveckla en dansk identitet.

Tidigare i år presenterades en studie som visade att tre till fem år gamla barn med föräldrar födda utanför västvärlden hade sämre ordförråd och sämre ordförståelse. Niels Egelund, professor vid Danmarks institut for pædagogik og uddannelse vid Aarhus universitet, säger till Jyllands-Posten att det är bra att börja testa tvååringar. Han kan tänka sig att gå ännu längre ned i åldrarna:

Det her bliver man nødt til, hvis man vil problemerne med manglende sprogkundskaber til livs. Vi kan ikke have, at børnene bliver hjemme hos deres forældre og møder i skolen stort set uden at kunne tale dansk, og jo tidligere man begynder, jo bedre. Jeg kunne tænke mig, at man strammede den og begyndte med obligatoriske dagtilbud til børn i etårsalderen.

Anders

Foto: Flemming Leitorp

0 kommentarer

Ordet som bäst tog pulsen på 2015 i Danmark var flygtningestrømme. Vinnaren utsågs av en jury där Danmarks Radio och Dansk Sprognævn fanns representerade. Till årets nyord utsågs fredsring.

Det var åttonde året i följd som årets ord korades på detta sätt. Juryn fick in 326 förslag från allmänheten. Av dessa valdes elva ut till finalrundan, där alltså flygtningestrømme var juryns favorit.

Flygtningestrømme var enligt ett pressmeddelande det ord som bäst kännetecknade 2015. I Danmark såväl som övriga Europa har bilder på flyktingar som vandrar längs vägarna varit ett ständigt inslag i nyhetsrapporteringen:

I begrundelsen for at vælge netop ”flygtningestrømme”, lød det blandt andet, at ordet danner store billeder oppe i folks hjerne om, hvad der skete i Danmark og Europa i 2015 – et år, som mange blandt andet vil huske for de mange mennesker, som gik på motorvejene.

Juryn passade även på att utse årets nyord. Valet föll på fredsring, en solidaritetsaktion som uppstod efter terrordådet mot en synagoga i Köpenhamn. Inte sällan var muslimer tongivande i dessa initiativ.

Dansk sprognævn presenterade dessutom en nyordslista. Där fanns ord som brexit, deleøkonomi, hævnporno, nonbinær och sengepraktik.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Dieter, sociala medier och tekniska nyheter präglar årets nyordslista i Danmark. Där återfinns bland annat smartur (’smartklocka’), likehunter (’person som jagar gillningar och delningar i sociala medier’) och LCHF (från engelskans low carb high fat). Listan har sammanställts av Dansk Sprognævn.

Att avståndet mellan Sverige och Danmark respektive svenska och danska inte är mycket mer än ett stenkast blir tydligt i årets nyordslista. Många av de ord som etablerat sig i danskan under året har haft motsvarande utveckling i svenskan. Även i Sverige har det talats en hel del om usie, normcore, LCHF, frisparksspray, paraplyrevolution och mållinjeteknologi.

Spornosexuell är än så länge ytterst sällsynt i svenskan, men betydligt vanligare i danskan. Spornoseksuel är inlånat från engelskan. Ordet är bildat till sport, porno och sexual. Den som är spornoseksuel är en metrosexuell man som gärna använder sociala medier för att visa upp sin vältränade – och åtminstone halvnakna – kropp.

Här finns även tys-tys-kilde (’hemlig källa’), skraldetragt (’papperskorg med bred öppning i höjdled anpassad till bilister’), vejkantsby (’bebyggelse i utflyttningsbygd där husen ligger bredvid vägen’) och sorgsnylter (’person som på nätet skapar minnessidor till döda personer utan att ha känt dem’).

Ett ord som inte finns med på listan, mobilepay, vann radioprogrammet Sproglaboratoriets omröstning om årets nyord. Mobilepay är namnet på en betalningsapp som med stor framgång lanserats av en dansk bank.

Anders

0 kommentarer

Sociala medier är inte någon frizon för stavfel. Unga skribenter retar sig lika mycket på stavfel som äldre generationer. Men det är inte alltid samma typer av fel som orsakar irritation. Det rapporterar tidningen Politiken.

Det finns en utbredd föreställning om att sociala medier bidrar till språklig normupplösning. I en undersökning från år 2012 svarade fyra av tio danskar att sociala medier utgjorde ett större hot mot skriftspråket än till exempel engelskans inflytande, ungdomsspråk och bristande undervisning i skolan.

Men sociala medier är inte en fristad för den som vill slarva med språket. Tre nya studier, som genomförts av Dansk Sprognævn och finns publicerade i senaste utgåvan av Nydanske Sprogstudier, visar att många ungdomar reagerar lika negativt på stavfel som tidigare generationer.

Den som gör många misstag betraktas lätt som korkad. Det innebär att traditionella skriftspråksnormer får allt större genomslag i sociala medier.

De fel som särskilt irriterar unga skribenter gäller bristande kunskaper – som att skriva vem i stället för hvem eller att inte veta om en konsonant ska dubbeltecknas. Vuxna ser däremot i regel med allt annat än blida ögon på särskrivningar.

Minsta källan till irritation bland ungdomar är när en mening inleds med en gemen eller när ett personnamn skrivs med liten bokstav, skriver Politiken.

Anders

0 kommentarer

William och Sofia är de populäraste förnamnen i Danmark. Bägge namnen behåller därmed tätpositionen från år 2012. Det visar uppgifter från Danmarks statistik.

För första gången någonsin toppade Sofia år 2012 listan över namn för nyfödda flickor. William behöll däremot förstaplatsen bland pojkarna för tredje året i följd. Under första halvåret 2013, som den senaste statistiken gäller, var bägge namnen kvar i toppen.

Liam och Rosa var raketklättrarna under 2012, då Liam gick från plats 47 år 2011 till plats 6 året därpå medan Rosa tog ett kliv från plats 53 till plats 39. Nu ser det ut som att trendnamnen har nått sin topp. Under 2013 backade Liam till sjunde plats och Rosa till femtionde.

Bland flickorna tog sig Anna, Caroline och Josefine in på topp tio. På pojkarnas tio i topp skedde bara inbördes förändringar jämfört med 2012.

Sett till hela befolkningen är Anne och Peter de vanligaste namnen i Danmark. Vid årsskiftet hade Anne 47 007 bärare och Peter 49 811 bärare.

Anders

0 kommentarer

Twerk och selfie har du säkert hört. Men rentestille, fotobombe eller gastroseksuel? Alla finns med i Dansk sprognævns lista över årets nyord.

Många nyord rör sig snabbt över gränserna. Om det berättade Birgitta Lindgren, tidigare nyordsansvarig på Språkrådet, i Språktidningen 1/2011. Flera av de nyord som Dansk sprognævn tar upp, som twerk, selfie och zomromcom, har också dykt upp i svenskan under året.

Men flera är förmodligen nya bekantskaper för många svensktalande. Gastroseksuel ('en person hämningslöst intresserad av god mat'), rentestille ('räntestiltje') och fotobombe ('fotobomb', ett foto som förstörs av att personer eller djur plötsligt dyker upp i bild) går nog att räkna ut ungefär vad de betyder.

Knepigare – åtminstone för undertecknad – är phablet (ett teleskopord bildat till phone och tablet som betyder just en apparat som är ett mellanting mellan mobiltelefon och surfplatta), swippe (från engelskans swipe, 'föra över pengar med mobiltelefonen') och hackaton ('innovationstävling för att hitta tidsbesparande appar inom sjukvården').

Anders

0 kommentarer

Öresundsbron ökade utbytet mellan Sverige och Danmark. Men bron tycks inte ha fått språkförståelsen att förbättras. Tvärtom. Nio av tio skånska gymnasieelever anser att danskan är svår att förstå. Och fyra av tio väljer att prata engelska när de reser över sundet, skriver Sydsvenskan.

Mari Bacquin och Robert Zola Christensen, språkforskare vid Lunds universitet, har undersökt språkförståelsen på bägge sidor sundet. I studien deltog totalt 446 gymnasieelever från skolor i Malmö och Köpenhamn.

Svenskarna besöker Danmark oftare än danskarna besöker Sverige. Svenskarna är också mer intresserade av att arbeta, leva och plugga i grannlandet. Men det är även svenskarna som har det tuffast med grannspråket. Hela 89 procent tycker att det är svårt att förstå danska. På besök i Danmark väljer därför 42 procent att använda engelska.

När danskarna tar en tur över sundet är det bara 13 procent som föredrar engelska. Av de tillfrågade gymnasieeleverna uppger 42 procent att det är svårt att förstå svenska.

Robert Zola Christensen och Mari Bacquin anser att 2010-talet kan gå till historien som det årtionde då svenskar och danskar slutade att förstå varandra. Trots bron har kontaktytorna, som tv-program, blivit färre. Robert Zola Christensen säger i Sydsvenskan att en attitydförändring skulle kunna förbättra situationen:

Vi måste skala bort det normativa tänkandet om hur det "borde" vara och börja se danskan som ett främmande språk – men ett språk som är lätt att lära sig.

Mari Bacquin och Robert Zola Christensen chattade även med Sydsvenskans läsare – om bland annat dialekter, grammatik och lånord.

Anders

2 kommentarer

Särskrivningar, okonventionella förkortningar och bortglömda verbändelser. Det är några av de saker som kännetecknar den danska som används i sociala medier. Bakom undersökningen står Dansk Sprognævn, som befarar att variationen kan leda till att det blir svårare att hitta rätt på nätet.

I sociala medier finns enligt nämndens ordförande Sabine Kirchmeier-Andersen en större acceptans för språkfel. Den attityden kan i andra sammanhang leda till bristande respekt och informationsförbistring.

– Där kan uppstå flera missförstånd, och man kan i hela vår digitala kommunikation få problemet att många olika stavningssätt gör det svårt att återfinna information, säger hon till Danmarks Radio.

Som vanliga fel nämner hon särskrivningar och det så kallade r-felet, där användarna ofta sägs glömma presensändelsen r när det handlar om verb. Förkortningar, stavfel och smilisar sägs också ställa till problem eftersom de riskerar att göra det svårare att söka på nätet. Myndigheter som inte städar upp bland språkfelen riskerar enligt Sabine Kirchmeier-Andersen att förlora medborgarnas respekt.

Anders

0 kommentarer

Norsk lax borde stavas laks även i Sverige. Det handlar inte om en pr-kupp utan är ett sätt att visa varifrån laxen kommer. Det hävdar Line Kjelstrup, talesperson för Norges sjömatsråd, i Aftonbladet.

Svenskarna äter allt mer lax. Under förra året ökade importen från Norge med 34 procent. Totalt exporterade Norge under 2012 över 75 000 ton fisk och skaldjur till Sverige, uppger Aftonbladet.

Den norska laxen dominerar på de svenska fiskdiskarna. Hela 98 procent av den importerade lax som säljs i Sverige har norskt ursprung. Att sälja den som laks är enligt Line Kjelstrup därför ett smidigt sätt för konsumenterna att få koll på var den fångats:

Norsk lax har en stark ställning i Sverige och det här är ett enkelt sätt att visa varifrån fisken kommer.

Stavningen lax är belagd i svenskan sedan år 1520. Frågan är dock hur särskiljande laks skulle bli. Av de återstående 2 importprocenten svarar nämligen Färöarna och Danmark för en stor del, och både på färöiska och danska heter fisken just laks. Den "norska" stavningen återfinns även i huvudkonkurrenternas språk. I framtiden skulle det därmed kunna bli riktigt trångt i laksasken.

Anders

1 kommentarer

Sidor

Prenumerera på RSS - danska